I målparagrafen i LSS står det rakt upp och ned att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Hur lever vi andra då? Ja det är väl just det som är kruxet. Vi är ju alla unika individer, med eller utan någon funktionsnedsättning. Och vi lever alla olika liv. Den gemensamma nämnaren som jag kan hitta är att vi själva, utifrån våra olika förutsättningar förstås, formar våra liv. Med detta menar jag att vi själva väljer hur vi lever våra liv, i både smått och stort. T.ex. väljer vi var vi vill bo och arbeta. När det gäller beslut på mikronivå kan det gälla vilken mat jag vill ha till middag eller vad jag vill ha på mig för kläder. I LSS benämns detta ”självbestämmande och inflytande”. Det är fina ord som är inskrivna i 6 § LSS.
Utan att gå in på det komplexa i att utöva sitt självbestämmande, när man i mångt och mycket är beroende av andra för att vardagen ska fungera, kan man utan att överdriva säga att den enskildes möjligheter att utöva sitt självbestämmande inte direkt underlättas av det rådande rättsliga läget inom LSS. Det blir kanske framförallt tydligt när det gäller utformning av olika insatser; bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttidsvistelse.
Till skillnad mot andra hyresgäster kan personer som bor i en bostad med särskild service tvångsflyttas till en annan bostad. Jag har i alla fall inte hört talas om någon annan hyresgäst som tvångsflyttats. Om så vore fallet hade det säkert gett stora rubriker i våra kvällstidningar. Det här att välja daglig verksamhet, eller framförallt kanske att få vara kvar på en som man trivs i, är då och då på tapeten. Vem vet vad som är bäst för den enskilde? Är det kommunen eller är det den enskilde och de som känner denne väl? När det så gäller korttidsvistelse kan det ju vara just den hjälpen som gör att en familj mäktar med en pressad tillvaro. Varför ska man då inte kunna själv få mer inflytande över när och var den ges?
Om det tillsätts en till LSS-utredning hoppas jag verkligen att den enskildes inflytande stärks i LSS. Man ska inte behöva driva ärenden i domstol eller gå på knäna för att någon annan (läs kommunen) tycker sig veta bättre. Eller?
Social tagging: Boende > Inflytande > LSS
Bra att du lyfter fram frågan om vem som har tolkningsföreträde när det gäller insatserna i LSS som är en hyperindividuell lagstiftning där varje ansökan om en insats ska bedömas utifrån individens behov och önskemål. Men idag tolkar våra kommunala handläggare lagen utifrån den rättspraxis som sägs råda – besluten är ofta ”kopierade” utifrån en kollektiv tolkning; om inte Kalle får ledsagning så ska inte heller Lisa beviljas ledsagning – så mycket för det individuella behovet! Och våra medlemmar möts nästan konsekvent av budskapet – är du inte nöjd med beslutet så kan du alltid överklaga.
Det är nu vår förhoppning att den tilltänkta översynen av LSS lyfter fram just den enskildes rättigheter att få leva som andra, att man beaktar de ”honnörsord” som står att läsa i de inledande paragraferna i lagen om inflytande, om full delaktighet och självbestämmande som syftar till att den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor vilket var lagstiftarens intentioner när lagen tillkom 1994.
ni är inte bra på att förklara och utveckla vad ni menar -.- ^__^