En alibiutredning av LSS

Tidigt på det nya året kom ett regeringsbeslut om att ge socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera vissa insatser i LSS. Man ska bland annat granska riktlinjers utformning och hur de förhåller sig till rättspraxis. Man ska undersöka om de olika särskilda bostadsformerna är likvärdiga i landet och om de fyller en funktion av att vara fullgoda alternativ till andra insatser såsom personlig assistans. Uppdraget ska redovisas i februari 2015.

Det är naturligtvis helt orimligt om detta uppdrag ska vara en stoppkloss. 2008 kom en parlamentarisk utredning fram till ett antal förslag på förbättringar i LSS. Varför är inte denna utredning relevant? Om uppdraget till socialstyrelsen endast är ett sätt att undkomma kritik inför valet och fortsätta vara passiva är det provocerande. Risken är uppenbar, man kan hänvisa till att översynen, sedan utlovas förbättringarna. Nej, inga alibiutredningar. Det finns tillräcklig kunskap för regeringen att föreslå faktiska förbättringar.

Ta det klart kända faktum att många personer med insatser enligt LSS lever på eller under existensminimum. Två statliga utredningar, samma slutsats. Inga förslag från regeringen.

Om man nu ändå ska försöka se lite positivt på detta uppdrag till Socialstyrelsen kan det ge en överblick av hur insatsen bostad med särskild service fungerar i förhållande till självbestämmande och målet om goda levnadsvillkor. Vad gäller granskningen av kommunala riktlinjer gjordes det förtjänstfullt av Länsstyrelserna år 2006 och redovisades i rapporten Kommunala riktlinjer för bedömning av insatser enligt LSS – till hjälp eller stjälp? Det kan i och för sig vara intressant att se utvecklingen på området men är knappast ett nytt grepp som kommer bidra till utveckling av lagen. Ett växande problem på senare år är att kommuner skriver riktlinjer som är förenliga med rättspraxis men att rättspraxisen inte är förenlig med intentionen i LSS. Ett annat problem är de oskrivna riktlinjerna, direktiven till handläggarna om att begränsa utbudet av stöd. Autism & Aspergerföreningen i Uppsala har i ett gediget arbete begärt ut LSS-beslut och kunnat visa på dessa oskrivna riktlinjer, hur man exempelvis systematiskt tidsbegränsade beslut. De oskrivna riktlinjerna är de som behöver granskas, inte de skrivna som medborgarna mycket enkelt kan komma åt.

Vi kan inte låta regeringen hänvisa till socialstyrelsens uppdrag för att undkomma kritik för sin passivitet och brist på initiativ om faktiska förbättringar.

Social tagging:

2 Responses to En alibiutredning av LSS

  1. Willy Engebrethsen skriver:

    Som vanligt ett mycket intressant inlägg som man bara kan hålla med om!

  2. Ingrid Dalén skriver:

    Instämmer helt med Emanuel. Uppdraget ges först nu och ska redovisas i början av nästa år, alltså när valet är överståndet. Det är väl uppenbart att det har tillkommit för att passivisera kritiken mot hur LSS tillämpas.
    Den rättspraxis som högre instanser påstås ha lagt fast måste också granskas. Vi har gott om exempel på att den inte är i linje med förarbetena. Det tycks vara så att kommunerna lägger fast en praxis, byggd på ekonomiska kalkyler, och att överprövande instanser godtar den. Kunskapen om levnadsförhållanden för LSS målgrupp finns inte inom juristkåren.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: