Smittoeffekter från äldreomsorg

Smittoeffekter från äldreomsorg!

I de flesta stora kommuner har man en gemensam vård och omsorgsnämnd med tillhörande förvaltningsorganisation. I de mindre kommunerna är allt samlat i en Socialnämnd med tillhöranade förvaltning. I Vård och omsorgsnämnd ingår nästan alltid äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Eftersom äldreomsorgen är så mycket större än funktionshinderomsorgen så försvinner den senare i omsorgen om våra äldre kommuninnevånare.

Naturligtvis vill vi ha en egen organisation kring funktionshinderomsorg med specialkunskap om LSS. Tyvärr är det mycket ovanligt. Jag skrev redan år 2013 ett inlägg http://reclaimlss.org/2013/01/bunta-inte-ihop-funktionshinderomsorg-lss-med-aldreomsorg/ om problemen med smitto-effekt i LSS verksamheten från äldreomsorgen. Och det har knappast blivit bättre!

Om vi bara fokuserar på särskilt boende så finns det drygt 80 tusen sådana för äldre och drygt det dubbla med hemtjänst i eget boende. Det ska jämföras med knappt 28 tusen med särskilt boende enligt LSS för vuxna där merparten (87 %) är mellan 22 till 64 år. En annan intressant siffra är att äldre är i genomsnitt 86 år innan de flyttar till äldreboende.

För oss ”allmänheten” är det självklart att behoven på LSS-boende skiljer sig mycket från äldreomsorg, unga vuxna i stället för 86+. Det verkar dock tyvärr inte alltid vara lika självklart för ansvariga i kommunerna. Just nu får många LSS personer avslag på särskilt boende för att de inte har tillräckliga behov – för att de är för friska? Observera då att de som tillhör LSS sällan är sjuka utan de har funktionsnedsättningar som kvalificerar dem för LSS.

Det är ett utslag för den smitto-effekt som finns när funktionshinderomsorgen tillhör samma organisation som äldreomsorgen med samma högre chefer. Inlägget 2013 handlar just om det och idag har det bara blivit värre. Jag kan ge ytterligare exempel på sådana smitto-effekter.

• Demensboende och andra uttjänta äldreboende byggs om till LSS-boende utan tanke på de tydliga krav som skiljer dessa åt, bland annat max 5 fullvärdiga lägenheter med egen ingång utifrån. De ska heller inte samlokaliseras med andra omsorgsboenden.
• Facket har lyckats få igenom en föreskrift från Socialstyrelsen om vårdkläder även på LSS boenden. Även där finns ett inlägg http://reclaimlss.org/2016/03/en-gruppbostad-ar-ingen-vardinrattning/ Fullständigt barockt då LSS personer inte är sjuka.
• Alla som jobbar på gruppbostad ska ha undersköterska examen precis som på äldreboenden. I LSS står det tydligt att personalen på LSS-boende ska ha den utbildning som krävs för att ge rätt stöd till varje boende vid varje tillfälle. Det handlar som sagt sällan om sjukvårdsutbildning.
• Informationsskärmar typ de som finns på äldreboende börjar dyka upp på gruppbostäder trots att de flesta där inte kan läsa?
• Inköp av dagligvaror och mat ska ske på dator för att spara tid för personal. Om vi bortser från att det blir dyrare med hemleverans för redan fattiga så försvinner den uppskattade utflykten till affären för den boende, samt känslan att få välja sin mat synligt.
• Tillagning av mat sker ofta centralt även på gruppbostäder med tillkommande extra kostnad. Detta trots att LSS föreskriver att maten ska om det är möjligt ska tillagas i den egna lägenheten med stöd av personal.
• Läggdags vid skiftbytet på kvällen, vilket inte är förenligt med LSS.
• Hemgång senast klockan 21 från danser etc. för att personal slutar 21.30. Det är ett övergrepp på unga personer och absolut inte ”ett liv som andra”.
De nya denna vecka:
• En kommun vill ta betalt för omsorg (personal) och hjälpmedel. Helt lagvidrigt i LSS!
• Om du inte är tillräckligt vårdbehövande får du ingen plats på LSS-boende. Vart hittade handläggaren detta i LSS propositionen? I LSS ska du få stöd för det du inte på grund av den funktionsnedsättningen inte kan göra eller förstå på grund av din utvecklingsstörning eller autism.

