Allt sedan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tillkom 1994 har SKL (tidigare Kommunförbundet) varit motståndare mot att LSS skall vara en rättighetslag, då detta inskränker det kommunala självstyret.
Motståndet har fortsatt under lagens nu 20 åriga tillämpning, både aktivt och passivt. Dvs. man vägrar ge upp! Man kan med fog fråga sig om inte även de måste rätta sig efter lagar? I våra (Läns FUBs) rapporter om domar i Förvaltningsrätterna blir motståndet tydligt. Likaså ser vi en ökat aktivitet att allt fler ärenden drivs till domstol av kommunerna under de senaste åren.
Det mycket märkliga för att inte säga rättsvidriga är att Förvaltningsdomstolarna använder SKL för ”expertutlåtande” i allt fler mål, för att domstolarna själva saknar djupare kunskap om LSS (i och för sig inte konstigt då antalet LSS mål är en liten delmängd av Förvaltningsrätternas totala antal mål). Vi har konstaterat att utslagen (av den anledningen?) är att kommunerna vinner 8 av 10 mål! En orimlig siffra om vi dessutom betänker att mörkertalet är mycket stort. De enskilda personerna och deras anhöriga orkar inte i merparten av avslagen driva detta till domstol. De är också väl medvetna om att insatser som ligger i närtid som t.ex. Sommarläger inte hinner behandlas i Förvaltningsrätten. Till vilken nytta är det att få en positiv dom ett år efter den skulle ha genomförts?
Detta inbjuder naturligtvis kommunerna till att mer regelbundet avslå begäran om LSS insatser. Detta var också vad vi såg i våra undersökningar. Vi skrev i en rapport en uppmaning till våra kommuner:
”Sluta avslå! Först och främst vill vi uppmana kommuner att inte avslå ärenden med syftet att testa i vilken omfattning de behöver ge stöd. Det beteendet är oetiskt. Människor med omfattande funktionsnedsättningar ska inte behöva utsättas för ytterligare påfrestningar som en rättsprocess innebär. Vi anser också att det är ett onödigt användande av samhällets resurser, domstolarna får en onödigt hög belastning. Ärenden som tillsynes borde beviljas avslås istället, överklagas och leder till långa väntetider i Förvaltningsrätterna.”
Jag var således inte särskilt förvånad över vad som sades i Kalla Fakta 10 november. Juristen anlitas av kommuner för att kunna bli mer restriktiva i sina LSS beslut! Juristen var dessutom tidigare anställd på SKL. Någon ”dålig dag” var det inte frågan om utan Kommunlex lever på uppdrag från kommuner. Han var tydlig med detta på den konferens 2012 när jag hörde honom säga att han inte tog ärenden som ombud för enskilda (kommunernas motpart).
Jag är förvånad men glad över den långa debatt som har blivit i media om Kalla Faktas program om LSS. Även om det skett mest tack vare duktiga lobbyister i assistansbolag och intresseorganisationer för personer som har egna funktionshinder. Intressant är att nu tillkommit en stor grupp lokala politiker (kommun!) som också protesterat. Många är ”gräsrötter” i KD, vilket är extra pikant då KD ju ansvarar i Regeringen för LSS!
Jag måste dock vara ”ordningsman” och påpeka att Kalla Fakta handlade om att kommunernas tjänstemän gick på kurs för att lära sig säga nej till LSS insatser! Dvs. det gällde inte Personlig assistans, som är en liten insats i kommuner, utan om hela LSS med alla de andra 9 insatserna.
När jag då läser debatten i Dagens Samhälle (ägd av SKL) så blir jag betänksam. Det handlar åter om vem som skall ha ansvar för LSS efter 20 år! Och uttalande från en socialchef som anlitat Kommunlex ”för att vi måste göra rätt”. Eftersom jag läst flera inlägg från honom på FSS (Föreningen Sveriges Socialchefers) blogg, vet jag att han vill ”förändra” LSS till förmån för kommunalt självstyre. Han skrev bl.a. detta i december 2012: ”Det bör räcka med en lagstiftning” (SoL). Som en anmärkning så utryckte juristen från Kommunlex detsamma på konferensen hösten 2012!
I övrigt har inläggen handlat om personlig assistans med undantag från de två som kommit från intresseorganisationerna RBU samt Autism och Aspergerförbundet samt det i dag från Riks-Klippan i FUB.
Jag ser fram mot en politisk diskussion om kommunernas etik och attityder mot några av dess svagaste innevånare. Samt om kommunernas både aktiva och passiva lagtrots mot LSS!
Social tagging: Funktionsnedsättning > LSS
Tack för ännu ett bra inlägg som tydliggör vad som pågår och från vem emot LSS!
Hoppas detta avslöjande blir en väckarklocka för alla de som säger sig värna om människor med olika funktionsnedsättningar. Genom att vara tysta är vi medskyldiga till det som händer.
Tack Harald för ditt tydliga budskap att det är SKL som ”bekämpat” LSS sen lagen infördes 1994 och att kommunerna dagligen ”matas” med nya argument och insatser som trotsar den lag som tillkom för att ge personer med funktionsnedsättning en verklig möjlighet att leva som andra. Våra beslutsfattare i riksdagen och framför allt våra kommunala politiker tycks fullständigt ha ”glömt bort” den värdegrund som lagen bygger på – att tillförsäkra dessa personer goda levnadsvillkor vilket är ett avsevärt högre kvalitetsbegrepp än begreppet skäliga levnadsvillkor som stadgas i Socialtjänstlagen.
På riksförbundets hemsida http://www.fub.se finns nu ett upprop publicerat där man med sitt namn ställer sig bakom FUB:s krav på att återupprätta LSS utifrån såväl värdegrunden som intentionerna från lagstiftaren. Låt oss uppmana det solidariska samhället att stödja oss i vår kamp och där uppropet vänder sig till alla våra ledamöter i riksdagen men framför allt till Maria Larsson som har ansvaret för LSS!
Reclaim LSS.
Det är skamligt hur våra beslutsfattare har skött detta! Det tog en förskräcklig vändning efter Regeringsrättsdomen 2009 (ang restriktionerna med beräkning av de grundläggande behoven för måltider), samt det omtalade behovsbedömningsinstrumentet från FK. Detta gjorde att fler och fler blev av med assistanstimmar, och fick söka hjälp hos kommunen. Många av dessa personer som kom upp till ”precis under” 20 tim/vecka, behövde givetvis sin personliga assistans. MEN nu blev det kommunens skyldighet att ansvara för det!
Kostnaderna sköt i höjden för kommunerna, när staten vältrade över kostnaderna. Med påföljd att de som ansöker om LSS-insatser, får se sig ”snuvade” på sina rättigheter.
Staten borde återta ALL assistans, så kan kommunerna nog ha råd att bevilja alla som har behov av Ledsagare, Kortis, Kontaktpersoner m.m
Jag har sett att en hel del av er läser mitt gamla inlägg ”Reclaim LSS” (http://reclaimlss.org/2011/12/reclaim-lss/) från december 2011.
Jag såg nu att det bekräftar att motståndet från kommunerna pågått en lång tid utan uppmärksamhet från media. Tack ännu en gång Kalla Fakta för att ni gjorde det nu!