Antaganden och undanglidanden

Jag satt med idag på socialutskottets öppna utfrågning i Riksdagen rörande kostnadsutvecklingen inom den statliga assistansersättningen och den kommunala assistansen. Inbjudna talare, som också frågades ut under förmiddagen, kom från Försäkringskassan, SKL, Inspektionen för socialförsäkringen, Socialstyrelsen, kammarrätten samt två utredare rörande fusk och schablonersättningen inom assistansersättningen. Bengt Westerberg var den enda av talarna som hade den enskilda människan i fokus och visade på att dagens assistanskostnader inte är överdrivet höga. Tyvärr lyste Åsa Regnér med sin frånvaro, vilket påtalades ett flertal gånger.

Dragningar gjordes och frågor ställdes, men jag var ändå inte nöjd när jag gick därifrån. Svaren på frågorna som ställdes stod nämligen inte som spön i backen, vilket jag hade önskat. Från politiker vore detta föga överraskande, men när svaren från myndigheter är luddiga eller helt uteblir då känns det inte alls bra.

Det var särskilt några saker som blev kvar hos mig. För det första gjordes en del antaganden; både om fusk och överutnyttjande av timmar. Ingen – varken regeringen, Försäkringskassan eller ”Fuskutredningen” – vet hur omfattande fusket är inom assistansersättning. På en rak fråga från en ledamot i socialutskottet om var i kedjan det fuskas; vid själva bedömningen eller vid tidsredovisningen, kunde Försäkringskassan bara svara ”vi vet inte”. När en annan ledamot undrade hur det kan komma sig att det går att fuska till sig assistansersättning från Försäkringskassan blev svaret att man gör kontroller och att det är svårt att avslöja fusket. Det blev tydligt att detta med ”fusket” har blivit ett mantra. Ingen vet egentligen, inte ens ”fuskutredningen”, hur man fuskar och i vilken omfattning. Det var intressant i sammanhanget att Socialstyrelsen betonade att varken de eller IVO fått signaler om fusk vad gäller den kommunala assistansen. Vidare konstaterade Socialstyrelsen att kommunerna träffar brukarna och känner dem(!)

”Fuskutredningen” tror även att kostnadsökningen främst beror på överutnyttjande av timmar och övervältring. Bengt Westerberg och Emma Henriksson (kd) tror på ett underskattat behov av timmar från början och angav fakta för detta. Det är alltså inte heller någon som egentligen vet vad timökningen beror på och ändå ska timmarna minskas ned med hjälp av LSS-utredningen. Det är så man blir mörkrädd mitt på ljusa dan! Antaganden om fusk och timmar som inte bygger på fakta kan inte ligga till grund för någon utredning över huvudtaget! Om det ska utredas så gör det separat i en annan utredning så inte LSS-utredning tappar fokus, för det finns risk för att fokus hamnar någon helt annanstans än enskildas behov.

För det andra fanns det en undanglidande ton i det som sades vad gäller enskildas utsatthet i de fall där assistansersättningen har dragits in helt. Försäkringskassan sa att man kontaktar kommunerna när ersättningen dras in. SKL å andra sidan hade inte en aning om hur det ser ut i kommunerna vad gäller de personer som drabbats. Vad säger det om hur man bryr sig om de medborgare som är allra svagast? Jag tolkade emellertid det som att Socialstyrelsen var bekymrad över att det inte går att se var dessa personer har tagit vägen, alltså om och i så fall vilken/vilka insatser man fått istället. Om Försäkringskassan hade förberett sin ändrade tillämpning är jag helt övertygad om att dessa personer inte hade ”fallit mellan stolarna” utan fångats upp av kommunerna. Som det ser ut nu är det ju ingen som vet och om Försäkringskassan oroas av det var det åtminstone ingenting som märktes idag i Riksdagen.

För det tredje saknade jag analys och insikt från både regeringen och Försäkringskassan. Socialutskottets ledamöter ställde frågor som kräver mer reflektion och djupare analys än vare sig regeringen eller Försäkringskassan kunde erbjuda. Det behövs en konsekvensanalys av LSS både ur ett ekonomiskt perspektiv men också utifrån ett individperspektiv. Om LSS ska utvärderas grundligt måste mer än bara assistansersättningen granskas, men eftersom regeringen inte är öppen för några tilläggsdirektiv ser detta inte ut att hända tyvärr.
Att Försäkringskassans problem med handläggningen av assistansersättningen (bedömning och kontroll) är uppenbara för både ISF och ”Fuskutredningen” framkom tydligt under dagen. Men det hjälper inte att andra ser att man har ett problem om man inte har självinsikt.

Om LSS-utredningen ställer sig frågan ”varför” och inte bara nöjer sig med de förenklade förklaringarna som gavs idag tror jag man har stor chans att hamna rätt. Analys utan välgrundad fakta är nämligen farlig, men antaganden utan analys är ännu värre.

4 Responses to Antaganden och undanglidanden

  1. Kajsa Råhlander skriver:

    Väldigt bra Elisabeth! Dina reflexioner är så bra. Vem eller vilka kan ta del av dem? Når du ut? Alla som var i Riksdagen i går behöver läsa detta.
    Kajsa Råhlander

    • Elisabeth Langran skriver:

      Tack! ja, vi lägger ut på twitter och så får man ju sprida så mycket man själv vill. Men kanske ska klura lite mer hur nå ut…

  2. Stig Olsson skriver:

    Jag orkade personligen inte se på debatten pga min egen situation med min kamp mot FK och kommunen. Ska upp i FVR nu på måndag.
    Men jag blir rädd när jag läser om hur slarvigt man uttrycker sig, agerar, tänker och tycker!
    När det går på så lösa boliner att ingen av de som står bakom anklagelserna har bättre underlag, ja då får jag bara ännu mer vatten på min kvarn.
    OM det bara handlat om att skära ner på fuskade timmar hos oss brukare, oetiskt hanterande och stölder av assistansföretagen, ja då hade jag accepterat detta som ett faktum. Men nu när de bara svävar på målet och inte ens kan redogöra hur mycket de ens antar att det fuskas för, ja då är det rent ut sagt skrämmande!
    För som det ser ut idag, med hänsyn tagen till resultatet från debatten, kan jag bara anta att det mer handlar om att helt förstöra/utrota hela LSS än att spara pengar.
    Och det hela verkar mer handla om att staten/regeringen starkt ogillar att vi med hjälpbehov själva ska kunna bestämma hur vi vill leva.
    Hade det verkligen gällt pengar, ja då hade de garanterat kunnat redovisa varenda felanvänd krona.
    Det verkar de varken kunna eller vilja idag.

    • Elisabeth Langran skriver:

      Ja det är lätt att se dystert på det hela, men just därför är det viktigt att göra sin röst hörd. Man kan maila in direkt till utredningen och berätta om hur LSS fungerar eller inte fungerar. Mailadressen är: S.LSS@regeringskansliet.se
      Desirée Pethrus har tre sekreterare till sitt förfogande, som nu alla är på plats och har börjat arbeta med utredningen.