LSS – grundläggande principer

Lagens mål – att leva som andra

LSS är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att den enskilde skall kunna leva som andra, trots sitt funktionshinder. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har funktionshinder.

Den enskilde skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra.

Målet skall uppnås genom att den enskilde garanteras särskilt stöd och särskild service så att svårigheter i den dagliga livsföringen kan undanröjas samt genom att de kvalitetskrav på verksamheten som anges i lagen tillgodoses.

Kvalitetsnivå – goda levnadsvillkor

Den enskilde skall genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 §) och verksamheten ska vara av god kvalitet (6 §). Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna.

De särskilda insatserna skall förebygga, minska följderna av och kompensera för funktionshinder. De skall vara samordnade och utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet. Insatserna måste grundas på de behov och önskemål som den enskilde tycker är angelägna för att kunna leva så självständigt och oberoende som möjligt. Behov och önskemål om stöd och service varierar dock från person till person, precis som en och samma person kan ha olika behov och önskemål i olika skeden i livet.

För att ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall det enligt LSS finnas den personal som behövs (6 §). Personalen skall vidare ha den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift.

Övriga kvalitetskriterier

Goda levnadsvillkor är alltså det övergripande kvalitetsbegreppet för insatser enligt LSS. Men även andra kvalitetskriterier kan urskiljas ur lagtext och förarbeten, vilka skall ligga till grund för alla insatser inom lagens verksamhetsområde.

Dessa kriterier är respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande, integritet och delaktighet samt helhetssyn, kontinuitet och tillgänglighet.

Självbestämmanderätt, inflytande och integritet

Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet.

Detta innebär bl.a. ett erkännande av personens rätt att själv välja värderingar och utifrån dessa leva sitt liv. Det måste alltid finnas en medvetenhet om att ju mer en person är beroende av andras stöd och hjälp, desto större är risken för integritetsintrång.

Den enskilde skall ges största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges och insatserna skall präglas av en hög grad av individualisering. Att ha inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika vardagssituationer, men även att kunna påverka beslut på olika nivåer.

Omgivningen måste göra sitt bästa för att förstå och respektera den enskildes vilja i alla situationer.

Delaktighet

Den enskilde skall kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som tillkommer alla människor. Hur aktiv man önskar vara varierar mellan olika personer, men också under olika skeden i livet för en och samma person.

Det är emellertid den enskilde som skall ha inflytande över graden av delaktighet. Strävan mot delaktighet och jämlikhet måste alltid utgå från jämnåriga och från personer som i övrigt har likartade intressen. Personer med funktionshinder har givetvis samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra och måste ges förutsättningar att ta del av och fullgöra dessa.

Tillgänglighet

De särskilda insatserna skall vara lätt tillgängliga. Tillgänglighets begreppet har i detta sammanhang en vid betydelse. När det gäller fysisk utformning måste lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara. Möjlighet att ta del av information måste finnas för alla människor. Kommunen är ansvarig för att informera om LSS och verka för att personer som har rätt till insatser även kan använda dessa.

Information om LSS och dess insatser måste vara lätt åtkomlig och förståelig för alla oavsett funktionshinder. Detta kräver att informationen utformas utifrån mottagarens förutsättningar att ta emot den och med utgångspunkt att information inte är given förrän den är mottagen.

Tillgänglighet i ekonomisk bemärkelse kan innebära att den enskilde inte skall ha extra kostnader på grund av sitt funktionshinder. Att verka för tillgänglighet kan även innebära att påverka attityder till människor med funktionshinder genom information och utbildning.

Helhetssyn

Avgörande för ett gott stöd och en god service är att insatserna ges utifrån varje enskild persons behov och önskemål. I begreppet helhetssyn ingår bl.a. att stödet planeras och ges utifrån den enskildes samlade behov och hela livssituationen. Både starka och svaga sidor hos den enskilde måste beaktas liksom samspelet med den omgivande sociala miljön.

Kontinuitet

Begreppet kontinuitet innebär att den enskilde skall kunna känna trygghet i att stödet varar så länge behovet finns, vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde. I en snävare bemärkelse handlar det om att stödet inte skall upphöra eller förändras om inte den enskilde själv deltagit i ett sådant beslut. I ett längre perspektiv handlar det om att våga planera för en framtid och kunna lita på att samhället tar ett långsiktigt ansvar för att förverkliga funktionshinderpolitiska mål.

Social tagging: >

3 Responses to LSS – grundläggande principer

  1. Eva-Mari skriver:

    Det vore bra om våra kära politiker kunde prenumerera på ”reclaimLSS” Då kunde de få till sig en hel del matnyttigt! Tack för dina och andra kloka människors inlägg, de peppar i alla fall mig, att ta nya tag 🙂

  2. Margareta skriver:

    Självbestämmande till vilket pris som helst?
    En aspekt på självbestämmande som måste uppmärksammas, är den del som berör den enskildes rätt till att göra fria val.
    Flera kommuners direktiv till personalen i gruppbostäder har på senaste tid varit att driva valfrihets frågan till ett absurdum.
    För de personer som har svårt, eller inte kan inse konsekvenserna av sitt fria val, kan detta få oönskade följder t.ex. äta pizza varje dag, äta omåttligt med sötsaker (fast man har besvär med tandhälsan och diabetes), fel klädsel efter årstid, social isolering mm.
    Nu hoppas man naturligtvis att berörd personal använder sin kompetens och sunda förnuft, och är insatta i stycket om helhetssyn och förstår dess innebörd.
    Valfrihet ja, men inte till vilket pris som helst!

    • Ursäkta röran ;) skriver:

      Men hallå där Margareta hur tänkte du med helhetssyn och självbestämmande

      Du värkar inte förstått innebörden med självbestämmande

      Så som jag förstår så är det den etiska och moraliska insikten som fattas bland personal för att förstå innebörden av självbestämmande inom Lss boende

      Det handlar om resurs och använda intellekt vi sådana påstående som du ger inte minst hjälpmedel för att förebygga dålig kost vana ett exempel ,du vill väl inte att boende du hjälper ska fara illa på gund av att personal inte kan skilja på självbestämmande och helhetssyn

      Glöm inte också att ge hjälpmedel och råd är också ett slags självbestämmande för dem boende i och med detta så blir det helhetssyn så att säga Margareta
      då kanske den berörde väljer ett bättre alternativ till ett bättre kostvanor än pizza

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: