Ensidig fokusering på personlig assistans problem för LSS.

I 1989 års handikapputredning, som var underlag till prop.199293:159 som föreslog LSS lagen, beräknades antalet som skulle omfattas av lagen till 100 000 personer. Ungefär 7 000 av dessa skulle ha personlig assistans.

Idag har ca 80 000 personer LSS varav 20 000 har personlig assistans! Dvs. färre personer har LSS totalt men 3ggr fler har personlig assistans.

Av de som har personlig assistans tillhör 38 % personkrets 1, 6 % personkrets 2 och 56 % personkrets 3. Ålderspridningen skiljer sig markant mellan personkrets 1 och 3. I personkrets 1 är nära 40 % under 20 år och 90 % under 50 år. För personkrets 3 är bara 10 % under 20 år och bara 40 % under 50 år.

Man får väl inte ”svära i kyrkan” som medlem i FUB och Autism och Asperger förbundet,  men personlig assistans var tänkt för personer med stora funktionshinder. Dvs. att de flesta skall finnas i personkrets 3 är inte konstigt.

I propositionen står det i förklaringen från ministern:

“Assistansen skall vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien. för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. Avsikten bör emellertid vara att assistansen därutöver också skall ges i andra situationer där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att få eller behålla ett arbete.

Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för barn och ungdomar till att bo utanför föräldrahemmet och för vuxna till att bo på en institution. Med personlig assistans kan också möjligheterna förbättras för personer som bor på vårdhem eller psykiatriska sjukhus att flytta från institutionerna. Som jag återkommer till längre fram i propositionen bedömer jag att det är omkring 7 000 personer som kommer att kunna erhålla omfattande insatser i form av personlig assistans.”

Visare står i förord till insatserna i LSS:

Andra punkten. Rätten till biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans är avsedd att omfatta svårt funktionshindrade som behöver hjälp med den personliga hygienen, med intagande av måltider och med annan personlig service. Det personligt utformade stödet skall ge den funktionshindrade möjlighet att som andra i samhället kunna studera, delta i fritidsverksamhet, möjlighet till eget boende m.m. Av andra stycket framgår att den som är över 65 år inte har rätt till insatsen personlig assistans.”

 

Man kan fundera på varför denna kraftiga ökning av personlig assistans. Självklart finns en normal utveckling som med LSS. Det förklarar några tusen.

Är det kanske inte så att kommunerna valt att övervältra en stor kostnad på Försäkringskassan och att de inte ifrågasatt detta tidigare.? Det handlar ju om personer som behöver omvårdnad även om de kanske som vi nu ser i nyare kontroller inte uppfyller lagens intentioner från klippen ovan.

Är det inte också så att starka marknadskrafter i form av assistansbolagen lobbat skickligt samt dammsugit de bästa juristerna?

En kommentar från en väl insatt person:

Eftersom insatserna inom LSS inte fungerar som avsett är det inte underligt om de som har möjlighet i stället försöker få personlig assistans, vilket blir mycket dyrare för samhället som helhet. Dock inte för kommunerna eftersom det är Försäkringskassan, dvs. staten, som står för de fiolerna. Att exempelvis låta den som bor i gruppbostad få kontaktperson och/eller ledsagare för att kunna utöva egna intressen några timmar i veckan är mycket, mycket billigare än dygnet-runt-assistans i egen lägenhet som ger full frihet att göra vad man vill. Ändå snålar kommunerna systematiskt på de minst kostsamma insatserna.

En annan kommentar:

Det är kanske inte så märkligt att ju sämre kommunens boende blir, ju mer efterfrågas personlig assistans. Det var knappast tanken från start och därmed prognosmissen. Nu försöker FK föra tillbaka kostnaden till kommunerna. För det får de utstå mycken kritik. Kommunerna har klarat sig bättre.

 

Det talas om att Försäkringskassan nu övervältrar kostnader på kommunerna. Men vem startade? Det finns kommuner som startade gruppbostäder där all personal var personliga assistenter. Det finns en annan kommun som startade ”pooler” av personliga assistenter som arbetade hos flera brukare. Är det personlig assistans? Är det inte tydliga exempel på att kommunerna har försökt föra över kostnaden på Försäkringskassan?

Att de exempel som vi får läsa om i media är sådana där Försäkringskassan uppenbart har gjort fel beslut i sin utredning är heller ingen slump. Det finns starka krafter inom assistans som vill att vi skall reagera mot Försäkringskassan.

Som vanligt när myndigheter strider om vilket ”kostnadsställe” som skall betala är de stora förlorarna de som pengarna skall användas till. När personlig assistans ökar ”okontrollerat” (myndigheter och medias uttryck) så är förlorare alla som har LSS. Men kanske mest alla med de andra 8 kommunala LSS insatserna, då kommunerna kan dra ner i skuggan av den infekterade debatten om personlig assistans och Försäkringskassan.

 

Social tagging: >

2 Responses to Ensidig fokusering på personlig assistans problem för LSS.

  1. Mai Eriksson skriver:

    Inte nog med det Harald. Det har blivit ”fult” att bo i gruppbostad. Normalisering och individorienteringen uppfattas ligga i den personliga assistansen. Trots att det sannolikt är ett bättre alternativ med gruppbostad eller för den delen servicebostad än att bo ensam i en lägenhet.
    Det i sin tur har bl.a. att göra med den ”korta” bemanning som finns i gruppboendena. Nattpersonal till kl. 20.30,få i tjänst över helgerna, ger inte stora utrymmen för bio, konsertbesök eller dans. Borttagandet av kontaktpersoner gör att de boende är helt utlämnade åt personalen, ofta vikarier i en aldrig sinande ström. Ett gruppboende ska ge den enskilde samma möjlighet till individualitet som personlig assistans. Bemanningsplanering, kontinuitet, utbildning och bemötande blir centrala frågor för att återta idén med det goda gruppboendet. Ett boende med respekt för individens behov och möjligheter. Ett boende som ger trygghet för alla d.v.s också för oss som föräldrar, syskon och/eller gode män.

  2. Harald skriver:

    Jag oroar mig för att vi genom att ensidigt angripa FK för några felaktiga beslut, så går vi SKL ärende! De har ju hela tiden tyckt att staten skall betala hela LSS.
    Som du Mai brukar säga så ger det en märklig människosyn av kommunernas företrädare, att några av kommuninnevånarna skall exkluderas?

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: