Skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor

Det är ingen skillnad mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå.  Man hör ibland detta påsteende. Det finns givetvis en semantisk skillnad, som Harald beskrivit i sitt inlägg så kan man se på synonymerna till orden god respektive skälig:

Skälig: billig, rättvis, befogad, berättigad, rimlig, resonlig, hovsam, lagom, måttlig, resonabel, moderat, tillräcklig, förnuftig, giltig, adekvat

God: bra, utmärkt, värdefull, riktig, oklanderlig, felfri, solid, gedigen, äkta, rejäl, förträfflig, förstklassig, prima, förmånlig, fördelaktig, gynnsam, fin, inbringande, inkomstbringande, lukrativ, säker, betydlig, betydande, riklig, rågad, redig, ansenlig, rundlig, styv.

I en rent språklig betydelse är skillnaden tydlig.

Vad man sannolikt menar är att det inte borde vara en skillnad mellan dessa två begrepp kopplat till lagstiftningarna SoL och LSS. Det felaktiga med att det inom socialtjänstlagen är skälig levnadsnivå som ska tillförsäkras med biståndet medan det inom LSS är goda levnadsvillkor som ska tillförsäkras genom insatserna. Det är en åsikt som bottnar i en vilja att slå ihop LSS och socialtjänstlagen. Att man inte ser värdet i två separata lagstiftningar, eller att man vill utöka SoL till att insatserna ska tillförsäkra goda levnadsvillkor istället för skälig levnadsnivå.  Det bottnar i en avsaknad av analys om varför det finns två separata lagstiftningar.

För det första så är det en stor skillnad mellan SoL och LSS trots att dessa lagstiftningar ibland rent insatsmässigt snuddar vid varandra. Man kan exempelvis ha behov av stöd från både LSS och SoL. Men LSS har namngivna insatser och en personkrets till skillnad mot SoL. Om man tillhör personkretsen och har behov av dessa insatser och behovet inte tillgodoses på annat sätt kan man inte nekas detta stöd. Därav kallas det rättighetslag.  Inom SoL finns varken en personkrets eller namngivna insatser. Man kan beviljas stöd om det inte kan tillgodoses på annat sätt. Det är inte samma starka rätt som i LSS.

LSS var en ambitionshöjning jämfört med SoL och dess skäliga nivå. Stöd enligt SoL ska vara rimligt. Stöd enligt LSS ska vara utmärkt. Det finns motiv till skillnaden och den kan tydligast förklaras genom målgrupperna för lagstiftningen. Målgruppen för SoL kan vara vem som helst i befolkningen någon gång under livet. Man kan exempelvis under en period av livet vara beroende av försörjningsstöd (socialbidrag).  Målgruppen för LSS är för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar, ofta medfödda och livslånga. Det är en betydligt mer begränsad målgrupp.  Därav är det inte orimligt att det finns en skillnad i kvalitetsnivå på insatserna.

Social tagging:

4 Responses to Skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor

  1. mai.eriksson skriver:

    Lägg därtill att den som omfattas av LSS mycket, mycket sällan har särskilt stora möjligheter till att ändra på sina förutsättningar. Detta oavsett hur mycket samhället tillgänglighetsanpassas, hur många arbetshjälpmedel man har tillgång till eller hur mycket assistans man än får.

  2. Hans Hammarlund skriver:

    Kan standarder vara ett sätt att säkra kvaliteten inom LSS?

    Inom SIS, Sveriges Standardiseringsinstitut pågår för närvarande ett intensivt arbete med att utveckla en standard för ”Kvalitet i vård och omsorg för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende”, SIS/TK 572/573. Arbetet sker på uppdrag av socialdepartementet med 55 olika företag och organisationer som aktiva deltagare.

    Standarden som bygger på kvalitetsområdena i HSL och SOL, strukturerar och konkretiserar innehållet i nationella regler, riktlinjer, vägledningar, kunskapsstöd och liknande dokument av normerande karaktär som tagits fram av myndigheter. Dessa dokument bygger i sin tur på vetenskap, beprövad erfarenhet och evidensbaserad praktik.
    FUB deltar i detta arbete bl.a. för att bevaka kvaliteten i vård och omsorg för äldre personer med utvecklingsstörning. För närvarande kommer standarden dock endast innehålla ett generellt avsnitt om LSS frågorna.

    För oss från FUB som deltar i detta arbete blir det alltmer uppenbart att det skulle behövas ett motsvarande arbete inom ”Kvalitet i stöd, vård och omsorg för personer inom LSS” då omfattande alla åldersgrupper och personkretsar.

    Genom redan pågående arbete i SIS/TK 572/573 finns det till stor del både struktur och krav att utgå ifrån för att bedöma eventuella likheter eller skillnader när det gäller kvalitetsområdena i HSL och SOL i förhållande till LSS.

    FUB arbetar därför aktivt med att försöka få tillstånd ett motsvarande standardiseringsarbete inom ”Kvalitet i stöd, vård och omsorg för personer inom LSS”

    http://www.sis.se/h%C3%A4lso-och-sjukv%C3%A5rd/sis-tk-572

  3. Harald skriver:

    Goda levnadsvillkor används ofta felaktigt som om detta var ett mått på behovet av en insats! Det är väl snarare som du säger ett kvalitetsmått på vad insatserna skall ge för resultat.

    Det handläggare (och ev. domstol) skall utröna är, om individen har ett behov av en eller flera insatser enligt LSS 9 §. Antingen har individen behoven eller inte – det är vad som skall styra beslutet efter att jämförelse gjorts mot andra personer som inte har funktionshinder och är i samma ålder! (Lagen skall kompensera för funktionshindret)

    Goda levnadsvillkor är något du skall uppnå när du fått dina insatser. Och som sagt det är en personlig upplevelse – inget som handläggare, gode män, anhöriga eller domare kan avgöra utan att fråga den berörda individen!

  4. Emanuel skriver:

    En vanlig formulering vid avslag: Individen uppnår goda levnadsvillkor utan den sökta insatsen.

    Som sagt, inte tanken med begreppet goda levnadsvillkor.

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: