Arbetslinjen fanns långt före Reinfeldt och Borg

Arbetslinjen fanns långt före Reinfeldt och Borg! Så här stod det till exempel i en analys ”Ojämlikhet i levnadsvillkor” från RFV år 2003:

Den svenska välfärdsmodellen bygger på den så kallade arbetslinjen. Aktiva åtgärder prioriteras för att personer som saknar arbete ska kunna gå till ett arbete snarare än att vara passiva mottagare av kontanta ersättningar. Arbetslinjen innebär att anställning alltid går före åtgärd eller utbetalande av kontantstöd. Om det inte finns arbete kan den arbetslöse erbjudas lämplig utbildning eller praktikplats som i sin tur kan leda till ett arbete. Arbetslinjen gäller även för personer med funktionshinder. Habiliterande och rehabiliterande åtgärder och åtgärder för att stärka den enskildes konkurrenskraft ska prioriteras före arbetslöshetsersättning och sjukersättning (tidigare förtidspension).

I samma rapport presenteras siffror på hur många med olika funktionshinder som har arbete. Där står att för personer med intellektuellt funktionshinder (utvecklingsstörning) är det bara 1,0 % av kvinnorna och 1,6 % av männen som har jobb på öppna arbetsmarknaden! 16.6 % respektive 18,4 % är helt arbetslösa. Resterande procent har annan syselsättning, några lönebidrag (Anm. 505 personer enligt AF 2010!) och skyddat arbete (Anm. 2649 personer hos Samhall 2010) men merparten har så kallad Daglig Verksamhet enligt LSS.

I en rapport framtagen av Klippan (den organisation vi har i FUB för de med egen utvecklingstörning) ger de siffrorna 29 000 har DV och bara 4000 av dessa har en enskild plats på en vanlig arbetsplats. 900 har arbete på vanlig arbetsplats med stöd av AF.

Och arbetslinjen finns kvar idag!

1 april i år släppte AF och SCB en ny rapport ”Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2014”. I den rapporten står bland annat ”Nya siffror för 2014, som tagits fram av Arbetsförmedlingen och SCB, visar att sysselsättningsgraden bland dem som har en funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är 55 procent.  Det är samma nivå som förra året, men en ökning sedan 2008 då en jämförbar undersökning gjordes.”

Denna rapport har redan kritiserats av HSO, men inte med samma utgångspunkt som jag har. Nämligen att rapporten ger en skev bild av hur många som har arbete av de med grava funktionshinder som ingår i LSS personkrets.

I motsvarande rapport från 2013 angavs att personer med utvecklingsstörning (det närmaste personkrets 1 i LSS) så var 5,2 % (+/- 4,9 %) ”I arbete” en siffra som jag känner igen från andra projekt jag deltagit eller läst om. I rapporten 2014 och nu 2015 har gruppen utvecklingsstörda inga siffror alls av skäl jag inte känner till och som inte framgår. Kanske för att det är en liten grupp och svarfrekvensen är låg? HSO kritik var just att ”Det är graverande att statistiken är så undermålig att uppgifter om ökad arbetslösheten inte är statistiskt tillförlitliga, säger Ingrid Burman, ordförande.”

Konsekvensen av att ge ett budskap att över 50 % kan få jobb när verkligheten snarare säger 5 % eller ännu mindre är att arbetslinjens ”piska” innebär att inkomsten/bidraget medvetet sätts så lågt så att du efter en tid hamnar i socialbidragsberoende. Precis vad vi i FUBs rapport ”Fångad i fattigdom” presenterat.

Det är inte rimligt att du skall hamna i livslångt fattigdom bara för att du har ett gravt funktionshinder och naturligtvis är det inte heller riktigt enligt LSS grundläggande intention om Goda levnadsvillkor!