IVO:s granskning av LSS-boenden

IVO har sammanfattat granskningar av LSS-boenden som genomförts de senaste två åren i en rapport. Jag kommenterar några delar i rapporten här nedan.

IVO har noterat att de flesta trivs i sina boenden vilket är positivt. Däremot förekommer det samlokalisering av boenden. Den ursprungliga tanken med gruppbostäder var att det skulle vara 3-5 personer i en gruppbostad. I dag är det ofta 6 personer som bor i gruppbostäderna. Det ökar antalet relationer med andra medboende och personal, om man dessutom samlokaliserar boenden med andra ökar antalet relationer ännu mer (Läs Karl Grunewalds inlägg om det här). För de personer som inte kan hantera för många relationer, utan som behöver kontinuitet i personalstödet är denna utveckling inte bra. Dessa personer kommer välja bort gruppbostaden när gruppbostaden inte är utformad utifrån deras behov. Att bygga upp personalkompetens kring en individ som har komplexa behov är svårt i stora och samlokaliserade bostäder. För personer med de mest komplexa behoven behövs det mindre gruppbostäder. Den ursprungliga idén med 3-5 personer i en gruppbostad måste tas på allvar.

Vi vet att det råder bostadsbrist generellt och det påverkar givetvis även utbudet på bostäder med särskild service. För personer med mindre komplexa behov men som ändå har behov av ett kvalificerat personalstöd vore den föreslagna insatsen Personlig service med boendestöd bra som komplement. Den föreslogs i LSS-utredningen Leva som andra år 2008 men inget förslag har kommit från regeringarna som haft utredningen på sitt bord. Tanken med insatsen är att kunna ge kvalificerat stöd i ordinärt boende. Insatsen skulle avlasta boenden med särskild service och personer med mindre omfattande behov skulle kunna använda denna insats.

En annan tendens som IVO noterar är att bristen på fritidsaktiviteter i boenden. Förklaringen anges som bristande bemanning. Samtidigt vet vi att personer med boende nekas ledsagning och kontaktperson med hänvisning till att de har bostad med särskild service. Ledsagning eller kontaktperson ska vara ett komplement till bostadens stöd och ska tillämpas så. Klarar inte boendets personal av att ge stöd till fritidsaktiviteter ska den enskilde få det stödet genom ledsagning eller kontaktperson, utifrån den insats som är lämpligast.

IVO konstaterar också att i de allra flesta LSS-boenden används någon form av skydds- och begränsningsåtgärder i den egna lägenheten, gemensamma utrymmen eller i form av rörelsebegränsning. En förklaring till detta kan nog finnas i den bristande bemanningen. En annan i bristen på fungerande metoder i stödet som ersätts av begränsningsåtgärder. För att undkomma detta bör det investeras i både bemanning och kompetens hos personalen i LSS-boenden.

Ni hittar IVO:s rapport här.