Mitt hem är min borg

Den 28 september kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. En dom som tvingar en ung kvinna att flytta från sitt hem. Kommunen ansåg att kvinnan nu ska flytta tillbaka till hemkommunen, för nu har de gruppbostäder i kommunen. Men kvinnan ville inte lämna sitt hem så hon överklagade.

Både Förvaltningsrätten och Kammarrätten gick på kvinnans linje, framförallt var det styrkt att tvångsflytten skulle innebära en så svår prövning för henne att det skulle få svåra psykiska och fysiska konsekvenser. Enligt rättspraxis kan inte förvaltningsrätten lägga sig i hur ett beslut verkställs (exempelvis var man ska bo), däremot om verkställigheten eller förändringen av verkställigheten får sådana konsekvenser att det hindrar den enskildes möjlighet att få goda levnadsvillkor enligt LSS så kan förvaltningsrätterna göra det. I detta fall ansåg både förvaltningsrätten och kammarrätten att det inte var helt klarlagt att kvinnan skulle få goda levnadsvillkor i det nya boendet. Eller rättare sagt, uppbrottet från det gamla boendet skulle innebära en försämring av hennes livsvillkor. Så var det med den saken kan man nu tänka, visst låter det rimligt? Om man i sju år har haft ett hem så ska inte ingen kunna ta det ifrån en.

Men det finns en instans till, Högsta förvaltningsdomstolen, de ser lite annorlunda på saker och ting. De anser bland annat att kommunen kan tvångsflytta personer med funktionsnedsättning med motivet att kommunen ska få fylla på sina nybyggda gruppboenden. Visst, det innebär en påfrestning för den enskilde, men det kan kommunen nog lösa genom en smidig övergång. Trots att man blir tvingad att lämna sitt hem så kan man ha goda levnadsvillkor. Kommunens behov av att planera går före den enskildes självbestämmande och integritet.

Det kanske låter som ett raljant referat, men faktum är det är kärnan i deras resonemang och senare ställningstagande i denna förhandling. HFDs resonemang handlade till största del om kommunen. Inte om individen eller personer med funktionsnedsättnings möjligheter att leva som andra. Nej, det handlade om kommunernas möjligheter att kunna planera, hur svårt det är att bygga gruppboenden och hur kommunen då tidvis måste kunna skicka iväg personer till andra kommuner och senare få möjligheten att ta ”hem” dem, när deras boenden är färdiga. Det handlade ytterst lite om personen som målet handlade om.

HFD menade att det alltid innebär en påfrestning att flytta. De tillade att det i kvinnans fall skulle innebära en påtaglig påfrestning. Men i detta fall hade kommunen utlovat en smidig övergång och det skulle få ta sin tid. Därför ansåg de att kvinnan fortsatt skulle kunna få goda levnadsvillkor i det nya boendet. Få som läser denna dom kommer känna sig övertygade att tvångsflytten inte kommer att påverka hennes livsvillkor negativt. HFDs argumentation är svag, snarare framstår det motsatta förhållandet som mest troligt. Tvångsflytten kommer vara en påtaglig påfrestning som kommer påverka hennes livsvillkor negativt, inte minst på kort sikt. På lång sikt, där kan man bara hoppas på det bästa.

Denna dom är på många sätt allvarlig. Den skär rätt in i det som för många är den viktigaste platsen för att livet ska fungera, hemmet.  Glappet mellan den politiska intentionen med LSS och domstolarnas tillämpning kan knappast bli större. Ur ett samhällsperspektiv är det kanske ännu mer allvarligt att man i detta fall inte gjort några etiska överväganden.  Vill vi ha ett samhälle där man kan tvångsflytta människor för att underlätta för kommuners behov? Är kommunerna till för oss medborgare eller är det vi medborgare som finns till för kommunen?

Det är dags för Riksdagen att återta LSS.

Reclaim LSS.

Social tagging: > >

9 Responses to Mitt hem är min borg

  1. Harald skriver:

    Jag undrar om det är okunskap eller attitydproblem eller brist på inlevelseförmåga bland ledamöterna i HFD?

    Oavsett vad, så är min personliga åsikt, att konsekvenserna av ett par egendomliga beslut av HFD i ett par LSS mål, att LSS lagens ursprungliga intentioner undermineras.

    Endast ansvariga politiker kan göra något åt detta!

  2. eva-mari skriver:

    Jag tycker det är för j…..t! Tanken för mig till flytt av ”boskap”, från ett bete till ett annat.Vad är det för människor som sitter i HFD? De kan ju omöjligt förstå, eller sätta sig in i hur personer med funktionsnedsättningar kan reagera på en flytt, de ej önskat. DET kan komma att kosta både lidande och pengar! Jag håller med er om att LSS måste återtas, och det NU!

  3. Mai Eriksson skriver:

    Håller med känslan av kreatur i stället för människor var min första spontana rekation.
    Hur regerar vårt riksförbund på frågan? Inte alls eller. Som vi har slagits för att man kan erbjuda men inte tvinga någon till att flytta. Kommunarrest är nästa tanke. Dessutom bekräftar det mantrat som jag hela tiden hör ekonomi, effektivitet och kontroll. Men aldrig människovärde och människosyn. Res på alla som läser bloggen skriv till alla ni känner och inte känner.

  4. Willy Engebrethsen skriver:

    Var var kvinnan mantalsskriven?

  5. Harald skriver:

    Placeringen på det privata boende har gjorts av hemkommunen (dvs. hon är fortfarande skriven där hos förädrarna?). I underlagen framgår att hon inte velat riskera ny LSS-utredning från en ny kommun och att den skulle kräva att hon flyttade till en av deras kommunala boenden. Hon har således inte begärt ”förhandsbesked” som jag tror du far efter.
    Det är mycket vår grupp pga. dåliga erfarenheter inte vågar!

  6. Willy Engebrethsen skriver:

    Domen från HFD är beklaglig och präglas tyvärr inte av LSS-lagens intentioner.
    Svårt när man hela tiden styrs av rädslor för vad man
    kan råka ut för om man tar fel strategiska beslut.
    Mångas erfarenheter är tyvärr sådana.
    LSS lagen behöver en översyn.

  7. Hejsan!

    Jag som kommenterar detta heter Karl-Olov Nordin

    Ja jag håller med om att här borde Staten ta tillbaka LSS ifrån Sveriges alla Kommuner när Högsta Förvaltningsrätten tar och Tvingar en annan Kvinna att Flytta.

    Detta måste bli ett Slut på detta nu då

    Mvh: Karl-Olov Nordin

  8. Maj-Britt Lind skriver:

    Fasansfullt. Jurister ska lära sig att läsa förarbeten till lagarna.

  9. Harald skriver:

    Läs mer om detta på Sverges Radio där Barbro Lewin kommenterar domen.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5315476

Trackbacks/Pingbacks

  1. reclaimLSS » Några reflektioner från LSS-debatten den 8 maj