Vi behöver en generalklausul i LSS

Ingen som läser denna blogg kan ha undgått att jag har synpunkter och kritik mot hur kommuner och även Förvaltningsrätten tolkar LSS.

Vi kar konstaterat i våra rapporter från Förvaltningsrätten att den enskilda har små möjligheter att få rätt i domstolarna. Jag har med ilska konstaterat att om kommuner förlorar i första instans så går nästan alltid vidare till nästa instans. Kommunerna ska till varje pris vinna i domstolen. Vad visar det för inställning och bemötande av de sköra personer som tillhör LSS-gruppen. Funderar inte förvaltningschefen eller ansvariga politiker på detta faktum? Många kommuner avslår insatser regelbundet för att ”pröva i domstol”. Det är absolut inte ok! Det är långt ifrån gott bemötande.

Generalklausul finns bland annat i Marknadsföringslagen och i skatteflyktslagen, för att ge domstolar utrymme att tolka lagen efter hur lagstiftaren ursprungligt tänkt.

Vi ser om och om nästan varje dag, att detsamma behövs i LSS. De som fattar beslut skulle inför varje avgörande fråga sig, om det beslut de tänker ta verkligen leder en bit längre till målet ett liv som andra med goda levnadsvillkor!

Social tagging:

13 Responses to Vi behöver en generalklausul i LSS

  1. Birgitta Fredriksson skriver:

    Håller helt med! Fick inte förnyat parkeringstillstånd pga att jag inte kör mitt anpassade fordon själv. Jag kan inte komma i eller ur fordonet utan hjälp av assistent då jag använder både manuell och elektrisk rullstol oavsett jag eller någon annan kör. Begärde omprövning, överklagade till länsstyrelsen, transportrådet, förvaltningsrätten och nekades till sist prövningstillstånd i kammarrätten. Allt detta tog 2 år utan att någon ändring skett. Hur mycket kostade allt detta samhället och de besvär jag fått utstå? Har fått anlita färdtjänst istället. I förvaltningsrätten representerades kommunen av chefen för färdtjänst och kommunjuristen!. Jag repesenterade mig själv. Allt detta för ett inplastat parkeringstillstånd!

    • Birgitta Fredriksson skriver:

      Inlägget ovana handlar inte om LSS men innebär att kompetensen om funktionshinder hos handläggare inom kommuner, regioner och olika myndigheter tex jurister inom domstolsväsendet – är bristfällig!

  2. Thomas Juneborg skriver:

    Som du vet Harald har jag ofta mer radikala förslag…

    När det gäller de restriktiva domar i HFD som ine bara berör PA utan hela LSS ändrar inte kommunerna och FK sina tillämpningar en enda mm så länge dessa domar finns kvar. Alltså måste det till rejäla lagändringar. Jag är t.ex mycket skeptisk till att ”leva som andra” ska vara kvar. Visst, en GENERÖS tolkning av lagen är det inga problem men verkligheten är att makthavarna gör raka motsatsen. Då lämnar ”leva som andra” tyvärr mycket utrymme för godtycke.

    Varför finns det ingen författningsdomstol i vårt land? En av anledningarna är troligen att det antagits att staten alltid är god – alltså behövs ingen Författningsdomstol.

  3. Ulrika Lindgren skriver:

    Tack Harald för att Du ur olika vinklar vänder och vrider på LSS-lagen, så att vi ska kunna flytta fram positionerna och få starkare argument för att driva arbetet i kommuner och regioner. En generalklausul behövs. Hur går vi vidare?

  4. Jag upplever att LSS redan är mycket vag, vilket lämnat stort utrymme för domstolarna att tolka lagen.

    HFD angav bla i domen om assistans för ingående kunskaper att det skulle ha varit lagstiftarens intention att begränsa rätten till assistans till enbart personer där de ingående kunskaperna krävdes utifrån ett en psykisk funktionsnedsättning, emedan detta enbart var ett exempel i motionen. En general klausul hade således antagligen inte förändrat utfallet.

    Problemet som jag ser det, är att i synnerhet FK:s tolkning av lagen väger tungt i de lägre instanserna.

    Det som behövs är en tydligare lagstiftning, som inte går att inskränka genom att FK hittar på nya riktlinjer som sedan anammas av domstolen.

    • Harald skriver:

      Det är korrekt att i propositionen beräknades att endast cirka 7 000 personer skulle efterfråga och få personlig assistans (PA), medan cirka 100 000 personer skulle efterfråga de andra insatserna. Endast personer med omfattande behov skulle få PA, därav den låga siffran.

      Verkligheten var att detta var för luddigt och att LASS tillkom för att Bengt W var extra engagerad i den personligen. Sedan tillkom starka assistansbolag med duktiga jurister som du med flera, som såg till att fler fick PA. I stället för en normal utveckling pga. befolkningsökning från 7 000 till runt 10 000 personer, men blev drygt 20 000 personer.

      Det hände inte med övriga insatser som med en normal ökning borde vara på cirka 120 000 personer idag. Där är vi långt ifrån! En orsak är att vi saknar allmän rättshjälp i LSS.

      Din kommentar inskränker sig till PA från FK och avser specialfall, där FK (staten) ändrat direktiven för assistansersättningen.

      Målet för LSS har dock inte ändrats och det kan uppfattas som luddigt av jurister även i FR. Just därför behövs en generalklausul!

      Alla förslag till ”förtydligande” och förslag till förändringar i LSS har i praktiken inneburet en försämring. Därför säger Funktionsrätt Sverige (och FUB) nej till ”nya LSS” från senaste utredningen.

      • Förstår vad du menar, men en del av min poäng var att HFD redan tolkar lagstiftarens intention. Därför behövs det kanske en lagändring som anger att lagen inte får tolkas på ett sätt som medför en inskränkning av rättigheterna.

      • Tycker även att vi borde försöka arbeta för att det ska kunna beviljas rättsskydd och rättshjälp i LSS ärenden (samt för överklagan av andra myndighetsbeslut).

        • Håller helt med dig! De flesta saknar ekonomiska möjligheter att anlita juridisk expertis tex egna arbetsgivare med assistansen i egen regi.

          Birgitta

        • Harald skriver:

          Tack för den kommentaren Christian!

          Ett problem är att de som har insatsen via kommunen inte har det stöd att överklaga som de som har assistans via något av de större assistansbolagen.

          I dagsläget har samma organisation som avslår insatsen i kommunen och skickar den ”att prövas” i Förvaltningsrätten (FR), ansvaret att vara behjälpligt stöd i överklagandet! Naturligtvis blir den LSS-handläggaren ännu mer överkörd av kommunens jurister. Är helt korkat, eller hur?

          Nästa problem är att juristerna i FR (alla nivåer) inte har tillräcklig kompetens inom LSS, utan litar blint på att kommunens jurister har det. Snacka om underläge för den enskilde!

          LSS är ingen lätt lag att tolka, då den är individuell. Det krävs att man som jag och som jag tror du läst alla förarbeten inkl. Handikapputredningen. Och tyvärr vet jag efter många års erfarenhet att det få ute i kommunerna och bland FRs jurister som orkat plugga in den.

          När man läst allt detta är målsättningen och intentionen med lagen tydlig, vad ett liv som andra med goda levnadsvillkor innebär.

  5. Gunnar Råhlander skriver:

    När jag pratade med Bengt Westerberg om LSS s ”luddighet” Så sa han att de aldrig trodde att den behövde vara tydligare och mer specifik utan att de som har att följa lagen (biståndshandläggarna) skulle i första hand se till att de som tillhör personkretsarna får det stöd som de behöver.
    Så var det enligt min erfarenhet i början, många fick det stöd de behövde. I de flesta fall så är det verkliga skälet till avslag för en insats att spara pengar åt kommunen. Jag tror inte att man söker insatser man inte har behov av.
    Ett problem är att vid avslag och överklaganden så är man inte särskilt jämstarka. I bästa fall har man en godman som hjälper till. I en kommun anställde man förutom kommunjuristen en jurist inom socialomsorg och socialchefen bedömde att han var självfinansierad.
    Ett annat problem är att när en kommun vinner i förvaltnings/kammarrätten så tar man det som ett kvitto på att man drog gränsen rätt och den blir de facto prejudikat. Om kommunen förlorar så anser man att LSS är en lag som ser till det enskilda fallet och går inte att tillämpa för någon annan.
    Det är med stor oro man kan fundera på hur LSS ska ställas till rätta. Vi kan inte hoppas på någon Bengt Westerberg och Socialdemokraterna är närmast fientliga.
    Tyvärr stämmer vad Harald skriver att alla förtydligande och förändringar är försämringar.

  6. Christer Pettersson skriver:

    En evig kamp om rättigheterna som aldrig tar slut.

  7. Kennerth Björn skriver:

    Jag håller med dig Harald. I Tranås kommun har man både hängslen och livrem i sina riktlinjer.
    Om jag ansöker enligt LSS § 9.9 om ”Bostad med särskild service i form av gruppbostad” då hamnar det hos en biståndshandläggare som ”beslutar om bostad för vuxna”. Därefter är det upp till Stöd och Omsorg att fatta beslut om hur bostaden för vuxna skall verkställas, i en gruppbostad eller i ett serviceboende.
    I praktiken kan detta innebära att det tar ett år (via förvaltningsdomstolen) att komma förbi biståndshandläggaren vid ett avslag. Därefter beslutar Stöd och Omsorg om servicebostad. Då har jag minst ytterligare ett år innan min ansökan om gruppbostad beviljas. Det enda positiva i detta var att biståndshandläggaren önskade en trevlig helg.

Lämna ett svar

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: