Våra kommunalpolitiker behöver förstå hur LSS-utjämningssystemet fungerar

När en kommunal politiker påstår att LSS är för dyrt och säger att man måste spara pengar genom att minska ned på insatser kan man, om man inte är väl insatt i hur LSS fungerar, tro att politikerns bedömning stämmer. Det låter ju åtminstone rimligt att om man drar ned så spar man in, men så ser verkligheten inte ut och det tycks vara få politiker och tjänstemän som vet om det. Det är viktigt, även för icke-ekonomer att förstå hur LSS-kostnader beräknas och påverkar den egna kommunens ekonomi. Annars gör man som politiker eller tjänsteman sin egen kommun en björntjänst.

En besparing innebär per definition ”en sparad pengasumma”. I en kommun brukar det innebära att man spar in på ett håll för att lägga pengar på ett annat håll. På så vis kan en besparing komma de egna kommuninvånarna till godo i slutändan. Sedan kan man givetvis ha olika åsikter om pengarna läggs på rätt eller fel saker, men det är en helt annan fråga.

Solidaritet är en oerhört viktig byggsten i vårt samhälle och inom LSS kommer den principen tydligt till uttryck i utjämningssystemet för LSS. De LSS-kostnader som ingår i detta utjämningssystem omfattar 9 av de 10 insatserna som finns i 9 § LSS (en ligger på landstinget). Statens (Försäkringskassans) kostnad för assistansersättning ingår emellertid inte. Kommunen ansvarar nämligen endast för de första 20 assistanstimmarna i varje beviljat ärende. Timmarna därutöver står staten för. Om genomsnittet timmar per individ är 125 timmar/vecka innebär det att av de 30 miljarder som assistansersättningen står för är det enbart 16% eller 4,8 miljarder som är kommunens ansvar och som ingår i LSS-utjämningssystemet. Resten, d v s 84% eller 25,2 miljarder ligger utanför och belastar därför inte de enskilda kommunernas ekonomi.

LSS-utjämningssystemet bygger enkelt uttryckt på principen att alla kommuner bidrar till systemet lika mycket per kommuninvånare. En kommun som lägger mer pengar än den varje år fastställda standardkostnaden per LSS-invånare får tillbaka från systemet. Omvänt fungerar det så att en kommun som betalar lägre får betala in till systemet. På så vis är tanken att det inte ska göra någon skillnad var i landet man bor. Det är en jätte bra tanke och LSS-utjämningssystemet är bra. Detta system innebär följaktligen att det inte går att ”spara in” på LSS-insatser i den egna kommunen eftersom detta i sin tur leder till att man måste betala in till systemet. Istället för en besparing som kan användas till kommuninvånarna blir det en utgift som inte kommer de egna invånarna till del. Det finns alltså inbyggt i systemet, ett incitament för varje kommun, att inte lägga sig under standardkostnaden.

Så det går alltså inte att spara pengar på LSS och det är väldigt bra. Så ska det vara. Det är ju en rättighetslag och pengaskäl får aldrig vara ett skäl att neka en insats. Detta vet kommunerna numera om sedan det fastslogs av högsta instans för många år sedan. Däremot är det möjligt att lägga sig under standardkostnaden, men det är inte särskilt genomtänkt eftersom det inte blir en besparing i slutändan. Solna stad ligger lägst i Stockholms län. Det skulle vara intressant att höra hur de har tänkt. De måste bidra allra mest till utjämningssystemet.

Om kostnaden blir lika oavsett om man betalar mer eller mindre till sina egna LSS-invånares LSS-insatser är det väl bättre att låta pengarna gå till de egna invånarna först och främst? Det är de enskilda individerna med LSS-insatser som drabbas i slutändan. Givetvis är det inte så att pengar alltid är hela lösningen. Man måste använda pengarna klokt och även ha en bra arbetsmiljö för att både personal och LSS-invånarna ska trivas.
Ett behov som ryms inom LSS och inte tillgodoses på något annat sätt ska tillgodoses genom LSS för dem som tillhör lagen och kvalitetsnivån ska vara hög – goda levnadsvillkor – och den enskilde har rätt att få möjlighet att leva som andra. Det ska finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service ska kunna ges säger lagen också.

Jag är viss om att de flesta kommunalpolitiker oavsett partitillhörighet vill väl, men ibland har de inte hela bilden klar för sig när de ska fatta beslut. Det behövs en medvetenhet om hur LSS-utjämningssystemet fungerar för att de ska kunna fatta beslut som är välgrundade och kloka.