Individuell Plan enligt LSS är din plan

Individuell Plan (IP) paragraf 10 i LSS är så viktig att jag kallar den ”11:e insatsen i LSS”. Alla som tillhör LSS-gruppen har rätt till denna insats. Låt dig inte luras av att handläggare på kommunen säger, att du redan har en plan till exempel Genomförande plan, men det är inte detsamma som eller ersätter Individuell Plan enligt LSS. Genomförande planer och även SIP är verksamheternas planer. IP enligt LSS är DIN PLAN. En som du styr helt enligt dina behov och önskemål. Syftet med IP är att ge individen delaktighet i de beslut som styr hens liv.

Men vi har problem! Det har blivit så att man öppet påstår i ett antal kommuner att den inte finns utan säger ”Vi jobbar inte med Individuell plan LSS vi använder SIP ”eller är en vanlig kommentar från kommunen. Likaså ”Det du tänker på som individuell plan är nog det vi kallar genomförandeplan”. Förhoppningsfullt beror detta felaktiga svar på okunskap hos handläggaren. Vi måste ”uppfostra” våra LSS-handläggare.

Om det är medvetet är det olagligt! Men vem bryr sig? Man får ju inga sanktioner på grund av lagtrots i LSS numera?

Men det är absolut inte ok! Vi måste ”uppfostra” våra LSS-handläggare.

Vad är då SIP?

SIP står för samordnad individuell plan. Det brukar den plan kallas som det finns särskilda bestämmelser om i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL och 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL.

Alla som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan få en Samordnad Individuell Plan, om det behövs en plan för att behoven ska kunna tillgodoses.


Den enskilda personen måste alltid ge sitt samtyckte till att få en Samordnad Individuell Plan. Samtycket kan ges på olika sätt och det finns inget krav på en viss form av samtycke. Däremot behöver inte personen själv begära en samordnad individuell plan.

I den samordnade individuella planen ska det framgå:

• vilka insatser som behövs
• vilka insatser som kommunen ska svara för
• vilka insatser som landstinget ska svara för
• vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen
• om det är kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

I lagens förarbeten står det att kommunen och landstinget har långtgående skyldigheter att upprätta en Samordnad Individuell Plan. Därför ska den som begär en samordnad individuell plan som regel få det.


När det är möjligt ska en samordnad individuell plan upprättas tillsammans med den enskilda personen. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och den enskilda personen inte motsätter sig det.

När det gäller barn behöver ofta vårdnadshavaren ges möjlighet att delta i såväl planering som möten. Barnet kan också delta beroende på ålder och mognad.

Kommunen och landsting ska ta initiativ till att upprätta en samordnad individuell plan om de bedömer att en sådan plan behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda. Andra aktörer kan föreslå att en samordnad individuell plan upprättas samt delta i arbetet med planen.

Vad är det för skillnad på en samordnad individuell plan och en genomförandeplan?


En samordnad individuell plan handlar om ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården när en person har behov av insatser från båda, det vill säga vem som ska göra vad.


En genomförandeplan handlar om hur en viss insats ska genomföras i praktiken. Det gäller även för andra planer, till exempel vårdplan, rehabiliteringsplan och utvecklingsplan.

Vad är en Individuell Plan enligt LSS (IP)

Så här står det i LSS paragraf 10. I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan där beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även de åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget redovisas. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året.

Bara några få procent av brukarna har en Individuell plan trots att kommunerna är skyldiga att erbjuda en sådan till alla som har en insats enligt LSS. Det finns ett antal olika planer som förvirrar oss: Genomförandeplan bostad enligt LSS, Genomförandeplan daglig verksamhet LSS, Vårdplan HSL, Habiliteringsplan HSL och SIP (samordnad individuell plan) SoL/HSL). Men alla dessa är verksamheternas planer. Bara Individuell plan enligt LSS 10 § är brukarens egen plan.

Den är viktig då den är en del av LSS och blir en bindande överenskommelse mellan brukaren och kommunen.

Orsakerna till att man begär att få en individuell plan upprättad varierar. Här ges några exempel:

  • Slippa vara ensam ”spindel i nätet” som anhörig/god man
  • Motverka otydlig ansvarsfördelning och se helheten
  • Behov av förändring
  • Behov av större inflytande
  • Behov av långsiktighet

Det är den enskildes eller dennes vårdnadshavare eller företrädare som tar initiativ till att utarbeta en individuell plan, men det LSS-handläggarens ansvar att se till att den förverkligas.

Det är den enskildes behov som styr hur en individuell plan utformas och vad som ska tas med i planen. Det är också den enskildes som styr vilka som bjuds in till ett möte för att planera en IP. Det är dock viktigt att den/de som kan fatta beslut om olika insatser finns närvarande.

Det är den enskildes som avgör vad som ska diskuteras och det är den enskilde som väljer vem som ska upprätta planen. Det kan vara LSS-handläggaren om du har förtroende för hen, men det kan ofta vara bra att ta hjälp av en utomstående kunnig person som den enskilde själv valt.

En individuell plan består av två delar; dels av planeringsmötet där den enskilde tillsammans med andra diskuterar och planerar vad och på vilket sätt den enskilde vill förändra sin situation, dels av det dokument som blir resultatet.

Syftet med en individuell plan är att öka den enskildes delaktighet och inflytande i frågor som rör hens livssituation och de insatser som ges. Planen syftar även till att underlätta samordningen mellan de olika omsorgsgivarna.

Planen ska utgå ifrån den enskildes egna mål, intressen och önskemål och för barn förskola/skola och fritid. Den ska omfatta alla de olika behov som kan tillgodoses genom insatser från flera kompetensområden, det vill säga inte bara LSS-insatser. Målet med planen är att ge individen möjlighet att utöva sina rättigheter som LSS föreskriver.

Målet med insatserna ska vara att främja den enskildes jämlikhet i levnadsvillkor och fulla delaktighet i samhällslivet, samt vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Insatserna ska därför utformas så att de svarar mot den enskildes situation. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande både i planering och i utformning av insatsen samt i genomförandet. Om den enskilde uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare vara den som begär insatserna.

 Ovanstående kan sammanfattas som att individuell plan ska vara en konkret, skriftlig planering av de samlade insatserna för att ge individen ett gott liv. Planen ska utformas så att den ger möjlighet till uppföljning och förändring. Planen ska följas upp och utvärderas samt uppdateras minst en gång per år, för att man verkligen ska veta att den svarar mot den enskildes aktuella behov.

Individuell plan är den enda plan som är din egen.  Alla andra planer är verksamhetsplaner. Individuell plan är ”Planernas plan”, d.v.s. den ska samordna alla dina egna planer. Den plan där du bestämmer själv vad som är viktigt för dig. En möjlighet att planera för en liten eller stor förändring, eller bara för en bättre fritid. Ditt skydd så att du inte ”faller mellan stolarna”. Du får en sammanhållen plan för en eller flera insatser vilket ger ökad rättssäkerhet oavsett vem som är ansvarig.

Jag vill från egen erfarenhet peka på två problem som IP löser. Det första är kvalitén i dina insatser. Du kan nämligen som exempel tala om vilken utbildning dina boendestödjare ska ha, hur många promenader du ska ha, osv. Det andra är att du automatiskt får en årlig uppföljning där LSS-handläggaren måste vara delaktig. Ni bestämmer gemensamt vad som eventuellt måste ändras i dina LSS-insatser. Det ger den kontinuitet och delaktighet som lagen föreskriver.

Min uppfattning är att IP också ger LSS-handläggaren den kontroll hen förutsätts ska ha.

När IP rullat på är det en vinst för alla!

Social tagging:

2 Responses to Individuell Plan enligt LSS är din plan

  1. Karin Gottfridsson skriver:

    Tack för denna viktiga information.

  2. Maja skriver:

    Eller så accepterar man det och påbörjar uprättandet men så sitter handläggaren och bara lyssnar medan stackars anhörig och/eller god man och den unge det gäller försöker få fram vad som verkligen är viktigt medan cheferna för respektive ansvarsområde (boende, DV) raljerar sitt och inte vill känna igen sig i de behoven som läggs fram.

    Så kör de var sitt race. De delar inte sin bild med den bilden personen i fråga har anhöriga har.

    Detta är jättesvårt. Det kan pågå i nästan ett år utan att man har kommit någonvart. Synd att vissa inte inser hur bra detta kan bli om man bara vill mötas halvvägs.

Lämna ett svar

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: