Alternativa fakta LSS

När media och politiker nu talar eller skriver om LSS så är det oftast assistansersättning det handlar om. Det har gått så långt att LSS blivit synonymt med assistansersättning/personlig assistans. Det känns tungt att åter behöva påpeka ”Glöm inte de andra 9 insatserna i LSS”.

Jag vet inte om det är menat som alternativa fakta, men vad som nu sprids är att LSS är synonymt med assistansersättning.

Fakta är att assistansersättning från Försäkringskassan ges till knappt 16 tusen personer, vilket innebär 19 % av hela LSS-gruppen.  81 % av LSS-gruppen, viket är knappt 70 tusen personer, har andra LSS-insatser via sin kommun. En insats är personlig assistans som förutom till de 16 tusen ovan ges till drygt 4 tusen direkt av kommuner, det utgör ca 5 % av totalen. Tillsammans får således 20 tusen personer personlig assistans/assistansersättning, vilket innebär knappt en fjärde-del av alla som omfattas av LSS. Tre fjärde-delar har andra LSS-insatser.  LSS är således betydligt mer än personlig assistans!

Vilka är då de 9 LSS insatser som glöms bort:

Råd och stöd

Rådgivning och personligt stöd skall vara ett komplement till insatser inom sjukvården. Antalet som får insatsen totalt i landet har sjunkit från cirka 23 tusen 1998 till cirka 4 tusen idag, vilket innebär 5 % av totalen. Denna insats är den enda av de 10 där ansvaret fortfarande är kvar hos Landstinget. För övriga insatser ansvarar kommunen.

Ledsagarservice omfattar drygt 8 tusen personer, knappt 10 % av alla med LSS.

Ledsagarservice är en viktig insats för den funktionshindrade för att kunna delta i det allmänna samhällslivet. Detta stöds också av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Insatsen ledsagarservice lämnas som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra.  Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor, exempelvis ledsagning för besök hos vänner eller vid deltagande i kulturlivet. Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder.  Under senare år har kommunerna begränsat insatsen ledsagare på olika sätt.

Kontaktperson omfattar knappt 20 tusen personer, knappt 23 % av alla.

Den viktigaste uppgiften för en kontaktperson är att bryta den isolering som ofta drabbar en funktionshindrad och att tillföra kontakter utanför den normala kretsen av familj och personal. Kontaktpersonen ska vara en ”god vän” som underlättar för den funktionshindrade att få ett självständigt liv utanför sitt normala boende. Kontaktperson får en viss låg ersättning från kommunen. Trots detta har rätten till kontaktperson under senare år begränsats, på samma sätt som med ledsagarservice.  Möjligheten att ha insatsen kontaktperson när man bor i gruppbostad är idag i princip obefintlig på grund av oriktig tolkning av rättspraxis.

 Avlösarservice, Korttidsvistelse och Korttillsyn

Insatserna är förhållandevis små insatser både mätt i antal personer och i kostnad. Antalet personer som utnyttjar avlösarservice LSS är cirka 3,8 tusen (4,5 % av alla). Antalet personer som får korttillsyn är cirka 4,4 tusen(5 % av alla). Antalet personer som har korttidsvistelse genom LSS är ungefär det dubbla, drygt 9,7 tusen (11 % av alla).

De tre insatserna är viktigare än de tillsynes utnyttjas. Kanske en tredjedel av alla som har LSS bor kvar hos sina föräldrar, då de går i skolan. Att då bara en minoritet av dessa har insatser är beklagligt.

Avlösarservice och korttillsyn nyttjas av naturliga skäl av barn, medan ca 15 % av de med korttidsvistelse är vuxna.  Insatserna är viktiga för barnets frigörelse och dess framtida självständighet. Också för förädlarnas möjlighet att leva som andra. De som kanske mest får stå tillbaka är syskonen, vilket gör insatserna ännu viktigare. Tyvärr minskar insatserna i antal.

Bostad för barn och ungdomar

Barn som trots stödåtgärder inte kan bo hemma hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Målet med insatserna i LSS är dock att även funktionshindrade barn och unga skall kunna växa upp i sitt föräldrahem. Insatsen berör idag drygt 1000 barn och unga. I huvudsak (95 %) av dessa är äldre än 13 år. Utvecklingen av antalet berörda av denna insats har minskat med 25 procent under de senaste 4 åren.

Bostad för vuxna omfattar drygt 26 tusen personer, cirka 30 % av alla

Det finns tre olika boendeformer enligt denna paragraf i LSS.

Gruppbostad som skall ha 3-5 boende men i undantagsfall kan 6 personer accepteras. Gruppbostaden ska ha personal dygnet runt och det ska vara fullvärdiga bostäder och ett gemensamhetsutrymme ska finnas. För personer som har ett stort behov av stöd är gruppbostaden sannolikt den bostadsform som passar bäst.

Servicebostad passar personer som inte har ett lika stort behov av stöd som i en gruppbostad. Servicebostaden är fullvärdiga lägenheter som ligger i samma hus eller i närhet till varandra och har fast personal kopplat till den. Det kan bo fler personer i en servicebostad än i en gruppbostad, det får dock inte bo så många att det blir en institutionell prägel över boendet.

Särskilt anpassad bostad är en bostadsform är utan någon fast bemannad personal med är en viss anpassning av lägenheten till en funktionsnedsättning.

Bristen på bostäder är naturligtvis ett huvudproblem, men när du väl fått en egen bostad har nu hyran blivit så hög att det inte finns tillräckligt med pengar kvar till andra nödvändiga utgifter.  Ett annat problem är att antalet boende per gruppbostad på senare år ökat över det antal som finns rekommenderat i förarbeten till LSS, i propositionen samt i Socialstyrelsens föreskrifter. Det har inneburit att allt fler önskar personlig assistans i stället för gruppbostad, ty vem vill på institution och dessutom drabbas av livslång fattigdom!

Daglig Verksamhet omfattar drygt 35 tusen personer, cirka 40 % av alla i LSS-gruppen.

Daglig verksamhet (DV) är den största insatsen i LSS. Åldersfördelningen på de 35 tusen personer som har DV är att cirka 9 procent är under 23 år, cirka 88 procent är mellan 23-64 år och cirka 3 procent över 65 år. 96 procent är från personkrets 1 i LSS och övriga 4 procent från personkrets 2. DV ökar fortfarande med cirka 700 personer i snitt per år.  Verksamheten skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hens önskemål. Verksamheten bör generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete även om detta mål för många endast kan uppnås på längre sikt eller är orealistiskt.

Ni som räknar får ihop mer än 100 %. Vilket beror på att en individ kan ha flera insatser. Till exempel har många som bor i bostad för vuxna även daglig verksamhet. Personer som har assistansersättning eller personlig assistans via kommunen har sällan någon annan insats i LSS.

De största insatserna i LSS är i ordning:

 1.      Daglig verksamhet

2.       Bostad för vuxna

3.       Kontaktperson

4.       Assistansersättning

När vi pratar eller skriver om LSS är riktig fakta således betydligt mycket mer än assistansersättning! Lägg det på minnet ni politiker och media!

 

Social tagging: > > >

3 Responses to Alternativa fakta LSS

  1. Gunnar Råhlander skriver:

    Hej Harald
    Du har helt rätt men som jag uppfattar det så är det ingen av de andra insatserna som ifrågasätts av politiker och media på det sätt som assistansen.
    Jag har till exempel aldrig hört att ett boende överutnyttjas.
    Jag har svårt att tro att du vill ha drevet mot assistansen byta fokus till de andra insatserna.
    Det är viktigt att värna assistansen.
    Med vänlig hälsning,
    Gunnar Råhlander

    • Harald skriver:

      Tyvärr Gunnar så ifrågasätts nog även LSS-insatserna i och av kommunerna, i lite mer skugga från riksmedia.
      Ledsagare och kontaktperson om du bor i gruppbostad…..
      Gruppbostadens antal boende……
      Avlösare och korttidsvistelse mot föräldraansvar……
      Daglig verksamhets mål och inriktning…..
      Personaltäthet generellt men särskilt för fritidsaktivitetter…..
      Osv….

  2. Christer Pettersson skriver:

    Här nedan följer ett exempel på debatt i Gävletidningarna, man gör att för att spara,hyror höjs, kompis på stan ska helst ingå i uppdraget som boendepersonal osv.
    Det känns verkligen inte bra om kommunen väljer att införa LOV i Gävle Kommuns dagliga verksamhet, tvärt om vill jag påstå. Utveckla istället Gävlemodellen, där fler grupper/personer kan få erfarenhet av den privata marknaden men under ordnade former och där enskilda personer kan utvecklas och kanske på sikt få en riktig anställning.
    Erfarenheten från boendefrågorna är inte enbart positiva, trots att det i de flesta fall är kommunens egen personal med erfarenhet av målgruppen som anställs.

    LOV låter som ett bra sätt att tjäna pengar på för privata aktörer, inte ett bra sätt att utveckla vår målgrupp på ett tryggt sätt.

    Kontinuerlig utbildning, prova på olika sysslor inom ramen för EDV är en framgångsväg till ett bättre liv.
    För de flesta som har sin dagliga verksamhet inom ramen för EDV upplevs som ett riktigt jobb och hab ersättningen är lönen. Att pensionen är den verkliga inkomsten har inte samma status.

    Vänliga hälsningar
    Christer Pettersson

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: