Vi kan konstatera att Försäkringskassan (FK) sällat sig till de myndigheter som valt att med sin maktposition köra över de enskilda individerna i LSS!
Rättighetslagen är hotad för att kommunerna och Förvaltningsrätten (FR) samt numera även FK anser att de ”bara följer lagen” när de väljer ut lämpliga ”prejudicerande” domar för att kunna avslå enskildas ansökan av LSS-insatser. När vi studerar dessa s.k. prejudikat så inser vi som har någon kunskap om LSS att det är fejk.
Tidigare har vi här på sajten tydligt visat att kommunernas ansvariga och juristerna i Förvaltningsrätten har ägnat sig åt detta. Prejudikat kan bara uppstå från en dom i HFD och skall då avse likartade omständigheter. Men då LSS är en individuelle lag f ör individuella behov är prejudikat ytters ovanligt i LSS mål.
FK och kommunerna avslår insatser för att spara pengar, trots att detta inte får vara ett skäl till avslag enligt lagen! Dvs. de följer inte lagen.
Förvaltningsrätten (FR) är tänkt som en garant för att ovanstående myndigheter skall följa lagen. Att denna garant inte fungerar har vi visat i ett antal rapporter här på sajten. Orsaken till detta är svårare att förstå? Har man inte förstått att lagen är individuell? Eller stödjer man bara de andra myndigheternas nedskärningar?
LSS är en individuell lag. Den styrs helt av varje persons individuella behov och önskningar!
Det gör att prejudikat är väldigt sällsynt – då varje individs olika behov utgör grunden.
Trots detta hänvisas ofta till tidigare mål i FR, vilket inte är korrekt, då de nästan aldrig har något vägledande rättsvärde. Dessutom väljer ofta kommunen ut just de domar från FR som stöder deras sak, trots att det finns andra som stöder motpartens! Att det finns domar i FR som dömt olika i vad vi kan uppfatta som samma ärende kan och skall bero på att det är individernas individuella behov som skall prövas i LSS, och alla har vi olika behov.
I vår tolkning måste vi också förstå vad som är lagens intentioner och mål! I korthet är målet med LSS – att leva som andra trots sina funktionshinder. Eller lite mer detaljerat uttryckt i propositionen:
LSS är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att den enskilde skall kunna leva som andra, trots sitt funktionshinder. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har funktionshinder.
Den enskilde skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra.
Den enskilde har rätt till en insats om han eller hon har behov av insatsen, om behovet inte faktiskt är tillgodosett på annat sätt. När insatsen sedan verkställs så ska den vara av så god kvalitet att den tillförsäkrar den enskilde goda levnadsvillkor. Nuvarande felaktiga rättstillämpning medför stora rättsförluster för den enskilde. Den tidigare LSS-kommittén uppmärksammade detta och föreslog att lagtexten snarast bör förtydligas för att komma till rätta med den felaktiga tillämpningen. Det var år 2008!
Prejudikat, ett inom juridiken vanligt begrepp som innebär att tidigare dom, beslut eller utslag i en domstol fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter. Ett prejudikat kan för LSS bara uppstå i HFD, dvs. högsta instans i FR.
Ett prejudikat är inte juridiskt bindande på samma sätt som den av riksdagen stiftade lagen, utan prejudikat har i Sverige i regel setts som exempel eller rättspraxis. Normalt ses ett prejudicerande rättsfall som något som visar hur lagen skall användas i praktiken.
I de domar som bildar rättspraxis är särskilt domstolens motiveringar viktiga. De innehåller bland annat förklaringar till beslutet, förklaringar som kan vara till ledning för andra domstolar. En prejudicerande dom kan dock inte användas som en allmängiltig rättsregel, dels eftersom det kan finnas särskilda omständigheter i det enskilda fallet och dels eftersom domen i regel är begränsad till att avgöra det som parterna har yrkat. Prejudikatet gäller därför inte sådant som domstolen hade kunnat avgöra om parterna yrkat något annat. Om domstolen ändå uttalar sig om sådant som ligger vid sidan av målet skapar det inte något prejudikat.
Som ni förstår av texten är detta inte enkelt att förstå för en enskild person. Det innebär att enskilda regelbundet blir överkörda av ”juridiken”, dvs. av jurister från kommunen, FK och FR.
Den enskilde behöver eget professionellt stöd, något som tyvärr föll bort från Handikapputredningen förslag till LSS-propositionen. Utan detta stöd, rättshjälp, fungerar inte LSS som det var tänkt. Det är väl numera uppenbart för de flesta, men ansvariga politiker har valt att blunda?
Min slutsats är att rättshjälp är ett nödvändigt tillägg i LSS när den enskilde ska pröva sin rätt i domstol – och att kompetensen om LSS som individuell lag måste öka både i kommunerna och hos juristerna i Förvaltningsrätten.
Det är ett nederlag för vårt rättsväsende att den enskilde förlorar sina rättigheter i så många fall som våra undersökningar visar på. Dessutom är sidoeffekten att många enskilda numera inte ens orkar driva sin rätt i domstol, ”då det är meningslöst”! Då är LSS ingen rättsäkerhetslag längre. Det är ofattbart att ansvariga i justitiedepartementet låter det pågå år efter år och istället lägger kraft på att begränsa assistansersättningen.
Social tagging: LSS > Rättigheter
Allt ofattbart för mig. Hur är det möjligt att HFD kan tolka lagens förarbeten som de gör? Hur kan FK få fortsätta att vidlyftigt tolka HFD:s domar? Var finns rättsäkerheten?
Att rättshjälp ska ingå i LSS ska vi gå ”man ur huse” för att påkalla. Det är minst lika viktigt som assistansersättning. Kanske det är något att ta upp inför valet. Kan vara något att protestera mot i augusti? Tack för att Du finns i snålblåsten Harald.