Är Högsta förvaltningsdomstolen mot LSS?

Högsta förvaltningsdomstolen har som uppgift att ge ledning för hur rättstillämpningen kan ske i senare mål där samma eller när liknande frågor kommer upp. Domarna är inte formellt bindande utan dess betydelse som prejudikat måste analyseras noga.

Om lagstiftarens avsikt med lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) ska få effekt i verkligheten är det nödvändigt att domstolen har både lagen och dess förarbeten (propositionen) för ögonen. Det är nämligen först när Högsta förvaltningsdomstolen har insatsernas syften och målet för LSS för ögonen som LSS förverkligas i praktiken.

Ett exempel på detta är målet där domstolen utifrån syftet med insatsen korttidsvistelse slog fast att det räcker om antingen föräldrarnas behov av avlastning eller barnets behov av miljöombyte föreligger. Att ställa krav på att båda behov ska föreligga hade förfelat målet att få möjlighet att leva som andra. I det här fallet är det att som barn kunna bo tillsammans med sina föräldrar och vice versa. Motsatsvis uppnås inte det önskade resultatet med LSS om domstolen dömer i strid med LSS och dess förarbeten eller gör en tolkning som försvårar att målet nås. Några exempel på det är när dåvarande Regeringsrätten bedömde att det är förenligt med LSS att låta de gemensamma utrymmena i gruppbostäder ingå i hyran eller när omkostnader för ledsagare och möjligheten att resa med ledsagare inte ansågs vara möjligt enligt LSS.

När nu LSS är en s k rättighetslag med syftet att göra det möjligt för personer inom LSS-gruppen att leva som andra är det viktigt att tillämpningen inte strider mot eller försvårar detta. Vi ”andra” väljer t.ex. var vi vill bo utifrån våra förutsättningar. Vi kan inte när som helst tvingas flytta. Vi väljer när och vad vi gör på vår fritid. Vi lever inte i livslång fattigdom utan möjlighet att påverka vår ekonomiska situation.

Vi har precis granskat LSS-domar från Högsta förvaltningsdomstolen och f d Regeringsrätten och sammanställt vår granskning i en rapport. Rapporten heter ”Får jag möjlighet att leva som andra?”. Domarna sträcker sig från 1996 till 2016 och är 8 till antalet. Skälet till att vi valde just dessa domar var det faktum att flera av dem har fått stora negativa konsekvenser för personer som har insatser enligt LSS. Vi såg att domstolen endast i 2 av de 8 målen har en lagtolkning som gör att målet och intentionerna förverkligas. I resten av målen strider tolkningen mot LSS eller så försvårar tolkningen för målet att uppnås. I ett mål har dåvarande Regeringsrätten gjort en så pass tveksam tolkning att det är befogat att fråga sig om domstolens ledamöter har något emot LSS. I ett annat fall har HFD bidragit till att ingen som har en LSS-insats idag kan känna sig trygg att få behålla den i den utformning man har den. Detta vittnar inte bara om okunskap utan även om en tveksam människosyn. Heder åt det justitieråd som var skiljaktigt i målet om Anders som tvingade flytta från sin bostad. Jag och flera med mig önskar se fler av den kalibern; civilkurage även i HFD.

Om HFD, istället för att göra restriktiva tolkningar utan hänsyn till lagens intentioner och målet i 5 §, gjorde ändamålsenliga lagtolkningar skulle verkligheten se annorlunda ut än den gör idag. Vår högsta förvaltningsdomstol gör varje gång den dömer ett aktivt val; ett val att låta intentionerna, som bygger på en humanistisk människosyn, styra eller ett val att bortse från/lägga liten vikt vid intentionerna och människans värde. Dessvärre ser vi alltför många exempel på det senare. Detta i kombination med oförmågan hos myndigheter att tolka HFD:s domar bidrar till en alltmer människofientlig lagtolkning.

Jag tror inte att HFD är emot LSS. Jag tror däremot att en grundsten i vårt samhälle: människovärdet, har kommit i gungning och det är det vi ser i domarna. Det är därför vi ser att LSS-gruppens rättigheter urholkas. Det är inget fel på vare sig lagen eller förarbetena. Tvärtom.

Reclaim LSS och människovärdet!

Social tagging:

4 Responses to Är Högsta förvaltningsdomstolen mot LSS?

  1. Stig Olsson skriver:

    HFD kanske inte direkt är emot LSS som lag betraktat och det tror jag inte beror enbart på att de har en unken syn på oss med hjälpbehov.
    De verkar också till mycket stor del sakna kunskaper om vad LSS egentligen står för.

    • Elisabeth Langran skriver:

      Instämmer i det du skriver. Kunskapsbristen är skriande, men vore man angelägen om LSS och de människor som berörs skulle man se till att sätta sig in i lagen och också följa den tänker jag. Det hänger lite ihop.

  2. Sven Aivert skriver:

    HFD saknar insikt i vad det innebär att leva med ett eller flera funktionsnedsättningar
    Jag ser bara på detta med oss som är både blinda och rullstolsburna och helt oförmögna att själva förflytta oss där man har slagitfast attt förflyttningshjälp inte är ett grundläggande behov vilket i praktiken innebär attt vi skall sitta ddär man placerar oss och invänta dödens ankomst

  3. Ulrika Lindgren skriver:

    Tack för ett mycket bra inlägg och för rapporten ”Får jag möjlighet att leva som andra?”.
    Synd att Du slutat här i Stockholm. Hoppas att livet blir bra i Dalarna och arbetsresorna blir kortare.
    Vad är ett grundläggande behov eller livsviktigt behov enligt HFD och FD??
    Som Sven Aivert skriver: att vara blind och rullstolsburen är ej ett grundläggande behov. Konstigt.
    Inte ens andningshjälp eller sondmatning verkar vara grundläggande behov??
    Här behövs en dialog FUB och jurister, som dömer i LSS-mål. Hur vill man själv ha sitt liv, om man råkar ut för en stor bilolycka och räddats till livet t.ex. Det är en skrämmande liten medkänsla.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: