Det behövs rättshjälp i LSS!

Handikapputredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1991:46) att det skulle bli lättare att få rättshjälp hos förvaltningsdomstol för socialförsäkringsförmåner, bistånd enligt SoL och bistånd enligt LSS.

Handikapputredningen föreslog att rättshjälpslagen skulle ändras. Myndigheternas serviceskyldighet och den allmänna rättshjälpen ansågs inte vara tillräcklig.

Länsförbundet FUB i Stockholms län har i tre rapporter beskrivit hur förvaltningsdomstolar tillämpar LSS. Vi genomfört rapporterna då vi noterat en hårdare tillämpning av lagstiftningen av kommunerna. De tvingar enskilda till att överklaga avslag på beslut om insatser i en allt högre grad, betydligt mer än någon kunnat förutse.

Vad visade rapporterna?

I Förvaltningsrätterna förde vi statistik på alla domar om kontaktperson och ledsagning enligt LSS år 2011. Totalt så fick den enskilde rätt i 21 procent av målen medan kommunen fick rätt i 79 procent av målen. Vi noterade också stora skillnader mellan olika förvaltningsrätter i landet. I Malmö fick den enskilde rätt i 47 procent av målen medan de enskilda i Stockholm endast fick rätt i 8 procent av målen. Slutsatsen blev att det är väldigt svårt för den enskilde att få rätt.

I Kammarrätten förde vi statistik på domar mellan 2007-2010 som rörde de kommunala insatserna i LSS. Vi förde separat statistik för insatsen personlig assistans. Vi valde bort domar med oklart utfall samt beslut om prövningstillstånd. Totalt förde vi statistik på 214 domar. 28 procent av domarna i Kammarrätten gick till den enskildes fördel. När det gällde domar om personlig assistans gick 41 procent till den enskildes fördel. Vi notera en intressant skillnad i utfallet för den enskilde mellan personlig assistans och övriga kommunala insatser i LSS. Den sannolika förklaringen till de enskilda vinner fler mål om personlig assistans är att de i 75 procent av målen hade biträde av en jurist, oftast från ett assistansföretag.

I vår tredje rapport studerade vi fem domar med utfall i Högsta förvaltningsdomstolen. Dessa domar jämfördes med politiska intentionen med LSS. Den politiska intentionen definierades som lagtexten samt propositionen där statsrådet närmare fördjupar sig i syftet med lagstiftningen. Vi kunde konstatera att tre av fyra domar inte låg i linje den politiska intentionen i LSS.

Slutsatsen av rapporterna

22 år senare kan vi konstatera att Handikapputredningens slutsatser om rättshjälp var korrekta. Den enskilde med omfattande funktionsnedsättningar så som utvecklingsstörning och autism står svag gentemot kommunen i rättsväsendet. Det ett problem ur en demokratisk aspekt och ett problem för funktionshinderpolitiken.

Ur en demokratisk aspekt är det ett problem eftersom den politiska intentionen med LSS var att stärka personer med funktionsnedsättnings rättigheter gentemot samhället. Så som uttrycks av statsrådet i propositionen:

Som jag nyss påpekade har människor med allvarliga funktionshinder sämre livsvillkor än de flesta andra. Deras livsvillkor måste alltid jämföras med villkoren för dem som inte är handikappade. Det är också motivet för att nu genomföra en lag om individinriktade rättigheter. Familjerna skall inte behöva kämpa för det som borde vara en självklarhet. De skall inte vara prisgivna åt vad de uppfattar som myndigheters godtycke. (Prop.1992/93:159, sid 43)

I och med den svaga ställning som dessa personer har i rättsväsendet, med avsaknadet av rättshjälp, riskerar de att lämnas åt det godtycke som reformen avsåg att motverka. Kommunernas ställning blir oproportionerligt stark i förhållande till den enskilde. Den politiska intentionen med LSS får därför inte genomslag. Det är ett demokratiskt problem.

Det är också ett problem sett utifrån de funktionshinderpolitiska målen som regeringen har. Ett av målen handlar om delaktighet, att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället. Insatserna som ges enligt LSS avser att undanröja hinder så som uttrycks i lagstiftningen;

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Avsaknad av rättshjälp är ett hinder för att rättighetslagen LSS skall fungera!

Social tagging: >

5 Responses to Det behövs rättshjälp i LSS!

  1. Sven Aivert skriver:

    Problemet med LSS lagen i dag är att den står i strid gentemot konventionen om mänskliga rättigheter för funktionshindrade
    Den måste alltså förändras i stora stycken om den skall leva upp till komventionens mål och det måste vi också acceptera
    Komventionen går helt enkelt mycket längre än LSS för att vi skall få leva ett fullvärdigt liv i full samhällsgemenskap

  2. Emanuel skriver:

    LSS står inte i strid med konventionen. Däremot så har vi sett ett exempel på när tillämpningen av lagstiftningen står i strid med konventionen och LSS-lagens intention. Att konventionen går längre är en annan fråga. Behöver nödvändigtvis inte vara LSS som ska förändras utan att målen med konventionen införlivas i svensk lagstiftning generellt, exempelvis genom att bristande tillgänglighet blir en diskrimineringsgrund.

    Men visst måste vissa delar av LSS förstärkas för att nå de ursprungliga målen.

  3. Harald skriver:

    Det finns en stor skillnad mellan FN konventionen och LSS.

    Konventionen gäller alla med funktionsnedsättning.

    LSS gäller en utsatt grupp av dessa som ”behöver mer för att få lika”. Den är därför mycket mer specifik i de insatser som berörs. Den är också mer individbaserad då även inom denna mindre grupp så finns mycket olika behov.

    Precis som i HSL finns en prioritering att de som behöver mest skall få mest. Det finns en viss avundsjuka för detta som är en anledning till att kommuner kan urholka lagen i någon sorts ”rättvisa”. Då har man inte fattat alls vilka som har LSS och varför!

    LSS är en pluslag så naturligtvis gäller FN konventionen även de som har LSS.

  4. Lennart Tehage skriver:

    Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är ett juridiskt förpliktande dokument för Sverige som stat. Till skillnad mot en deklaration som endast är moraliskt förpliktande. När konventionen skulle införas i Sverige kom ensamutredaren fram till nuvarande lagar på intet sätt skulle förhindra Sverige ifrån att skriva under och ratificera konventionen – men tillade han: lagtext är en sak, hur lagen och lagens intentioner tolkas är en helt annan sak.

    Många kommuner att utgått ifrån FN konventionen när man reviderat sina kommunala program för funktionshinderområdet. I dagarna har FN ställt ett antal ”besvärliga” frågor till Sveriges regering om hur man lyckats med implementeringen av konventionen. Det ska bli minst sagt spännande att ta del av Maria Larssons och regeringens svar.

    Reclaim LSS

  5. Diana skriver:

    Jag tackar för den här artikeln. Precis som flera säger så är FN konventionen grundläggande och LSS lagen en pluslag. Jag har redan fått testa på hur det är att leva med enbart FN konventionens grundlag och som flera säger, den håller inte för alla. Detta då FN konventionen är formulerad utan att ta hänsyn till den enskilde individen.

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: