Vårdgarantin innebär att man ska få vård inom en viss tid. Den är en lagstadgad del av hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin anger inom vilka tidsgränser man ska erbjudas vård från landstinget eller regionen. Däremot reglerar vårdgarantin inte om vård ska ges eller vilken vård man ska få.
Vårdgarantin anger hur länge man som längst ska behöva vänta på att få vård. Det finns olika tidsgränser för olika typer av vård, till exempel 7 dagar för att få träffa en läkare på en vårdcentral eller 90 dagar för att göra ett besök, alternativt få en behandling inom den specialiserade vården. Om det inte går att få vård inom tidsgränserna på den vårdenhet man sökt, erbjuds man sitt besök eller sin behandling på en annan vårdenhet. Ibland kan man bli hänvisad till en vårdenhet i ett annat landsting. Det är alltid frivilligt att tacka ja eller nej till ett erbjudande om snabbare vård på en annan vårdenhet än där man sökt.
Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Om man blir akut sjuk eller skadad ska man få vård så fort som möjligt.
Nationell Vårdgaranti 0–7–90–90
Enligt vårdgarantin har man rätt till:
- 0 – Kontakt med primärvården samma dag Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök.
- 7- Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren.
- 90 – Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar Om man får en remiss till den specialiserade vården ska man få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om man sökt vård utan remiss.
- 90 – Behandling påbörjad inom 90 dagar Efter beslut om behandling, till exempel operation, ska man få en tid inom 90 dagar.
Vårdgarantin gäller inte
- återbesök
- om man av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser
- medicinsk service, till exempel laboratorie- och röntgenundersökning
- utredningar och undersökningar
- hjälpmedelsförsörjning, ett undantag är utprovning av hörapparater
- om man tackar nej till ett erbjudande om vård hos en annan vårdenhet (om man senare ändrar sig kan man tacka ja till erbjudandet).
Vård på annat håll
Om man erbjuds ett besök eller en behandling, som inte kan ges inom vårdgarantins tidsgräns, ska man erbjudas vård hos en annan vårdenhet. Det kan vara på en vårdcentral, ett sjukhus eller på vissa privata mottagningar. Man kan själv framföra önskemål om vart man vill komma, men om vårdgarantin ska gälla kan man inte välja fritt. Om man inte vill få vård någon annanstans än där man sökt kan man avstå från erbjudandet om vårdgaranti. Det kan innebära att man får vänta längre. Om man senare ångrar sig kan man alltid kontakta sin vårdgivare. Vårdgarantin börjar då gälla från detta datum.
Som kommentar kopierar jag mitt svar på
http://reclaimlss.org/2014/09/vad-ar-vardval/#comment-5232
Kanske inte så lätt att förstå för en person med intellektuell funktionsnedsättning och knappast något en god man hjälper till att välja,,
Vem hjälper de personer som vi inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) företräder?
Så länge barnen är små hjälper föräldrar eller andra vårdnadshavaren personen till läkare m.m.
Sen då?
Jag har mött och möter många duktiga kontaktpersoner och annan personal i boende, daglig verksamhet m.m.som träffar personerna som bor i gruppbostäder, serviceboende osv. dagligen – de får en bra kunskap och förtroende för våra medlemmar med funktionshinder och VAD DENNA PERSONAL BEHÖVER är
personlig tid med han/henne för att göra dessa val
följa med (i tid och otid) på läkarbesök, sjukhusvård m.m. för att ge den som är sjuk ett stöd kanske också tolka symtom och vara till stöd och hjälp för läkare och annan sjukvårdspersonal
OCH
då behöver annan personal kanske kallas in dels för att finnas som avlösare för den som följ med från början samt till de som är hemma i gruppbostaden etc. behöver en person som ersätter henne/honom som följde med till sjukvården.
Ja det krävs mycket av personalen kring personer med olika funktionsnedsättningar
OCH
det behövs kunskap och förståelse för personer i sjukvården som möter personer med funktionsnedsättning
OCH
det behövs personal och chefer omkring personer med funktionsnedsättning som har stor förståelse för dessa rättigheter och som ger dem möjlighet att delta i samhället som alla andra invånare.
Vem ger information och följer med dem att rösta nästa helg?
Alla har vi rätt att göra vår röst hörd!