Eva Nordin-Olson: Det behövs kraftag för att rädda LSS

Eva Nordin-Olson, ordförande i Autism- & Aspergerförbundet, skriver idag på Reclaim LSS.

119 timmar och 23 minuter. Det är inte resultatet från någon extrem uthållighetssport utan Försäkringskassans bedömning av tidsåtgång för grundläggande behov hos en person med ett mycket omfattande funktionshinder. En person som behöver hjälp med alla sina grundläggande behov i alla dess delar.  Det är ett av många exempel på hur riktlinjer, vägledningar och juridisk praxis har styrt tillämpningen av LSS bort från allt rimligt sunt förnuft och långt från ursprungliga syften, mål och intentioner med lagen. Det kommer så många exempel på allvarliga brister i handläggningen av LSS där attityder och förhållningssätt ofta är under all värdighet och inte anständigt ett samhälle som gått i bräschen för att utveckla en stark lagstiftning som vilar på en tydlig humanistisk grund. Jag vill tro och hoppas att det fortfarande är våra ansvariga politikers vilja och mål, att säkra möjligheten till ett liv med god livskvalitet också för personer med svåra funktionshinder.

Under de år som gått sedan LSS kom för 20 år sedan har brister uppmärksammats och åtgärder har vidtagits med målet att förbättra tillämpningen. Det har handlat om tydligare riktlinjer och annat stöd i tillämpningen samt ökade krav på kontroll, granskning och sanktioner. Tyvärr har alla dessa åtgärder inte haft avsedd effekt och det finns anledning att fråga sig om det inte delvis haft snarast motsatt effekt. Självklart behövs stöd i tillämpning och en tillsyn som säkerställer att lagen efterlevs så som det var tänkt. Dock kan styrdokument och skärpt tillsyn inte ersätta professionalism i handläggningen. När styrdokument används som ett kokboksrecept som följs med exakthet har yrkesskicklighet och professionalism gått förlorad. Tillämpningen av LSS måste vila på professionella bedömningar i varje enskilt fall. LSS handlar om individuella bedömningar av högst varierande behov som kan behöva tillgodoses för att nå målen med LSS. Handläggaren måste ha kompetens att göra professionella bedömningar och inte enbart förlita sig på juridisk praxis och den exakta ordalydelsen i olika styrdokument.  Mål som god livskvalitet, medbestämmande, delaktighet och att leva som andra tillgodoses inte genom standardiserade verktyg ner på detaljnivå utan genom professionella individuella bedömningar.

Det är tyvärr inte bara brister i handläggningen på individnivå som oroar utan också organisatoriska och strukturella förändringar som exempelvis tendenser att återgå till små institutioner genom att skapa allt större boendeenheter.

Det som nu behövs är krafttag från regeringen för att rädda och återta LSS till att fungera så som det var tänkt. I första hand behövs ett nationellt samordnat och finansierat kunskapslyft. Ett kunskapslyft som inkluderar kommunpolitiker, handläggare i kommuner och på försäkringskassan samt personal och chefer inom olika verksamheter, personlig assistans och andra LSS- insatser.

Social tagging:

5 Responses to Eva Nordin-Olson: Det behövs kraftag för att rädda LSS

  1. Månia Malmqvist skriver:

    Mycket spännande läsning men så har de inte gått till här.
    Jag har kämpat i 14 år för att bevisa att William behöver roliga saker i livet oxå inte bara tjat tjat från mig.
    Man blir så ledsen att allt går i mot oss.

  2. Eva-Mari skriver:

    Jag kan bara hålla med Eva Nordin-Olson till 100 %.
    Vi måste gå samman och gör något, och det NU!
    Reclaim LSS!

  3. Ann-Sofie Ringstedt skriver:

    Mycket bra skrivet inlägg! Håller med skribenten. Vi stirrar oss blinda i jakten på effektivitet.

  4. Willy Engebrethsen skriver:

    Insändare i Hallands Nyheter 3 april 2014
    Även utvecklingsstörda behöver få en vitbok

    Nu har romerna, helt berättigat, fått sin ”Vitbok” som berättar om de övergrepp och diskriminering de utsatts för.

    När ska en liknande ”Vitbok” upprättas för alla de människor som på grund av en funktionsnedsättning utsatts och utsätts för samma sak.

    Människor med utvecklingsstörning är några av dem som behandlats sämst och mest destruktivt av alla i vårt moderna samhälle.

    Det är därför det skapats en lag (LSS, lagen om stöd och service) som skulle vara ett skydd emot fortsatt utanförskap och missförhållanden. En lag bygger på en tro att ett demokratiskt samhälle rättar sig efter denna lag och dess intentioner. Detta visade sig tyvärr vara en missräkning.

    Kommunerna och inte minst Falkenbergs kommun tillämpar lagen på ett diskriminerande sätt och gör allt för att undvika att ge lagstadgat stöd. I stället för att öka möjligheter till delaktighet i samhället så ökar man utanförskapet.

    Det är kanske en ”vitbok” även för personer med utvecklingsstörning som behövs för att få samhället och oss att ta ansvar för varandra oavsett vem vi råkar vara och vilka förutsättningar vi är födda med?

    Willy Engebrethsen, rättsombud FUB i Halland

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: