LSS behöver inte göras om från grunden

LSS är en fantastisk lag. Och lagar ska följas har jag lärt mig. Men kunskapen om varför LSS tillkom verkar nästan alla ha glömt bort.

Jag bjuder därför på några citat från LSS-propositionen:

Människor med handikapp har i alltför liten grad fått del i Sveriges välståndsutveckling. Många med funktionshinder saknar tillträde till arbetsmarknaden. Levnadsvillkoren för familjer med barn med handikapp är ofta svåra. Handikapputredningen har också dokumenterat bristfälliga förhållanden när det gäller svårt funktionshindrades möjligheter att bestämma över sin egen situation och påverka utformningen av service och stödinsatser. Speciellt svåra förhållanden gäller för människor med allvarliga funktionsstörningar. Familjemas situation är ofta hårt ansträngd. Varannan familj med ett gravt funktionshindrat barn får t.ex. nästan aldrig sova genom en hel natt.

Som jag nyss påpekade har människor med allvarliga funktionshinder sämre livsvillkor än de flesta andra. Deras livsvillkor måste alltid jämföras med villkoren för dem som inte är handikappade. Det är också motivet för att nu genomföra en lag om individinriktade rättigheter. Familjerna skall inte behöva kämpa för det som borde vara en självklarhet. De skall inte vara prisgivna åt vad de uppfattar som myndigheters godtycke.

De offentliga åtgärderna måste vara inriktade på att människor med funktionshinder eller familjer med ett funktionshindrat barn skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Båda föräldrarna skall, om de vill, kunna ha kvar sitt förvärvsarbeta, skall ha samma möjligheter som andra familjer att ha kvar sina vänner och odla sina intressen utanför hemmet.

Kunskapen om förarbetena till LSS som 1986 års omsorgslag, 1989 års Handikapputredning och till och med propositionen har förträngts av de som har ansvaret att tolka lagen. Det har istället fyllts av egna åsikter och tyckande. Så har inte jag lärt mig att lagar ska tolkas. Om du inte finner det du söker i själva lagtexten ska du fortsätta ditt sökande i förarbeten.

LSS är i grunden en fantastisk lag, vilken vi i Sverige ska vara stolta över. De problem vi har och har haft i ett antal år handlar främst om okunskap hos de som är utsedda att tolka och genomföra lagen; Försäkringskassan, kommunerna och förvaltningsrätterna. Det borde LSS-utredning ha rättat till. Men så blev det inte och därför kan vi inte bygga ”Ett nytt LSS” utifrån den presenterade utredningen.

1977 tillsatte regeringen Omsorgskommittén. Allt skulle nu omprövas; särlagstiftningen, huvudmannaskapet, tillsynen, habiliteringen, personkretsen, osv. Intressant var motsättningarna inom handikapprörelsen. HCK (numera Funktionsrätt Sverige) var för en ny lag medan DHR och SFS var emot särlagstiftningen. En strid som pågick till 1993 då LSS beslutades.

Omsorgskommittén la fram sitt slutbetänkande ”Omsorger om vissa handikappade” 1981. Under verksamhetsmål skrev de två begrepp som finns kvar idag, ”utvecklingsstörda bör få leva som andra i gemenskap med andra” och ”verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet”. Framsynt om något vi fortfarande tvistar om!

Det är naturligt att kommunen har huvudmannaansvaret för LSS, även om viss verksamhet utförs av andra. Landstinget har ”Råd och stöd” och Försäkringskassan en stor del av personlig assistans.

Enligt paragraf 14 har kommunen dock samordningsansvaret för alla insatser som ges enligt

LSS till en person boende i kommunen eller i annan kommun dit personen hänvisats för bostad. Så här motiverade Bengt W detta i propositionen:

Eftersom kommunerna redan bedriver verksamhet som syftar till att ge enskilda stöd och service, är det också kommunerna som har de största förutsättningarna att skapa en organisation för att ge stöd och service enligt den nya lagen. Likaså är det enligt min mening kommunerna som har störst möjlighet att planera och att hålla samman det samlade stödet som ges till enskilda utifrån olika lagar och verksamheter.

I den senaste LSS-utredningen motiverade utredaren sitt förslag till fortsatt delat ansvar trots att många LSS-experter tyckte annorlunda, med att alla våra 290 kommuner inte är tillräckligt stora och därmed inte kompetenta att hantera assistansersättningen?

Även om även jag förstår att det är sant blir det märkligt. Det gäller ju inte bara personlig assistans utan egentligen alla andra insatser också? Det andra märkliga med det är att några i LSS personkrets inte är kommuninnevånare utan statsinnevånare?

Om problemet är finansiellt kan det lösas på ett bättre sätt med att staten betalar hälften av alla LSS-kostnader in i det utjämningsystem som redan finns för LSS.

Social tagging:

5 Responses to LSS behöver inte göras om från grunden

  1. Eva-Lena Hammerin skriver:

    Instämmer helt!

  2. Helena skriver:

    Håller med! LSS är en utmärkt lag om man bara följer den och dess intentioner.

  3. Thomas Juneborg skriver:

    Nej, det är inget fel på LSS som den är skriven, däremot har tillämpningen spårat ur.

    Jag hävdar gång på gång, vi kan ropa hur mycket vi vill på rättighetslagar, FN-konventioner etcetera, FK och kommuner kommer inte ändra sin tillämpning en enda mm så länge de nuvarande prejudicerande domarna ligger fast. Så ser sanningen ut, tyvärr.

    Ska inte gå in i detaljer här men mina kontakter med höga kommunala tjänstemän har bara stärkt min, tyvärr dystra uppfattning.

  4. Harald skriver:

    Hej Thomas,
    Jo, det får väl bli ett framtida inlägg hur man kan ändra även domar i HFD.
    För assistansen finns det väl en dom från 2009 som skickliga jurister får börja jobba med att få ersatt med ny. Det är vad jag förstår svårt men inte omöjligt.
    För LSS i kommunerna är det faktiskt få domar i HFD som är de riktiga problemen.
    Här det snarare påståenden om ”Rättspraxis” som stör. Och i en individuell lag ska de i princip vara 0. Här lägger jag min kraft.
    /Harald

  5. Yvonne Malmgren skriver:

    LSS-lagen har inte ändrats. Inga beslut finns tagna till en försämring. Ändå pågår det en succesiv försämring som myndigheter och domstolar har skapat mitt framför ögonen på oss.
    Ingen har tagit beslut om att sätta stopp på försämringarna.
    Det sägs att land ska med lag byggas!
    Men vem har svikit? Regeringen!

Lämna ett svar till Thomas Juneborg Avbryt svar

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: