Principen delaktighet i LSS

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de grundläggande principerna i LSS. Jag kommer att förtydliga några av dessa och fortsätter nu med princip 4; Delaktighet.

Vad står i LSS lagen

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Vad står i LSS propositionen

 Mitt förslag (anm. ministerns): En ny lag införs för att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Lagen skall ersätta nuvarande omsorgslag och elevhemslag för rörelsehindrade.

Den nya lagen skall innehålla bestämmelser om särskilt stöd och särskild service som personer som ingår i lagens personkrets behöver utöver vad de får enligt annan lag. Den nya lagen skall inte innebära någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt andra lagar. Särskilt stöd och särskild service skall vara en rättighet.

Verksamheten enligt lagen skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

6 § Första stycket redogör för den allmänna inriktning som verksamheten enligt lagen skall ha, varvid samarbete, självbestämmande och integritet betonas. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Syftet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses isolerade från varandra och inte heller från annan samhällsverksamhet.  Insatser enligt lagen skall harmonisera med och komplettera insatser som görs av andra samhällsorgan. Ett kontinuerligt samarbete måste därför ske mellan insatsgivaren och andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger frågor om socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor.

 Vad står i Handikapputredningen SOU 1991:46

Vi vill använda begreppet delaktighet i bemärkelsen aktivt delatagande i samhällslivet. Önskemål och intressen kan variera mellan olika skeden i livet, mellan olika personer och mellan olika orter. Vi vill också se delaktighet som ett begrepp för att människor med omfattande funktionshinder har alla medborgares rättigheter och skyldigheter.

En alltför allmän användning av begreppet integrering har ibland skapat barriärer i stället för delaktighet.

Att människor deltar tillsammans är vanligt och skall inte behöva kallas för något särskilt. Om handikappade däremot särbehandlas, segregeras, förtjänar det att uppmärksammas. Och det är först som ett motsattsförhållande till segregering som det är meningsfullt att tala om integrering.

Vi delar denna uppfattning och väljer begreppet delaktighet som uttryck för ett väsentligt kvalitetskrav.

Våra förslag handlar inte om förmåner eller välgörenhet. De beskriver i stället nödvändiga och självklara verktyg för att göra målen om full delaktighet och jämlikhet möjliga att förverkliga. När enskildas utgångslägen är olika till följd av funktionsnedsättningar måste skillnader i förhållande till andar människors villkor beskrivas. Men det behövs också en kunskap om hur skillnader kan överbryggas, utjämnas och/eller kompenseras. Viktigast är dock den målmedvetenhet som omsätter kunskap i praktiskt och solidarisk handling.

Hur ser det ut i verkligheten idag

 Istället för att jag beskriver hur verkligheten kan se ut – vill jag från er läsare ha era egna upplevelser i form av kommentarer nedan.

Ni kan skriva under alias om ni önskar anonymitet, men måste ange en korrekt mailadress som bara vi två redaktörer ser.

Jag hoppas att ni ställer upp och fyller på med den verklighet som är efter 20 år av LSS!  Dela er berättelse med oss andra.

Social tagging: >

2 Responses to Principen delaktighet i LSS

  1. Eva-Mari skriver:

    Det är en självklarhet att alla människor skall få vara med och bestämma över sitt eget liv. Att få vara delaktig i de beslut som tas, som man själv är berörd av. Vi frågar våra små 2-åringar vad de vill, och de får vara med i familjen och bestämma. MEN tyvärr får alldeles för många personer med funktionsnedsättning, inte denna möjlighet. Framförallt personer som har svårt med språket, och inte får det stöd de behöver för en fungerande kommunikation. Eller de som omgivningen tycker ”inte förstår sitt eget bästa”. Det är VIKTIGT att man alltid lyssnar och tar in vad en person tycker och vill, även om det kanske inte alltid går att infria. Men det är en helt annan sak.

  2. Britt-Inger Halvorsen skriver:

    Jag upplever att personal och andra runtom är duktiga på att fråga personer om vad de vill ha, äta. göra, handla osv. men ofta kan det behövas mer förtydligande om vad är det som frågas om, Kan det ge konsekvenser på en handling om jag säger ”ja” eller ”nej”? Vilka då?
    Dom alternativen behövs ofta in i informationen innan frågan ställs.
    Det ställs stor kunskap om hur personer med funktionsnedsättning tycker, tänker, planerar, osv. och att personal och andra som finns runt personer med funktionsnedsättning är kunnig, lyhörd samt kontinuerlig utbildning i ämnet.
    Ofta behövs både bilder, tecken eller annat som underlättar att förstå vad det är som jag ska bestämma.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: