Ekonomi i LSS-utredningen

I den LSS-utredning som just påbörjats har ansvarig minister ålagt utredaren mycket tydligt att utreda hur man kan minska statens LSS-kostnader, dvs. assistansersättningen. Det finns inget i direktiven om att utreda LSS-personernas ekonomiska situation. Tvärtom avvisar utredaren att ta med det i utredningen.

När kommunpolitiker föreskriver att LSS-handläggarna skall spara på LSS-insatser för att minska kostnader, så anbefaller man dem att begå lagbrott. Det är nämligen bara individens behov som får styra beslut om insatser, inte kommunens resurser (obalans mellan kommuner justeras i LSS-utjämningssystemet).

Både staten och kommunerna fortsätter enträget att prata kostnader, trots att Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD f.d. Regeringsrätten) i flera domar slagit fast, att det bara är behov inte pengar eller andra kommunala resurser som skall avgöra LSS-beslut om insatser.

Det är i högsta grad anmärkningsvärt att våra myndigheter struntar i HFD!

Man måste som ansvarig politiker och/eller myndighetschef ha stora skygglappar om man undgått att LSS-personer är ”Fångad i fattigdom” som vår (FUB) rapport tydligt beskriver och som uppmärksammats i Sveriges Radios program Plånboken i P1 i april 2016. Ansvarig minister var också intervjuad! Det som framgår är att LSS-personer som är tvungna att flytta till gruppbostad på grund av onödigt (kanske olagligt) höga hyror blir dömda till livslångt socialbidrag (försörjningsstöd). Nu händer det inte så ofta då vi föräldrar fortsätter att stötta våra vuxna barn med pengar så länge vi kan. Men det är långt ifrån meningen med LSS, ett liv som andra med goda levnadsvillkor!

Att min tro på jurister i Förvaltningsrätten inte är så hög, det vet de flesta som läst mina debattinlägg. Samt att jag irriteras över hur många kommunpolitiker behandlar sina utsatta kommuninnevånare, när de utnyttjar juridiska dribblingar för att göra livet sämre för personer som redan har svåra funktionsnedsättningar.

En sådan uppenbar ”blindhet” för både ministrar och kommunansvariga är 19 § i LSS. Där står väldigt tydligt Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov”.

Om man som vi visat efter att betalt nettohyran inte har några pengar kvar (ofta minus) till övriga utgifter, så borde väl ansvariga reagera? Socialbidrag är väl inte till för dessa personer och det kan väl knappast vara ett liv som andra med goda levnadsvillkor?

Att ministrarna prioriterar sin ekonomi, säger en hel del om deras attityder!

Social tagging:

5 Responses to Ekonomi i LSS-utredningen

  1. Anna Brandström skriver:

    Jag håller helt med dig, och vi diskuterade detta på senaste Rådet i kommunen.
    Vet vi om detta drivits rättsligt av någon?

    • Harald skriver:

      Vem vågar driva detta i domstol som de fungerar idag?
      Det måste drivas mot våra kommunpolitiker i alla läger. De är ansvariga för LSS för sina kommuninnevånare även om de ibland verkar vilja smita från detta (förstatliga) eller skylla på domstolar.

  2. Katarina Svanberg skriver:

    Tack för att du upplyser samhället om detta! Tänk om politikerna kunde ta till sig det också. Du har helt rätt, vi som föräldrar täcker upp för att våra funktionsnedsatta ska kunna ha ett så bra fungerande liv som möjligt.

    • Harald skriver:

      Ja ibland är det ok att avlasta på föräldrar – men det är väl inte bra för självständigheten hos vuxna barn?

  3. Christer Pettersson skriver:

    Det är med bävan man ser fram mot den pågående utredningens resultat.

    Tänk om tänk rätt är något ansvarig minister borde göra.
    Det är bra Harald.
    Vi kämpar på

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: