Vem är girig?

Nu är det dags igen för att ge bort ytterligare 25 miljarder i jobbskatteavdrag till de som redan har god ekonomi.

Visserligen tycker Mattias Ronge, författaren till romanen ”Den girige”, i ett debattinlägg i DN att vi (Stockholmare) har blivit giriga. Han skriver bl.a.

”Girighet är inget som uppstår när man når samhällets toppskikt, det är något vi tar med oss dit. Att välja oss själva först och det kollektiva sedan har blivit praxis. Att vara girig har blivit det normala för alla som ges möjlighet. Men ändå ser den privilegierade medelklassen i huvudstaden inte sin egen girighet. Man ser den lite längre upp på samhällsstegen. Tills man är där uppe själv. Och då blundar man.”

Spelar regeringen på vår girighet? För de flesta anser att deras argument om att det blir fler jobb inte stämmer.

Som Mattias också skrev:” Jag kommer fortfarande ihåg hur förbluffad jag blev över att byråns ägare valt att se skatten, grunden till vår kollektiva välfärd, som en kostnad som kunde skäras bort för att tjäna lite mer pengar.” Dvs. skattelättnader uppstår inte bara utan de tas från vårt allmänna välfärdssystem. Från de som bäst behöver stöd!

I ett tidigare inlägg ”Vad är skillnaden mellan bidrag och avdrag?” har jag konstaterat att t.ex. LSS idag garanterat ger 100 000 jobb!

”LSS är för dyrt” debatterar både SKL och regeringen och får med sig vissa ledarskribenter. Personlig assistans i LSS kostar ca 25 miljarder och resten av insatserna i LSS tillsammans ca 30 miljarder (glöm då inte de 100 000 jobben det ger).

En jämförelse vad vissa skatteavdrag kostar:

• Jobbskatteavdragen inkl. nya       ca 100 miljarder
• Rot och Rut                                   ca 25 miljarder
• Ränteavdrag på lån(bostad)          ca 25 miljarder

Inget av detta kan personer med låga inkomster ta del av, oavsett om man är pensionär eller bara har dåligt betalt.

Alla dessa ”bidrag” gynnar istället de med högre inkomst, ju högre desto mer.

Dessa avdrag minskar dessutom skattebasen för vårt välfärdssystem: sjukförsäkring, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, skolan, barnomsorgen, etc. samt andra gemensamma investeringar i vägar, miljö, mm. med snart 150 miljarder.

Ingen ifrågasätter att ”detta är för dyrt”?

Vill vi tro att pengar finns till allt eller är vi giriga och struntar om andra inte får ta del av kakan?

Obs! Min anmärkning.

Inlägget är inte partipolitiskt utan intressepolitiskt, då jag som företrädare i intresseorganisationer för personer med funktionsnedsättningar vill värna välfärdssystemet.

LSS skall garantera personerna som berörs ”Goda levnadsvillkor” – men jag ser att pengarna går till annat!

Extra läsning från Wikepedia:

Girighet innebär ett överdrivet begär att samla ägodelar förenat med överdriven sparsamhet, vinningslystnad och snikenhet.

Girighet är enligt katolsk kristendom en av de sju dödssynderna. Inom buddhismen anses att girighet bygger på att man felaktigt associerar materiella tillgångar med lycka. Felet är att man överdriver de positiva aspekterna av en viss ägodel. Ett välkänt ordspråk är att ”Girighet är roten till allt ont”.  (1 Timoteusbrevet 6)