Före kommunaliseringen 1994 hade uppemot 95 procent av personalen som jobbade med omsorg av funktionshindrade utbildning för sitt arbete. I dag har endast cirka 40 procent av personalen den behövliga utbildningen. (Källa: Karl Grunewald)
Detta trots att LSS lagen föreskriver vad personal måste kunna! Och det behövs kunnig personal i LSS verksamheter.
Statusen på LSS jobb blir lägre då kompetensen minskar. Höj statusen för personal med hjälp av kompetenskrav på LSS jobb!
Kompetens betyder enligt uppslagsboken kunnighet, skicklighet. Formell kompetens betyder utbildning eller erfarenhet som krävs för viss tjänst eller befattning. Det ska betonas att såväl kunskaper som det vidare begreppet kompetens skaffar man sig bara delvis genom utbildning. Kompetens handlar om förmåga att lösa en uppgift. Den rymmer både teknisk och social förmåga. Den innefattar förmåga att samarbeta, att leda och ledas. Kompetens är ett relativt begrepp. Den kan inte mätas med absolut exakthet. Kompetens är relaterad till en specifik uppgift.
Kunskap är ett absolut begrepp. Kunskap i ett ämne har t.ex. ingen koppling till någon arbetsuppgift eller något intresse. Kunskap som man skaffat sig i ett ämne har man, oavsett om det ska användas till något eller inte. Kunskap kan mätas i form av examen, intyg, certifiering etc.
Social kompetens handlar om en individs förmåga att samspela, företrädesvis med andra personer.
Det är viktigt att all personal lär känna individen med dess behov och förmågor men också individens svårigheter. Men det räcker inte. Personalen behöver också en teoretisk kunskap som gör att denne kan tolka den praktiska erfarenheten av olika beteenden på rätt sätt.
Kognitiva funktionsnedsättningar medför oftast svårigheter att uttrycka sin vilja. När du inte blir förstådd blir du lätt förtvivlad, vilket ibland uttrycks genom ilska, självdestruktivitet eller utbrott. Det kan lätt tolkas som beteendestörningar istället för att se det som en form av språk. Med adekvat kunskap ökar personalens möjligheter att tolka och förstå individen på rätt sätt.
”Det ligger något djupt odemokratiskt i att de kunskaper vi har inte når dem som arbetar inom området. De fullgör rutinmässigt sitt arbete utan att få veta varför eller förstå orsaken till den enskildes behov. Särskilt pinsamt är det stora gapet mellan verkligheten och vad LSS föreskriver. I den står det nämligen inte bara om kommunens skyldighet att ”ha den personal som behövs för att meddela god omsorg”, utan även att ”personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift.” Det torde vara den minst åtlydda föreskriften av alla i LSS.” (Karl Grunewald i Expressen mars 2011)
I Socialstyrelsen ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (Stöd för rättstillämpning och handläggning)” står det bl.a.:
”De krav som kan ställas på de anställda är alltså att de skall ha sådan utbildning och erfarenhet att de kan ge de boende den omvårdnad de behöver, så att varje individ, vid varje tidpunkt, tillförsäkras goda levnadsvillkor och ges möjlighet att leva som andra, trots sina funktionshinder. För att uppfylla dessa kvalitetskrav krävs att personalen både har en generell kunskap som bas och dessutom specifika kunskaper för att bemöta varje person efter hans eller hennes behov.”
Socialstyrelsen skriver vidare i tillsynsrapport 2011:
”En statlig satsning kompetensutveckling på LSS skulle sannolikt radera ut mycket av den skepsis som finns mot LSS. Det skulle ge många kommuner en möjlighet att förstå varför vi har en rättighetslagstiftning, ge möjlighet till fördjups sig i den mörka historien som föregått dagens lag. LSS-lyftet skulle ge personalen en möjlighet att få fler verktyg att hantera de svåra men också inspirerande arbetsuppgifter som de dagligen möter.”
I sitt svar till Karl Grunewalds kritik i debattartikeln i Expressen mars 2011 skriver Maria Larsson:
”Kompetens är en mycket central fråga inom alla verksamheter inom LSS. Kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att lagen ska kunna tillämpas så att rättssäkerhet i handläggning och kvalitet i utförandet ska kunna säkerställas och utvecklas.”
Men det är bara äldreomsorgen som fått statliga medel via Omsorgslyftet 2012-2014! Trots påstötningar har Maria Larsson inte avsatt några medel för utbildning till personal inom LSS.
Likaså har äldreomsorgen prioriterats i Socialstyreslens arbete om ”Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre 2011:12.” Motsvarande för LSS är ute på remiss först nu 2013.
Det står dock redan i 6 § i LSS ”För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.”
I Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2006:11 står det i 5 § om personal och kompetensförsörjning:
”Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att
- det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag,
- personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna,
- personalen skall ges förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet.”
I februari i år 2013 utkom Socialstyrelsen med: ”Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning – Vägledning för arbetsgivare.”
I förordet i denna står:
”Att ha rätt kompetens är både viktigt och nödvändigt för den personal som ska ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Med rätt kompetens kan personalen bidra till insatser av god kvalitet. En viktig uppgift för arbetsgivare är att avgöra vilken kompetens som behövs i den verksamhet som de ansvarar för och att se till att det finns förutsättningar för kompetensutveckling.”
Men det behövs kanske något mer – jag föreslår:
Höj statusen på LSS jobb med hjälp av tydliga kompetenskrav!
Social tagging: Funktionsnedsättning > Kompetens > LSS
Arbetsgivarna måste ha synsättet:
I ett tjänsteföretag är utbildning en investering – inte en kostnad!
Personalen inom LSS-verksamheter har mycket få möjligheter till att erhålla adekvat utbildning och kompetens. Avsaknaden av kunskap om utvecklingsstörning, om hur man tänker och förstår när man har en utvecklingsstörning, om hur man uppfattar verkligheten, om alternativa kommunikationssätt som är grunden för att uppnå en god kvalitet i stödet till personer med utvecklingsstörning kan inte kompenseras med korta utbildningsdagar eller föreläsningar. Först när personalen får en reell möjlighet till en längre utbildning kan de ge arbeta för att personerna med utvecklingsstörning uppnår full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkoren. FUB måste arbeta för att yrkesutbildningar som i dag anses vara lämpliga för personal inom LSS-verksamheter verkligen omfattar dessa kunskaper om funktionsnedsättningen. Undersköterskeutbildning, fritidspedagoger och andra sociala utbildningar är utmärkta, men de är inte tillräckliga inom LSS-verksamheten.
håller fullkomligt med. Har själv jobbat inom lss i 18 år och är i grunden barnskötare och har också läst gpu-ppu när det fanns. CDet som är svårt tycker jag är att varje individ har så speciella behov . Man får läsa in sig på personerna ifråga , men det borde finnas krav på en utbildning där man i alla fall lär sig grunderna för jobb med utvecklingsstörda och det borde också ställas krav på att man läser in sig på de individer som finns i den verksamhet man ska jobba i , som det är nu kan vem som helst kastas in i verksamheten helt utan erfarenhet och det är fruktansvärt jobbigt för brukarna att hela tiden försöka göra sig förstådda , inte konstigt att de blir frustrerade ibland. Har själv gått en hel del kurser och utbildningar och lärt mig otroligt mycket. Hade man samlat alla dessa korta utbildningar till en längre tror jag dels det hade lockat fler och yrket hde fått högre standard.