Kompetens behövs i alla yrken, speciellt i verksamheter som avser omhändertagande och stöd av personer med funktionsnedsättningar.
Vi går till tandläkaren för att få våra tänder lagade och förutsätter att kunskapen finns. Vi går till sköterskan på vårdcentralen för att få hjälp med våra krämpor eller bara för uppföljning av vår hälsa. Vi förutsätter att den vi träffar inte är outbildad. Vi skulle inte tillåta en icke utbildad läkare eller till och med en läkare utan specialistkunskap att operera oss. Detsamma gäller även de flesta hantverkare vi anlitar. Inte får en elektriker göra rörmokares jobb eller tvärtom.
Så varför ska vi inte ha tydliga kompenskrav på de personer som arbetar på ett gruppboende?
Många ansvariga för LSS i kommuner påstår att det bara är den som förestår ett gruppboende som behöver vara Socionom. Det gör att chefen oftast har ansvar för flera gruppbostäder, så att det formella kravet uppnås. Det är inte ok om målet är att varje gruppbostad ska ha god kvalitet. För detta krävs nästan alltid en närvarande chef.
Det påstås också att
det inte finns krav på övrig personal som arbetar på gruppbostad. Det är helt
fel då kravet på personalens kunskap är stort. Så här står det i LSS Propositionen
om personalens kompetens:
För verksamhet enligt denna lag ska det finnas den personal som
behövs för att ett gott stöd och omvårdnad ska kunna ges (6 § LSS). Det innebär
att personalen ska ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje
specifik uppgift (prop. 1992/93:159 s. 171).
Den ursprungliga tanken med gruppbostäder var att det skulle vara 3–5 personer i en gruppbostad. I dag är det ofta 6 personer som bor i gruppbostäderna. Detta var tänkt som ett undantag och förutsätter att alla har goda levnadsvillkor på boendet. Det ökar antalet relationer med andra medboende och personal. Om man dessutom samlokaliserar boenden med andra omsorgsboenden ökar antalet relationer ännu mer. För de personer som inte kan hantera många relationer och som behöver kontinuitet i personalstödet är denna utveckling inte bra och ibland direkt skadlig.
Kompetensbrist i LSS verksamheter kan få allvarliga konsekvenser. Det leder ofta till boendes utåtagerande beteende, som inte alls kan hanteras av outbildad personal. Då händer de allvarliga missförhållande som uppmärksammats i SVT vid ett flertal tillfällen under senaste åren. Tyvärr måste jag konstatera att detta inte lett till några kraftfulla åtgärder från de ansvariga myndigheterna. Trots att även Socialstyrelsen och IVO har slagit larm vid flera tillfällen.
När bristande personalkompetens samt brist på kompetensutveckling och handledning, kombineras med för stora enheter med låg personaltäthet i den idiotisk kostnadsjakt som kommunerna bedriver, så leder detta ofelbart till missförhållande och faktiskt till ökade kostnader!
Vad det verkar förstår inte ansvariga i kommunerna att den goda kedjan med bra kompetens, låg personalomsättning och tillräckliga resurser leder både till kontinuitet för de boende och till bättre ekonomi för kommunen.
Word!
Bra, Harald!
Det är ett avancerat arbete att ha ansvar för människor där mycket speciella individuella anpassningar och lösningar krävs för att huvudpersonerna ska må bra och få ett gott liv!