Missbruk av ord!

 

”Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når.” sa William Shakespeare

Att säga fina ord utan någon eftertanke är oärligt. Trots detta är det tyvärr väldigt vanligt.

Vi hörde dem nyligen i regeringsförklaringen och även i alliansen i Stockholms läns landstings (SLL) politiska dokument de kallar ”Plattform 2014-2018”.

Vi hör dem ständigt som ”alla människors lika värde”.

Vi läser i LSS intentioner ”att leva som andra i gemenskap med andra”.

Vi läser dem i LSS principer om jämlikhet, självbestämmande, kontinuitet och delaktighet.

Vi hör det som ”samhället skall vara tillgängligt för alla”.

Vi hör ord som ”icke diskriminering”, ”allas rätt till arbete” och ”likhet inför lagen” i vårt samhälles funktionshinderpolitik.

Men alla dessa fina ord från våra politiker blir bara frustrerande när de inte följs i verkligheten.

Jag tror de flesta av oss blir arga på andra personer som lovar något utan att ha en tanke på att uppfylla löftet eller ännu värre de vet inte ens vad orden egentligen handlar om.

Några exempel på vanliga ”fina ord”:

Goda levnadsvillkor

Jag läser i kommunernas LSS beslut, ”att NN redan har goda levnadsvillkor – utan den nya sökta insatsen”. Och vad värre är så diskuterar Förvaltningsdomstolaran i samma anda!

Det är beklämmande och skrämmande – för hur kan de avgöra om jag har goda levnadsvillkor, det kan väl bara jag själv. Och de får inte avslå en sökt insats i LSS på dessa premisser – utan avslag kan bara ges om jag inte har behov av just den insatsen som jag nu sökt.

Kontinuitet

Insatser som ges i LSS ska pågå så länge behovet finns. Den enskilde måste kunna lita på detta.

Trots detta är numera de flesta LSS beslut tidsbegränsade!

Ordet kontinuitet verkar svårförståeligt?

De med störst behov skall prioriteras först (HSL, Hälso- och Sjukvårdslagen)

Alliansen i SLL skriveri sin plattform om vård, ”allas lika värde – likabehandling av alla”. Och så ser verkligheten ut trots HSL tydliga skrivning. Och valfriheten fungerar inte för funktionshindrade med stora svårigheter. De blir snarare bortprioriterade.

Självbestämmande

Detta har översats av många kommuner i mitt län till LOV (Lagen om valfrihet). Något som heller inte fungerar för vår LSS grupp då LOV förutsätter ett medföljande pengsystem – oftast lika för alla oavsett behov och verklig kostnad.

Att leva som andra i gemenskap med andra

Det är själva grundpelaren i LSS och fanns med redan i gamla omsorgslagen från 1985!

Det är inte den verklighet vi ser idag, med en ekonomi för LSS gruppen som leder till livslång fattigdom och med ett boende som alltmer börjar likna små institutioner. Och med långt ifrån ”likhet inför lagen”.

——————————-

Jag tror dock fortfarande inte att orsaken till att verkligheten avviker från de fina orden, beror på elakhet utan på okunskap och brist på inlevelseförmåga. Men tyvärr också ofta på beslutsfattarens egna attityder och värderingar.

Skillnaden mellan värdering och attityd är att en värdering är vår synpunkt om vad som är rätt och fel eller vad som är viktigt, medan attityd är vår medvetna eller omedvetna uppfattning om något, som oftast baseras på våra tidigare erfarenheter. Fördomar är en typ av attityder där vi övertagit färdiga åsikter och inställningar om en viss sak, företeelse, folkgrupp eller person

För de personer som berörs är klen tröst att veta varför verkligheten inte ser ut som de fina orden!

 

Social tagging: >

En kommentar till Missbruk av ord!

  1. majbritt Lind skriver:

    Ja, det är konstigt när andra har Företrädelserätt till vad som anses Bra liv för någon annan och Goda levnadsvillkor. Jag känner människor ”vanliga” som jag inte vill byta med – men de tycker att de har Goda levnadsvillkor och Ett bra liv. Ingen griper in om det inte handlar om NÖD.

    Det konstiga inom LSS är att så fort någon begär att få Leva som andra” ingen lyx utan en valmöjlighet och att få Delta i samhället på samma villkor som andra så ska det ifrågasättas.
    Tänk om vi alla fick några Biljetter som delades till oss med:
    _ Så många gånger i månaden får du högst gå på bio,
    – Så många gånger får du gå i affärer och leta kläder.
    – Är du på ett styrelsemöte kan du delta de första timmarna sedan kan du inte komma hem eftersom du inte får använda kommunala kommunikationer utan samåkning med vissa personer som ska hem samtidigt.
    – Om du har släkt och träffar dem får du bara ha kontakt med arbetskamrater, några grannar och personal som finns runt din bostad. Inga vänner därutöver.
    – Kommunicera och bli förstådd får du göra när det finns någon som kan ditt Teckenspråk.
    – Du måste ta hänsyn till dina grannar så de inte blir ledsna om du får något som inte du får. Då får du avstå det.
    Ja, det är inte fantasin som sätter hinder för hur det kan se ut och hur Debatten skulle vara. Men det råkar våra anhöriga och medlemmar ut ofta.

    Tre Ungdomar , vuxna män, flyttar till jul in i vars sin egen bostad. FUB Botkyrka -Salem som stötta dem och de anhöriga de senaste åren önskar Lycka Till.

    Nu vill kommunen dra in kontaktperson för var och en. De hade den insatsen när de bodde hos föräldrarna. Man tar alltså bort Kontakten/ vännen som Normaliserar livet för dem; med hänvisning till att personalen ska fylla det behovet. Personalen kan aldrig vara det. Bjuder man någon på bio mm kan det även tagas som muta.
    De anhöriga får om igen ta ansvar och uppehålla kontakten med det övriga samhället trots att den vuxne inte bor hemma.

    En av de unga männen som är i behov av TAKK, endast en timvikarie på gruppbostaden behärskar det och Verksamhetschefen ” sådär”.( vi vet ju hur ”ofta”/sällan verksamhetschefer träffar hyresgästerna ) får reda på att han kan inte få behålla sin kontaktperson ”får då blir de andra två så ledsna) Han mister sin möjlighet till kommunikation och än en gång får de anhöriga ansvars för den.
    Vuxna behöver vänner att diskutera med och utbyta erfarenheter med för att växa och utvecklas.

    Vackra ord har vi gott om men de måste fyllas med ett innehåll och löften måste hållas.
    Åke Johansson, känd FUB profil och första KLIPPAN ordförande från Falkenberg så alltid ” Annars blir det bara ett MUNVÄR.”
    Åke, det gäller även idag, tyvärr.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: