Övervältring av kostnader på individen

Är rena fönster något som ska ingå i stödet och servicen i en gruppbostad? Tydligen inte enligt Sundsvalls kommun. I denna tidningsnotis kan man läsa att Sundsvalls kommun ville ta betalt för fönsterputsen i gruppbostäder. 50 kronor per fönster. FUB i Sundsvall bad om en tillsyn från IVO angående detta och IVO konstaterade att de som behöver hjälp i hemmet även behöver fönsterputs. Kommunen fick kritik för sitt agerande. Fönsterputs ska ingå i det kostnadsfria stödet enligt LSS.

Ständigt denna kamp för något som borde vara självklart. I alla fall enligt lagstiftningen.

I samhällets jakt på utgifter belastar man personer som lever i strukturell fattigdom med ytterligare utgifter. Personer med omfattande funktionsnedsättningar bor i gruppbostäder på grund av sin funktionsnedsättning. På grund av sin funktionsnedsättning så lever de i fattigdom. Den är livslång för de som inte kan arbeta. Deras inkomst består av sjukersättning på de lägsta nivåerna eftersom de inte har arbetat. När de pensioneras så blir även pensionen låg på grund av att livsinkomsten varit låg. Därför är det en strukturell fattigdom.

Samtidigt kommer det nya idéer på hur man ytterligare kan belasta dessa personer för att avlasta samhället kostnader. Hyra istället för avgift med förbehållsbelopp i gruppbostäder. Hyra för gemensamhetsutrymmen i gruppbostäder. Ledsagares utgifter ska inte ersättas av arbetsgivaren, det ska den enskilde stå för. Fönsterputsning ska den enskilde betala för. Till råga på allt beskattar staten den redan låga sjukersättningen högre än ålderspension.

Listan över samhällets övervältrande av kostnader på de fattigaste kan göras längre än den ovan. Den ideologiska idén om att samhället ska kompensera för funktionsnedsättningen är bortblåst. Jag tror det är en viktig förklaring. Att de ideologiska skälen till att ha en lagstiftning som LSS sällan eller snarare aldrig förs fram. Det kanske är dags att börja tala om ideologi?

3 Responses to Övervältring av kostnader på individen

  1. Eva-Mari skriver:

    Ja, detta blir mer och mer irriterande! Förra veckan fick jag höra om en personal på boende som ville att en hyresgäst skulle få boka in fotvård (vilket personen varken önskade eller behövde) Han har däremot behov av att få sina tånaglar klippta, och det var väl detta boendepersonalen tyckte var smidigt om fotvården kunde göra 🙁
    Samma personal påstår att stryka kläder inte heller skulle ingå i deras jobb??
    Jag fattar inte vad en del som jobbar med stöd och service tror ska ingå. För mig är det helt självklart att ALLT som ingår i en människas personliga hygien och hushåll ska ingå.
    Hur svårt ska det vara att fatta det??

  2. Harald skriver:

    Man brukar slarvigt i vissa kretsar säga att ”många killar tänker med pungen i stället för med hjärnan”.

    Möjligtvis finns dessa killar – jag vet inte?

    Men vad jag vet är att det stämmer för många kommuner. De tänker med penningpungen och har kopplat bort både hjärna och hjärta!

  3. Mai Eriksson skriver:

    För mig handlar personlig omsorg om att jag själv är hel och ren och att mitt boende är rent( rena toaletter, rena golv och fönster, rent i sängen) och intakt (dvs trasiga plattor, lampor, fläktar m.m. byts ut). Till det kommer att jag som kvinna vill var snygg i håret, lukta gott (åtminstone av tvål och vatten), ha klippta och välvårdade naglar (t o m målade på både händer och fötter), ha borstade tänder och rena, strukna och hela kläder (kläder anpassade efter årstiden). Dessutom ingår i denna personliga omsorg vällagad mat, motion och omhändertagande vid sjukdom. Mycket av denna omsorg har många av våra söner och döttrar inte tillgång till. Orsaken, jaa, det funderar jag mycket på. Brist på kunskap? Brist på vilja? Brist på närvarande chefer? Brist på rutiner ? Ett vet jag att det är jag som förälder som får finna mig i att bråka, tjata och göra själv och hen (dotter/sonen)får köpa tjänster för obefintliga medel (eller snarare för mina medel). Undrar hur mycket feltvättade kläder jag fått ersätta under årens lopp. Kläder för stora pengar. Jag brukar säga att hen befinner sig i ”gråtvättens land”. Inget vitt är vitt utan oftas lika grådaskigt som vädret är utanför just nu.
    Tänk om en bråkdel av alla de pengar som investerats i datarutiner för dokumenation hade används för utbildning i vardagskunnande, mat, städning, enklare sömnad osv. Då skulle hens värld varit bra mycket trevligare att leva i.
    Är jag grinig, ja sannolikt , men det finns ju då och då strålande undantag som alla vet så ibland lyser faktiskt solen igenom också i en annars grå vardag.

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: