Reflektera mera – stärk LSS!

De senaste veckorna har jag flera gånger blivit påmind om hur viktigt det är att värna demokratiska principer. Principer som yttrandefrihet och rösträtt. Jag har också förstått hur den som har makt lätt kan tappa sitt fokus på sitt uppdrag och istället ägnar tid och energi till att skydda sin maktposition. Det uppstår en stor klyfta mellan ”vi” och ”de”. Den som yttrar en åsikt som inte delas av dem med makt uppfattas som ”besvärlig” och snabbt uppstår en tystnadens kultur. Det är när rösterna tystnar som det är fara på färde. Det är mycket värre om det är tyst än när diskussionerna går på högvarv. Det är ett friskhetstecken.

I ett land behövs en ledning som är lyhörd för folkets vilja och införstådd med medborgarnas livssituation för att de beslut som fattas ska bli bra för folket. På samma sätt behövs det i en gruppbostad, enligt LSS, närvarande och kompetenta föreståndare för att kvaliteten ska kunna vara hög. Men det räcker inte. Det behövs även tid för föreståndarna att omsätta lagstiftningen i praktiken; d v s tid för reflektion. Jag tänker mig att det följaktligen är helt naturligt att även de som arbetar i en gruppbostad behöver tid för reflektion.

Om man ska våga reflektera och yttra sig får det inte råda en tystnadskultur, förutom att det dessutom måste finnas tid. Om man riskerar att uppfattas som besvärlig så tystnar man så sakteliga oftast att säga sin mening och diskussionerna dör ut.

Om det finns tid för personalen att reflektera hur man kan omsätta LSS i praktiken ökar möjligheten för de som bor i gruppbostaden att själva yttra sig; få medbestämmande och inflytande. Dessa två LSS-principer är faktiskt demokratiska till sin natur. LSS ska vara möjliggörande för bl.a. dessa båda principer. Det är egentligen helt genialt! Men ibland kan det vara svårt att omsätta abstrakta begrepp i praktiken.

Hur kan jag ta reda på vad den här personen vill? Hur tänker jag att jag skulle vilja bli bemött? Vad kan det vara som just den här personen tycker om? Vad är viktigt för honom eller henne?

Reflektion är vad det hela handlar om. I synnerhet självreflektion tror jag. Inte självkritik. Jag tror ingen blir bättre av att slå ned på sig själv. Däremot tror jag att man kan bli bättre på att tillgodose andras behov om man har både medkänsla (att kunna sätta sig in i hur det känns för någon annan) och självmedkänsla (att tillåta sig tycka synd om sig själv). Det kan kännas jobbigt att inte veta, att ha fel eller behöva ändra sig. Men det är ok.

För att våga reflektera måste man känna sig trygg och en annan viktig ingrediens tror jag är ödmjukhet. Det är en utdöende egenskap idag. Då kommer man inte ”von oben”. Man har inte alla svar, men man är genuint angelägen om att ta reda på vad andra vill även om det innebär att ”vi” måste ändra på oss. Inte på ”dem”.

Jag gissar att klyftan mellan ”vi” och ”dem” automatiskt blir mindre när de som har makt vågar reflektera och lyssna in. Kvar blir bara ett ”vi”.

Detta vore sannerligen att upprätta LSS och låta intentionerna få liv!

Social tagging: > > >

2 Responses to Reflektera mera – stärk LSS!

  1. Ulrika Lindgren skriver:

    Stort tack underbara Elisabeth för ett otroligt bra inlägg, som gick direkt in i hjärtat.
    Jag mailar ut det till våra medlemmar, som jag har mailadress till i föreningen.

  2. Ann Lötbom skriver:

    Ett bra inlägg som gäller alla grupper, alla individer och helt enkelt är det vi ska uppnå enligt lag – inkludering och jämställdhet!

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: