Rätten till kontaktperson urholkas

 

Den som bor i gruppbostad får inte ha kontaktperson?

På samma sätt som med ledsagarservice har rätten till kontaktperson under senare år begränsats bara för att den funktionshindrade bor i gruppbostad. Det finns inget direkt stöd för detta i lagen, men tolkningen av domar i Kammarrätten har medfört att många kommuner regelbundet avslår dessa insatser.

Vad står då i lagen?

  • Avsikten med ledsagarservice är att den enskilde skall få hjälp att komma ut bland andra människor för att bryta den isolering som ofta blir följden av funktionshindret.
  • Kan personalen i en gruppbostad inte tillgodose en boendes skäliga behov av individuella insatser för fritids- och kulturaktiviteter har den boende rätt till ledsagare.
  • Avsikten med en kontaktperson är likartad men utan krav på särskilt innehåll i kontakterna (”En god vän”)

Möjligheten att ha insatsen kontaktperson när man bor i gruppbostad är idag i princip obefintlig på grund av rättspraxis från kammarrätterna.  Motiveringen är att en person som bor i gruppbostad inte kan anses vara socialt isolerad. I förarbetena står det dock inte att detta skall vara ett krav, utan det står ”En viktig uppgift för kontaktpersonen bör vara att hjälpa till att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsverksamhet”.En person med utvecklingsstörning eller autism som bor i gruppbostad kan i allra högsta grad bli socialt isolerad och ha behov av kontaktperson. Hen har inte valt sina grannar och inte heller sin personal. Ofta vill hen varken ha eller klarar av socialt umgänge med sina grannar. Gruppaktiviteter kan också vara svårt för en person med t.ex. autism, men gruppaktiviteter är många gånger det enda som erbjuds på gruppbostad eftersom det inte finns personalresurser så det räcker till individuella aktiviteter.

En person på gruppbostad behöver därför en kontaktperson för att komma iväg ut i samhället och delta i vanlig fritidsverksamhet som lagen föreskriver. Kammarrätternas praxis har tagit ifrån personer som bor på gruppbostad denna rätt, då kammarrätterna gör en alltför ensidig tolkning av begreppet socialt isolerad. Det står i strid med LSS intentioner att hävda att en person inte har rätt till kontaktperson bara för att man bor i gruppbostad.

Jag har dessutom svårt att se att personal kan ersätta kontaktpersonen som en god vän. Det blir en konstig sammanblandning av uppgifter för den anställde. Samtidigt om gruppbostaden skall leva upp till att ha resurser så det täcker uppgifterna som kontaktperson blir det dyrare än att ha en extern kontaktperson. Så när kommunen avslår betyder det egentligen en inskränkning av rätten?

Regeringen måste snarast vidta åtgärder för att komma till rätta med de inskränkningar av rättigheter enligt LSS som skett genom ”felaktig” domstolspraxis. Lagtexten måste skärpas så att LSS mål och intentioner förtydligas, så att de även följs i praktiskt arbete bland annat i förvaltningsrätterna.

Målet med LSS är att människor med svåra funktionshinder skall få möjlighet att leva som andra. För att detta mål ska uppnås måste uppenbarligen rättigheterna i LSS förtydligas.

 

Social tagging: >

5 Responses to Rätten till kontaktperson urholkas

  1. mai.eriksson skriver:

    Visst måste lagtexten bli tydligare och den måste ta tillbaka det domstolarna har tagit bort.
    Oavsett otydlig lagtext och okunniga domslut, kan lokala kommunala politiker se sitt ansvar för att LSS personkretsar ska få ett liv, baserat på en människosyn som innebär alla människors lika rätt till ett fullvärdigt liv. Min dotter kan inte, oavsett hur gärna hon och jag skulle vilja det, klara sig utan goda politiker som ser till behoven. För henne handlar det inte om några år i livets slutskede, det handlar om nära nog hela livet. Tänk om vi kunde få kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektören, nämnder och förvaltningstjänstemän att omfatta denna rätt till ett fullvärdigt liv inte bara i ord utan också i praktiken.

  2. Lars Jalkevik skriver:

    Som boende i Falu kommun så upplever vi också att LSS-enheten ofta följer utslagen i domstolarna till brukarnas nackdel. Vad gäller rätt till kontaktperson så får i princip alla som söker kontaktperson den beviljad även om de har gruppboende och/eller daglig verksamhet. Man tycker både från tjänstemannasidan och politikersidan att det ger ett mervärde för brukaren till en rimlig kostnad. I detta fall har Falu kommun all heder. Vi är redo att ta striden med kommun om den skulle börja ifrågasättas.

  3. Jesper Symreng skriver:

    Hej Harald, tack för ett mycket bra inlägg. Jag delar helt dina slutsatser när det gäller insatsen. Det är beklämmande att så många kommuner drar in denna viktiga insats som ger den enskilde så mycket och som kostar så lite för kommunen. Jag är övertygad om att de långsiktiga kostnaderna för kommunen blir mycket högre än vad de på kort sikt ”sparar in” genom att inskränka insatsen.

    Med vänlig hälsning, Jesper Symreng

  4. Harald skriver:

    Läs gärna Thomas Juneborgs utmärkta inlägg på sin blogg i detta ämne:

    http://thomasjuneborg.blogspot.se/2014/05/exempel-pa-hur-andra-lss-insatser.html

  5. mai.eriksson skriver:

    Har just idag talat med en politiker om hur smart det är att ge vuxna med utvecklingsstörning och föräldrar bra villkor får att bo kvar hemma. Avlösning, ledsagning, kontaktperson och lägerverksamhet ger möjlighet till ett utvecklande liv för den enskilde men också möjlighet för föräldrar att yrkesarbeta och samtidigt orka med ett hemmaboende. Kanske ett, kanske fler år där boende och personal inte behöver finnas på plats.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: