Individuella rättigheters nytta

LSS ifrågasätts ofta ur ett utifrån ett kostnadsperspektiv. De säger att de individuella rättigheterna i LSS har lett till kostnader som samhället inte kunde föreställa sig. Kostnaderna tas ofta upp i absoluta tal och sällan i relation till en alternativkostnad. De talar väldigt sällan om de individuella rättigheternas samhällsekonomiska vinster. Varför inte? Troligtvis för att intresset att räkna på insatsernas samhällsekonomiska effekter inte finns, eller för att det är mer komplicerat än att redogöra för kostnaderna.

Påståendet att regeringen vid införandet av LSS inte kunde föreställa sig dagens kostnadsutveckling är felaktigt. Givetvis hade man en uppfattning om vad rättighetslagstiftningen skulle kosta. Den största delen av LSS finansierades via en skatteväxling mellan kommun och landsting. Den personliga assistansen var dock en ny insats och där underskattade man antalet personer som var i behov av den. Därför blev kostnaden högre än väntat. Samtidigt har Sverige under samma period haft kraftig tillväxt. Att en insats som personlig assistans införs kan ses ett logiskt svar på svar på en positiv samhällsekonomisk utveckling. Att välfärdstjänster utvecklas och att kvaliteten höjs är en naturlig följd av den ekonomiska utvecklingen. Något annat vore bakåtsträvande.

Ett vanligt antagande är att individuella rättigheter antas ge högre samhällskostnader än generella välfärdssatsningar.  Så vitt jag vet har dock ingen visat på ett samband mellan individuella rättigheter och högre samhällskostnader, i relation till alternativkostnader. Tar man den personliga assistansen som exempel kan man snarare formulera en hypotes om att den är samhällsekonomisk effektiv.  Det är en riktad insats som har hög träffsäkerhet vad gäller behov. Insatsen bidrar till delaktighet i samhället, exempelvis genom att assistansanvändare kan arbeta. Assistansen skapar i sin tur arbetstillfällen som antingen inte skulle skapas alls eller som skulle upptas i andra sektorer inom välfärden (hemtjänst osv). Det finns goda skäl att anta att assistansen är en samhällsekonomisk effektiv rättighet. Den hypotesen bör testas.

Men oavsett, det finns också goda skäl att försvara individuella rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inte minst utifrån politiskt filosofiska grunder. Man kan ta på sig en Rawlsk slöja av okunnighet. Du ska välja en position inför din födsel.  Du vet inte om du kommer att födas med eller utan en omfattande funktionsnedsättning. Men du har vetskap om vilket samhällssystem du kommer födas in i. Skulle du vara för eller emot individuella rättigheter?