Så här när statsbudgeten precis har släppts så är det lätt att fundera på hur man ska prioritera fördelningen av våra skattemedel.
Som bekant så finns det ett tak för bostadstillägget, ett tak som påverkar personer med höga hyror och låga inkomster mycket negativt. Dessutom finns det ett förmögenhetstillägg för bostadstillägget vilket gör att dessa pengar måste göras av med för att få fullt stöd. I budgetpropositionen föreslås förbättringar för hushåll med hemmavarande barn med en höjning av bostadsbidraget. Även pensionärerna har under mandatperioden fått ett höjt tak i bostadstillägget.
SKL har tagit upp att bostadstillägget för personer i särskilda boenden måste höjas. Deras främsta skäl var att personer som bor i särskilda boenden inte ska behöva vara beroende av försörjningsstöd, en utveckling som SKL har noterat.
Bostadstillägget för personer med funktionsnedsättning behöver uppdateras. Dels måste taket höjas då hyrorna, framförallt i Stockholm, inte täcks av nuvarande utformning. Den andra åtgärden är att ta bort förmögenhetsprövningen. Inkomst är det som ska prövas. Om man har en stor förmögenhet så har man avkastning av denna som således kan räknas som inkomst. Men i de flesta fall handlar det om en liten förmögenhet, något som kan liknas vid en ekonomisk buffert eller extra pengar för att kunna göra en resa. Det är inte rimligt att denna buffert ska ätas upp.
Bostadstillägget för personer med funktionsnedsättning kostade år 2011 totalt 4,6 miljarder för staten. Politik handlar om prioriteringar. En annan form av bostadsbidrag är ränteavdraget på lån. Det kostar staten uppskattningsvis 20-30 miljarder per år. Visserligen är det senare inte ett bidrag utan ett avdrag som görs mot betald skatt. Men det är en potentiell inkomstkälla för staten, ett sätt att omfördela resurser. Det har höjts röster om ett utfasande eller till och med avskaffande av detta avdrag med anledning av svenskarnas tilltagande skuldsättning.
En politisk prioritering till förmån för de med minst i plånboken, personer med funktionsnedsättning som har sjuk- eller aktivitetsersättning och bor i särskilda boenden skulle vara att göra en omfördelning på detta område. Höj taket för bostadstillägget och pröva det endast mot inkomst. Finansiera det med minskning av ränteavdraget för bolån.
Det skulle vara en solidarisk omfördelning av våra gemensamma resurser som också skulle vara logisk sett ur ett perspektiv då våra bostadspriser knappast behöver eldas på.
Social tagging: Ekonomi > Funktionsnedsättning > Politik
I nästan alla system har nu fiktiv förmögenhetsinkomst tagits bort!
I A-kassa, VAB, Föräldrapenning, Sjukersättning, Barnbidrag m.fl.
Det är kvar bara i Bostadsbidrag och Socialbidrag!
Vad ger det för bild av politikers prioritering?
De fattigaste skall sugas ut – inte de rikare!
Omfördelning mellan kommun och stat. Skatter som skatter. Ingen ska behöva gå med försörjningsbidrag hela livet så det är en del som måste göras vad gäller ekonomin för de sämst ställda d v s de som av olika skäl inte kan påverka sin ekonomi genom arbete.
Hejsan. Jag håller i princip med om allt det ni skriver, det pågår en omfördelning av förmögenhten i Sverige som gynnar de rika en och missgynnar de fattiga och har så gjort ända sedan 1980-talet, dock har processen gått allt snabbare sedan vi fick borgerlig regering 2006.
Vill bara göra ett tillägg till det ni skriver om bidrag kontra avdrag. Det är egentligen 2 namn för samma sak, nämlingen ekonomisk kompensation betalat med skattepengar. Skillnaden är att det kallas bidrag när det betalas till människor som behöver stöd från samhället men avdrag när skattepengarna betalas ut till mer resursstarka personer, t.ex för räntekostnaden på bostadslån. Och bidrag, tja, det är mycket fulare att få än att göra ett avdrag…