Våra politiker påstår gärna att vi i Sverige är bland de bästa länderna på att uppfylla båda dessa krav. Ibland undrar jag om de vet vad begreppen innebär och vilka olika betydelser de har?
Från wikipedia:
Jämlikhet, eller social jämlikhet, är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Begreppet ingår i det franska mottot frihet, jämlikhet, broderskap. Motsatsen till jämlikhet är ojämlikhet.
Jämställdhet innebär jämlikhet mellan män och kvinnor.
Det är skillnad på jämlikhet och jämställdhet. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst, till exempel social-, ekonomisk-, och politisk bakgrund.
Låt oss konstatera att vi är något bättre på att prata jämställdhet i Sverige. Våra regeringar och partier har i många år definierat sig som ”feministiska”. Tyvärr vet jag, även om jag är man, att vi i Sverige fortfarande är långt från jämställda mellan könen. Det går oerhört sakta framåt. Men vi pratar ändå om de problemen.
För mig som företrädare för personer med så stora funktionsnedsättningar att de tillhör LSS-gruppen, så vet jag att jämlikhet saknas trots att det även är föreskrivet i rättighetslagen LSS. Samhällets företrädare är i klartext riktigt usla både på att se och att prata om de problemen. Tyvärr går det inte här åt rätt håll, utan snarare åt fel håll.
Vad står i LSS om jämlikhet:
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Vad står i LSS-propositionen:
Målet för insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall vara att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Vi har också kunnat se hur enskilda och grupper med stora funktionsnedsättningar har levnadsvillkor som tydliggör kvarstående klyftor i välfärdens utveckling. Väl kända mål om full delaktighet och jämlikhet har inte uppnåtts.
Av detta förstår vi att jämlikhet enligt lagens mening handlar om två saker:
1. Dels att man ska ha möjlighet att leva som andra trots sin funktionsnedsättning. Det handlar alltså om de skillnader som finns mellan de som har en funktionsnedsättning och de som inte har det. LSS är till för att utjämna den skillnaden.
2. Jämlikhet mellan människor i olika delar av landet. Lagen ska alltså tillförsäkra alla som tillhör personkretsen ”en god service och ett gott stöd oavsett var de bor”.
Jämlikheten inom LSS-gruppen brister generellt då de med de svåraste behoven glöms bort, då de är personer som har svårt att kommunicera. Det är en mycket stor grupp i LSS som behöver synliggöras för att de skall få de goda levnadsvillkor lagen utlovar!
Sammantaget kan man säga att det kanske trots allt inte skett så mycket i synen på de funktionshindrade som en belastning på de 25 åren! Mycket har hänt och mycket har förändrats till det bättre. Men har personer med funktionsnedsättning uppnått den jämlikhet med övriga samhället som lagen talar om? Knappast!
Nu presenteras åter en ny budgetproposition där LSS-gruppen är bortglömd, för att inte säga mobbad igen. Trots att LSS-gruppen börjar bli Sveriges nya fattighjon?
När jag hör partiföreträdarnas kommentarer förstår jag att det jag skrev i mitt förra inlägg fortfarande är sant:
7 700 kronor kvar efter skatt räcker naturligtvis inte för att leva det liv med goda levnadsvillkor och som alla andra, det som lagen LSS utlovar och föreskriver! Detta tror jag egentligen alla politiker förstår, men struntar i då LSS-gruppen inte är prioriterad. De är inte heller en maktfaktor som ålderspensionärer.
Jag undrar hur många av våra politiker som läst vår rapport ”Fångad i fattigdom”?
Social tagging: Ekonomi > LSS
Väldigt bra jämförelse av begreppen! Skicka gärna in en anpassad debattartkel till dagens samhälle också!