LSS verksamheter i kommunerna beslutad och leds av personer som saknar både kunskap och etik. Allt handlar om pengar som ju tydligt i lagen inte får vara styrande! Det är bara individuella behov som ska styra insatserna, vilket gör att så kallad praxis INTE gäller. När de påstår det vet jag säkert att de saknar behövlig kunskap.

Upp på barrikaderna och ta strid för det LSS från 1993 som fortfarande gäller!

Social tagging: >

3 Responses to Smittoeffekter från äldreomsorg

  1. Yvonne Malmgren skriver:

    Vi måste slå vakt om att personer inom LSS är personer med individuella behov och inte ”patienter”
    Jag trodde Sverige hade kommit längre i sina värderingar tack vare LSS. Det var vård och sjuktänket som skulle bort och in med nytänket att se varje människa som samhällsmedborgare. Där lagen med tio insatser skulle vara verktyg för att få leva ett liv likt andra i samhället.
    Nu förstår jag varför det ser ut som det gör. Vi är på väg att få en föråldrad värdegrund att osynliggöra det som ska synliggöras i samhället. Det sprids ett ”institutionstänk” i samhället som måste stoppas.

  2. Christer Pettersson skriver:

    Vi lever i samhället som inte tar ett helhetsgrepp på problemen det är ett evinnerligt lappande och lagande.
    Vi behöver en stark organisation i respektive kommun i landet där LSS är huvudfrågan.
    Att osynliggöra frågan år ett försök som måste dödförklaras.

  3. Anders Bond skriver:

    En förutsättning för att kommunerna skall förstå skillnaden mellan äldreomsorg och stöd till personer med funktionshinder är att vi inom funktionshinderrörelsen är tydliga med vårt budskap.

    När det gäller äldreomsorg handlar det om personer som är på väg att tappa funktioner som man tidigare haft. Precis det motsatta gäller personer med funktionshinder. Här gäller det personer som är på väg framåt i livet och som med hjälpmedel och anpassat stöd kan finna strategier för ett bra liv.

    Och vi bör inse att att gruppen personer med funktionshinder består av stort antal olika funktionsbegränsningar som ställer helt olika krav på hur stödet bör se ut.

    I övergripande politiska och policyinriktade frågor kan det behövas en samverkan mellan de olika organisationer som representerar personer med skilda funktionsbegränsningar. Men i sammanhang där man kräver resurser måste måste man vara mycket konkret och på ett tydligt sätt utgå från den specifika funktionsbegränsning det handlar om.

    Tyvärr har vi de senaste åren sett en utveckling i den motsatta riktningen. Även inom FUB där man stött projekt som Begripsam och Begriplig text där man på ett för mig obegripligt sätt buntat ihop en lång rad helt olika funktionsbegränsningar under måtto ”kognitiv tillgänglighet”. Allt vad vi gör i vårt vardagliga liv innefattar en kognitiv komponent. Men innebär svårigheter på helt skilda sätt utifrån den kognitiva begränsning man har. Och det är i det sammanhanget vi behöver vara konkreta och inte återgå till något slag av gammaldags kollektiva begrepp som ”invalid” eller ”vanför” på det område vi kallar ”kognitivt”.

    LSS är en lag som endast gäller för ett fåtal specifika grupper. Och lagen gäller personer som har en funktionsnedsättning på specificerade kognitiva områden. Och självklart innebär detta att vi
    måste var tydliga med att informera om vilka konkreta begränsningar som gäller för den grupp vi representerar och som ger grund för våra krav på stödinsatser.

    För flera decennier fungerade FUB närmast som en folkbildare genom de skrifter som producerades av stiftelsen ala och spreds i stora upplagor. En del säljs ännu idag. Men nu är det hög tid att ta ett nytt steg i samma riktning!

Lämna ett svar

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: