Personalkompetensen i LSS-verksamheter måste stärkas

Kompetensbrist i LSS verksamheter får allvarliga konsekvenser

En viktig grundförutsättning för kvalitet i all verksamhet enligt LSS, är kompetent personal som har god kunskap om LSS och sitt uppdrag att ge stöd och service till personer som omfattas av lagen. Sedan länge är bristande kompetens hos baspersonal i LSS-verksamheter ett stort problem. När kompetensen brister hos dem som arbetar närmast personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism, kan de senare inte garanteras de goda levnadsvillkor som lagen ger dem rätt till. För många personer blir konsekvenserna värre än så, då barn, unga och vuxna utsätts för kränkningar, vanvård och våld. Tvångs- och begränsningsåtgärder tas ofta till när personal saknar den kunskap som behövs om hur man förebygger och hanterar beteende, som uppfattas som utmanande av omgivningen. Ett stort problem är även att enhetschefer inom LSS ansvarar för många verksamheter, vilket gör att de sällan finns på plats för handfast arbetsledning. Ju mer kompetens som krävs av personalen, desto viktigare är en närvarande chef.

Under det senaste året har allvarliga missförhållanden uppmärksammats av media vid ett flertal tillfällen. Tyvärr måste jag konstatera att detta inte lett till några kraftfulla åtgärder från ansvariga myndigheterna ute i kommunerna.

Socialstyrelsen och IVO har dock slagit larm vid flera tillfällen

Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren uppmärksammat den bristande kompetensen hos baspersonal i LSS-verksamheter. Socialstyrelsen lyfter i Lägesrapport 2018 bristande kunskap, om olika typer av funktionsnedsättningar, diagnoser och kommunikationsverktyg, hos personal som ger stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen visar även på bristen på kontinuerlig handledning av personal, i mer än hälften av bostäderna för vuxna. Irapporten Vad har IVO sett 2018 konstaterar IVO bland annat att ”kunskaperna brister, och att hela socialtjänsten måste förbättra sina kunskaper om funktionsnedsättning”. IVO betonar att personalen saknar tillräckliga kunskaper om tvångs- och begränsningsåtgärder. Detta, konstaterar IVO, i kombination med anmälningar om våld och övergrepp som rör personer som bor i bostad för vuxna, enligt LSS, visar på att dessa personer har en osäker boendemiljö. Det leder inte sällan till upptrappat våld och övermedicinering, som i sin tur ledare till hälsoproblem.

 Socialstyrelsens Lägesrapport 2019 hänvisas till uppgifter i kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, som indikerar att ”våld eller hot om våld mot brukare har förekommit på åtminstone omkring 40 procent av boenden för vuxna enligt LSS.” Socialstyrelsen betonar att uppgifterna har lämnats av personal och inte av brukarna själva, vilket gör att det finns risk för ett visst mörkertal.

Redan 2015 rapporterade Socialstyrelsen (Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst) att i endast 17 procent av kommunerna uppfyllde all personal inom LSS-insatsen bostad med särskild service för vuxna, den rekommenderade kunskapsnivån i Socialstyrelsens allmänna råd. För andra LSS-insatser var det lika illa, för avlösarservice 9 procent, för ledsagarservice 5 procent och för korttidshem 18 procent.

Kompetensutveckling inom LSS har kommit i skymundan av äldreomsorgen

På senare år har stora nationella satsningar gjorts vad gäller kompetensutveckling av baspersonal inom psykiatrin och äldreomsorgen. Stimulansbidraget 2016 riktades för utbildningsinsatser av baspersonal inom både äldreomsorgen och funktionshindersomsorgen. Kommunerna fick då själva välja hur medlen skulle fördelas, vilket medförde att huvuddelen av pengarna satsades på personal inom äldreomsorgen.

Tyvärr är inte kunskapsproblemen något nytt, utan har som Karl Grunewald ofta påpekade hängt med sedan kommunerna tog över ansvaret 1994. Hög personalomsättning och avsaknad av kontinuerlig kompetensutveckling för personalen har tillsammans med senaste decenniets ”effektiviseringar” (läs; besparingar) förstärkt problemen.

Det behövs ett riktat statligt LSS-lyft för baspersonal!

Social tagging:

6 Responses to Personalkompetensen i LSS-verksamheter måste stärkas

  1. Agneta Gottschalk skriver:

    Jobbar just inom LSS för unga vuxna och ser bristen att ta hand om dem , dem utsätts för samhälls problem drog missbruk och därmed även bedrägerier

  2. Yvonne Malmgren skriver:

    Det här är mycket allvarliga brister för personer som har svårt att föra sin talan och ta tillvara sina egna intressen. När personalen brister i utbildning då har man heller ingen insikt (skyldighet) att anmäla och rapportera om missförhållanden. Hur stort är mörkertalet?

  3. Johan Helin skriver:

    Det är även extremt viktigt med personlig lämplighet.
    Jag har genom åren haft 42 olika personal, av dessa har ca 10 outbildade varit fantastiska och ca 15 med ”rätt” kompetens varit rena katastrofen.
    De resterande har varken hjälpt eller förstört för mig.
    Så att stirra sig blind på enbart utbildning leder bara till personalbrist när det finns outbildade som kan göra ett minst lika bra jobb som, och ibland även bättre än, en med ”rätt” kompetens.

  4. Thomas Juneborg skriver:

    Jag håller med Johan. Visst behövs det kompetens om vad syftet med lagen är men saknas den personliga lämpligheten ska aktuell person inte jobba i LSS verksamheter överhuvudtaget!

    Att det inte skett några kraftfulla åtgärder efter de grava missförhållanden som media uppmärksammat överraskar, tyvärr inte det minsta. Här handlar det om åtgärder som kostar pengar. I sammanhangen troligen relativt blygsamma belopp men det spelar ingen roll när kommunerna drar åt tumskruvarna allt hårdare för såväl LSS gruppen som äldrevården med mera.

  5. Yvonne Malmgren skriver:

    Visst är lämplighet en viktig ingrediens. Det kan vi även se inom andra yrkesområden. Vissa passar bättre än andra för sitt arbete. Oavsett vad arbetsgivaren rekryterar måste det finnas kontinuerlig utbildning och handledning för personal som arbetar med andra människor. Det är av ännu större betydelse när det är personer som är i en situation där man på ett eller annat sätt står i beroende ställning till samhällets stöd och service för att få sitt livspussel att gå ihop.

    • Holmberg Maria skriver:

      Håller med dig Yvonne om handledning och kontinuerlig fortbildning. Självklart behövs det även kompetenskrav. Ett mkt komplext arbete som kräver god grundläggande utbildning. Varför ska outbildade arbeta i LSS verksamheter?
      Mkt bra skrivet Harald. Jag har skickat ditt inlägg till chefer och politiker i ”min” kommun. Tack för den hjälpen Harald!

Lämna ett svar till Johan Helin Avbryt svar

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: