LSS boende blir överkörda av ”valfriheten”

De blir överkörda av ”valfriheten” i Uppsala kommun.

Kommunens val av utförare innebär ingen valfrihet för den enskilde. När LSS-boenden konkurrensutsätts finns inga välfärdsvinster. De boende blir otrygga, osynliga, ohörda och överkörda, skriver Pia Ek, Barbro Lewin, Bengt Löfgren och Mattias Persson.

Det pågår en debatt i UNT om valfrihet i vård och omsorg. 22/9 fanns också ett reportage med rubriken PrivatKlivet. Det handlade huvudsakligen om äldreomsorgen men samma politik gäller även grupp- och servicebostäder för medborgare med omfattande funktionshinder enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Uppsala är på väg att införa Lov, det vill säga valfrihetsreformen från 2009. Den syftar till att den enskilde själv ska kunna välja sitt omsorgsboende eller sin läkare. Men det är inte om denna valfrihetsreform som reportaget handlar utan om kommunens valfrihet.

Det är kommunen som väljer den utförare som erbjuder bästa möjliga inriktning till bästa pris. Men den konkurrensen innebär inte någon som helst valfrihet för den enskilde medborgaren.

Som Ulrika Winblad påpekar på UNT Debatt 15/9 är en förutsättning för den enskilde medborgarens valfrihet att det finns en överkapacitet, något att välja mellan. För särskilda boenden inom LSS-verksamheten finns inte detta på kartan. Köerna är långa till de olika boendena, kommunen har fått betala dryga sanktionsavgifter eftersom man inte har lyckats verkställa gynnande beslut i rimlig tid.

Vi vill understryka att många stödanvändare har ett stort mått av självbestämmande i vardagen tack vare duktig personal som är lyhörd för olika önskningar och behov. Reportaget tar också med valfriheten i den betydelsen. Men då är det inte fråga om den valfrihet som Lov handlar om. Det är i stället LSS starka betoning på att individen ska ha inflytande över sin vardag, och för de äldres del Socialtjänstlagens värdegrund om rätten till ett värdigt liv.

Att blanda ihop självbestämmandet i vardagen för den enskilde med valfriheten för kommunen när det gäller vem som ska ge stödet är förvirrande för många av oss.

I dagssituationen är det konkurrensutsättning enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) som gäller för LSS-bostäder. Det som särskilt bekymrar många medborgare med funktionshinder och deras företrädare i Uppsala är själva processen med upphandlingen.

Efter många års väntan har man fått sitt hem i en gruppbostad. Man har funnit sig till rätta, trivs med personal och grannar i gruppbostaden. Så börjar plötsligt ryktet gå att nu ska verksamheten konkurrensutsättas. Hyresgästerna eller deras företrädare är över huvud taget inte involverade i processen, informeras dåligt, de har inget att säga till om när nämnden för vård och omsorg ska besluta om vilken utförare som fortsättningsvis ska ge dem deras dagliga stöd.

De har ingen aning om personalen kommer att vara kvar, om de nya kommer att jobba på samma sätt. Man känner också av personalens oro inför framtiden, att personalen oroar sig för om arbetsvillkoren kommer att ändras till det sämre, om gemenskapen med stödanvändare och arbetskamrater kommer att brytas upp. Man har ju också hört att personal dras in efter att en gruppbostad fått en annan utförare.

Kort sagt upplever stödanvändarna inte de goda levnadsvillkor de har rätt till enligt LSS. De känner sig överkörda och otrygga, ingen bryr sig om vad de tycker. Och till detta kommer för många stödanvändare och deras anhöriga en oro att alla dessa förändringar av utförare inte upplevs leda till bättre levnadsvillkor för de funktionshindrade – det blir inga välfärdsvinster.

Och vilken valfrihet har de om de inte är nöjda med den nya utföraren? Ska de tvingas lämna sitt invanda hem, och vad finns det att flytta till i så fall?

Uppsalas politiker talar oupphörligen om att konkurrens leder till ökad kvalitet. Det är ett problem att det värdeladdade ordet valfrihet används utan att det tydligt framgår vems valfrihet det är fråga om – den enskilde stödanvändarens eller kommunens – och att man låtsas som om konkurrensutsättning bara är av godo.

Nämnden för vård och omsorg verkar inte vara intresserad av att ta reda på om kvaliteten verkligen ökar genom konkurrensen.

För kvalitet i det här sammanhanget är ju inte bara att kostnaderna begränsas utan att målet med den fantastiska LSS-reformen uppnås: att medborgare med omfattande funktionshinder upplever att de får möjlighet att leva som andra, ha inflytande över sin tillvaro och vara delaktiga i samhällslivet.

Och då måste man fråga stödanvändarna själva om de upplever goda levnadsvillkor. Några sådana individuppföljningar görs inte. Man följer bara upp avtalen på enhetsnivå, det vill säga talar med chefer och personal på de enskilda gruppbostäderna. De medborgare som verksamheten är till för är helt osynliga.

Pia Ek
ordförande i Uppsala FUB
Barbro Lewin
funktionshinderforskare
medlem i Uppsala FUB
Mattias Persson
Snabel-a, daglig verksamhet
Bengt Löfgren
Storgården
Gamla Uppsala

Publicerad först i UNT 28/9 2013

 

 

Social tagging: > >

2 Responses to LSS boende blir överkörda av ”valfriheten”

  1. Willy Engebrethsen skriver:

    Bra beskrivning av det vi sett i Falkenberg efter att man nu ”sålt” ut resterande delar av sin LSS verksamhet med ovanstående beskrivna argument. Tystare/räddare personal, mindre tid för planering och utveckling, personal utan utbildning och erfarenhet, frånvarande chefer, för lite personal för att kunna ge individuellt stöd, kollektiva lösningar för att kunna aktivera mm mm.
    Och i valfrihetens namn tog man bort ett val, det kommunala. Med den bristande tillsyn som finns så kan dessa företag fortsätta sin ekonomiskt lukrativa verksamhet bekostad av våra skattepengar.

  2. Harald skriver:

    Som vanligt tolkar kommunerna lagar som de vill.

    LOV är i teorin en bra reform och det är detta som används av våra politiker i debatten. Verkligheten är dock att kommunens anvariga tjänstemän missbrukar LOV genom att sätta ett lägre pris än det de själva klarat av i egen regi, dvs. de använder LOV som ytterligare ett sätt att spara pengar precis som LOU! Seriösa företag vill inte ens offerera.

    Vart tog kvalitetsaspekten vägen?

    När det passar kommunen läser man lagtext bokstavligt och tolkar domar efter eget gottfinnande. Dock när det gäller LSS paragrafer 5,6 och 7, verkar samma personer blunda, då det knappast går att misstolka vad som står där!

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: