Höga hyror problem för LSS.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit ”Höga hyror orsakar liv i fattigdom för LSS gruppen ” pekat på att bostadbidragsystemet vi har inte kan hantera dagens höga hyror i gruppbostäder. Det rätta vore kanske att som vissa kommuner sätta ett tak på hyran till 5000 kr precis som Försäkringskassan (FK)? Men då kvarstår problemet att via FK systemet konfiskeras de eventuelle sparade pengar som personerna har. Det har ändrats i de flesta andra system, där inkomst av kapital nu är precis detsamma som i din deklaration, men inte hos FK där fortfarande en stor del av ”inkomsten” består av konfiskerande av sparkapital eller andel av sommarstuga eller vad man nu ärvt.

Det är i huvudsak två orsaker till ekonomiska problem för LSS gruppen. Det första är att väldigt få, kanske bara runt 5 %, kan få ett betalt jobb.  Det andra är de höga hyrorna som drabbar de som måste bo i gruppbostad. Bl.a. för att vissa kommuner utnyttjat bytet från avgift till hyra att ta betalt även för gemensamhetutrymmen och att kunna strunta i förbehållsbelopp.

Eftersom detta berör majoriteten av gruppen och inte bara 5 %, så blir höga hyror det som är viktigast att åtgärda.

Nu är då min utmaning att förklara varför detta är fel inte bara moraliskt och att få er att förstå de goda lagar vi har för funktionshindrade och primärt för boende. När Handisam redovisade sin rapport häromveckan var förbättrad boendestandard nästan den enda ljuspunkten efter de 20 åren med LSS.

  • Vad är en gruppbostad?
  • Vilka bor i gruppbostad och varför?
  • Varför tas felaktiga beslut t.o.m. i domstolarna?

Inledning

Jag kan förståndsmässigt acceptera att ”Svenssons” inte kan förstå ett ”osynligt funktionshinder”. Kanske är det omöjligt om man inte levt som närstående?

Jag kan dock inte acceptera att myndigheter som är satt att skydda/vårda dessa funktionshindrade inte lyssnar och gör sitt yttersta för att försöka förstå. Att de faktiskt prioriterar att lära sig av de som vet. Istället tar man beslut utifrån sina egna begränsade referensramar, för att inte elakt kalla det sina attityder.

Självfallet blir jag ofta förbannad t.ex. när en myndighetsperson påstår sig att hon/han vet bättre vad min son behöver än jag! Det intressanta är dock att jag egentligen har en dröm om att det skulle vara så – då skulle jag vara glad och kunna leva ett eget liv.

LSS-gruppen har dock drabbats av ett antal beslut och domar t.o.m. i högre instanser samt i förvaltningsledningar, där det uppenbart har tagits av personer som inte har tillräcklig kunskap i osynliga funktionshinder och LSS. Just i denna kunskap är de på ”Svensson”-nivå, även om de är t.ex. välutbildade jurister!

Med denna inledning där jag velat förklara varför det trots goda lagar och intentioner tyvärr ändå blir fel – så till dagens ämne:

Vad är en gruppbostad?

(Utdrag ur socialstyrelsen riktlinjer som i sin tur är komna från LSS propositionen)

Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem.

Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Ytorna bör vara så dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter. De enskilda lägenheterna skall vara fullvärdiga.

För vissa personer med omfattande funktionshinder är det särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsat. Gruppens sammansättning har dessutom stor betydelse för att skapa förutsättningar för en betydelsefull gemenskap för de boende.

 Mina kommentarer:

  • De gemensamma ytorna som beskrivs ovan skall dels användas som ytor för ”service och omvårdnad” dels som social yta för alla som bor där skall kunna ha aktiviteter ihop.
  • Det sista stycket ”För vissa…” återkommer jag till i ”Vilka bor i gruppbostad”

Vilka bor i gruppbostad och varför?

 Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.

Mina kommentarer:

De som bor där:

  • Det är i huvudsak personer i personkrets 1 som behöver gruppbostad
  • De har alla grava funktionshinder
  • De har ofta autistiska drag som att inte förstå andras behov och andra sociala svårigheter

Varför bor de i gruppbostad och inte har personlig assistans:

  • De boende behöver förutom omvårdnad även tillsyn. För det krävs kompetens hos personalen som du sällan får hos assistenter. Personalen behöver dessutom annan social gemenskap och stöd inte minst av en kompetent närvarande chef.
  • De boende behöver hjälp att kunna få en accepterad social kompetens i och för att kunna delta i social gemenskap. Det är detta de tränar i gemensamhetsutrymmet, dvs. ytan är en träningsyta och ingår i vården. Annars blir de ”fångar” i sin egen lägenhet med ”fångvaktare”.

Varför tas det felaktiga beslut t.o.m. i domstolar?

 Egentligen har jag i min inledning redan förklarat detta.

Vad jag vill tillägga här är att dessa domar som är ”inte gynnande” (den enskilde förlorade) behöver kommunerna inte följa! Påstår någon detta är det således fel. Lagen är dessutom individuell, så man kan inte direkt överföra ett beslut till en annan person. Det är just därför kommunen inte får ha ”Riktlinjer för beslut”.

Kommunens ansvariga skall kunna vara så kompetenta att de själva kan avgöra om LSS intentioner och dess mål om” goda levnadsvillkor- ett liv som andra” uppnås för den enskilde personen med sitt eget beslut. Det är en dålig ursäkt att skylla på andra som vi dessutom nu vet uppenbart ibland har gjort fel beroende på brister i adekvat kunskap.

När det gäller specifikt hyra för gemensamhetsytor har de flesta kommuner trots domar i hovrätt och HFD tagit egna beslut att inte debitera i LSS-gruppbostad av de skäl som jag redovisat ovan och för att det står tydligt i propositionen till LSS:

En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder.”

 Detta citat samt LSS övergripande intention om goda levnadsvillkor – ett liv som andra borde ha gjort hela dialogen om hyressättning av gemensamhetsytor överflödig!

Många kommuner har även räknat förbehållsbelopp dvs. likställer hyra med avgift, vilket både logiskt och moraliskt är rätt då individen i princip blir tilldelad en lägenhet i gruppbostad, dvs. utan möjlighet att påverka priset. Det är ingen fri hyresmarknad. Det berörde individen kan inte som vi andra säga att hyran är för hög och välja något annat billigare. Så även här passar citatet ovan liksom slutsatsen!

Det behövs mer och bättre inlevelseförmåga och kunskap hos de som bestämmer!

 Reclaim LSS!

Social tagging: > > >

En kommentar till Höga hyror problem för LSS.

  1. Eva-Mari skriver:

    Visst behövs mer kunskap hos de som bestämmer – det råder det inget tvivel om! I höst skall jag börja ett samarbete med 1 person från FK samt 1 person från Sociala förvaltningen (LSS-handläggare). Det skall bli intressant att höra hur de tänker och resonerar, och jag hoppas jag kan tillföra en hel del kunskap om våra barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och autism. Precis som du skriver Harald, så är givetvis vi föräldrar experter på våra egna ungar, men vi har också fått mycket erfarenhet genom åren, av andra föräldrars berättelser. Jag tror på dialog och samarbete, och att det är en bra väg att gå, för att ge ”de som bestämmer” lite mer kunskap och förståelse.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: