Ett steg i rätt riktning – men för litet

I regeringens budgetproposition som lades fram förra veckan utlovades några ekonomiska förändringar som faktiskt går i rätt riktning. Kan det vara så att regeringen äntligen tagit till sig av kritiken rörande våra medlemmars livslånga liv i fattigdom?. 2014 publicerades rapporten ”Fångad i fattigdom?” av FUB och i våras lyftes frågan i P1 i radioprogrammet ”Plånboken”. Efter många år av stiltje på det här området verkar det ha börjat röra på sig en aning. Jag tror att det är Annika Strandhäll, minister på socialdepartementet, som vi har att tacka för det.

Regeringen föreslår att från och med nästa år så ska 95% av boendekostnaden upp till 5 000 kronor/månad (nu 93%) räknas med vid beräkning av det statliga bostadstillägget. Det skulle ge 100 kronor mer i månaden. En annan förändring är att den s k omräkningsfaktorn ska bli lika som den för pensionärer när det gäller det särskilda bostadstillägget. Den förändringen kan komma att göra viss skillnad för vissa, kanske någon hundralapp. Det är de som är yngre och möjligen har en hög hyra som kan komma att gynnas av denna förändring. Det är bra, men för resten kommer det bli likadant som det är idag; man kvalificerar inte för det särskilda bostadstillägget trots att man i praktiken lider brist ekonomiskt varje månad. Det är ett litet steg framåt, men det hade behövt vara större för att göra någon verklig skillnad.

Regeringen föreslår även att garantinivån för hel aktivitets- och sjukersättning ska höjas med 0,05 gånger prisbasbeloppet. Om prisbasbeloppet ligger kvar på samma nivå som i år (44 300 kronor) ger det en ökning, men kruxet är att prisbasbeloppet kan sänkas. Det gjordes för innevarande år och då blir det som var tänkt at bli en höjning kanske inte en höjning eller i vart fall en lägre höjning än man trott. Det är därför svårt att se hur idag vad detta förslag konkret kan ge i plånboken.

Som sagt det är steg i rätt riktning men det behövs mycket mer:

• Sänk skatten så att den åtminstone är lika låg som för ålderspensionärerna. Vi har förstått att argumentet mot att göra detta är att personer inom LSS som har aktivitets- eller sjukersättning helt enkelt inte arbetar och kan få del av något jobbskatteavdrag. Men detta är inget skäl att inte sänka. De personer som aldrig kan förvärvsarbeta kan ju aldrig få del av ett sådant bidrag. Det är bara att kalla det för något annat än ett jobbskatteavdrag så är den frågan löst.
• Se över hyressättningen särskilt i nybyggda gruppbostäder. Det är inte rimligt att man ska behöva leva på sina anhöriga eller ekonomiskt försörjningsstöd livet ut. Inte ens i Stockholms stad där det finns ett kommunalt bostadsbidrag räcker det till för att enskilda ska kunna klara sina kostnader.
• Förändra förmögenhetsberäkningen i bostadstillägget. Det måste vara möjligt att t.ex. ärva pengar även om man tillhör LSS och har aktivitets- eller sjukersättning. Det är inte rimligt att man, om man har en buffert, måste leva upp den för att klara sin försörjning. Andra människor har möjlighet att spara, det måste också vara möjligt för den här gruppen medborgare.

Social tagging: >

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: