Vad är drivkraften och styrkan i FUB och andra intresseorganisationer inom funktionshinderområdet?
De flesta av oss som arbetar ideellt i FUB har personliga erfarenheter av nära anhöriga med mer eller mindre allvarliga funktionsnedsättningar.
Denna erfarenhet är lika olika som de personer som vi företräder. Den präglar väldigt mycket vad vi brinner för och vad vi därför tycker är viktigt att strida för.
Det märks väldigt tydligt även här på fubbloggen.
Några vill strida för den goda gruppbostaden, medan andra inte alls vill ha gruppbostad utan personlig assistans i eget boende.
Några tycker Försäkringskassan är den största boven i nedmonteringen av LSS. Några tycker att det är kommunerna. Några skyller på regeringen och andra politiker. Nyligen har tillkommit att några angriper förvaltningsrätterna.
Är det ett problem att vi inte är samstämda?
Både och!
Den drivkraft varje företrädare har är oersättlig – och den är just för ”sina” intresseområden. Här kan vi finna andra med samma intressen i FUB att samarbeta med. Det ökar styrkan.
Det kräver respekt för varandra och våra olika åsikter.
Samtidigt måste vi ha gemensamma mål som organisation för att bli ännu starkare!
Gemensamt nu är att vi alla vill värna intentionerna i LSS från 1993 och att de åter styr de rättighetsinsatser som tillförsäkrar de vi företräder goda levnadsvillkor- ett liv som andra.
Vi kan alltså enas i parollen: Återta LSS, vilket innebär att vi tar striden mot alla de ”fiender” som vill försämra och utarma lagen.
Reclaim LSS!
Social tagging: LSS
Jag håller med Harald. Att återta LSS och dess ursprungliga intentioner, måste vara mål nr 1.
Målet är goda levnadsvillkor för dem vi förträder enskilt eller som föreningsrepresentant.
Medlen för att uppnå detta är bl.a. LSS och SoL men också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Därför är lagar och deklarationer är viktiga. Det är därför de inte ska delvalveras, skrivas ner i värde.
Vad som är goda levnadsvillkor kan uppfattas mycket olika broende på en rad faktorer. I det finns vår egen bakgrund, de funktionsnedsättningar den har som vi är satta att företräda, den politiska linje vi föredrar, den kunskap vi har eller som vi får oss bibringad men också den färdväg som finns uppdraget i den organisation vi tillhör. Gillar vi inte den färdvägen så får vi försöka att ändra på den eller välja en annan organisation.
Så det finns inte en enda väg till målet utan många. Det är därför vi vågar uttrycka olika uppfattningar i skilda frågor. Det är det som gör det så spännande att hitta det vi faktiskt gemensamt är överens om. Varje dag får jag klart för mig att mitt sätt att tänka är inte det enda sättet. Det gör mig förhoppningsvis ödmjuk inför uppgiften.
Viktigt med valfrihet så länge det är personen det gäller som väljer. Valfrihet innebär ju att man har något att välja mellan. Det som passar mig kanske inte passar dig.
Det borde vara självklart! Alla är lika värdefulla, även om vissa behöver mindre hjälp och betalar mer för att få ett värdigt liv. Lars Th