Hur är det med samverkan om LSS?

Hur många kommuner samverkar med FUB enligt 15.7 § i LSS?

Jag tror inte det är så många? Inte i bemärkelsen ”samverka”!

Synonymer till samverkan är bl.a.:

samarbete, gemensamt uppträdande, interaktion, gemensamt arbete/ arbeta tillsammans, ömsesidig påverkan.

I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 14 och 15 § redogör lagstiftaren för vilka särskilda uppgifter som gäller för kommunen.

LSS 15.7 § : Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder.

Ordet samverkan avser att markera, att samarbetet mellan parterna skall vara fråga om ett ömsesidigt givande och tagande. Ordet samråd har oftare använts i en snävare betydelse.  Prop. 1981/82:97

Syftet med samverkan är att ge handikapporganisationerna möjlighet att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen. Organisationerna ”skall ges möjlighet att påverka, att lämna förslag och att ge synpunkter för att viktiga kunskaper och erfarenheter skall kunna tillföras verksamheten”. Prop. 1992/93:159

I LSS propositionen förklarar Bengt Westerberg:

”Jag ser det som en självklarhet att handikapporganisationerna fortlöpande ges möjlighet att lämna förslag och att ge synpunkter hur verksamheten enligt lagen läggs upp och bedrivs. Därigenom tillförs också huvudmannen viktiga kunskaper och åsikter som funktionshindrade har. Det är kommunerna som skall ha ansvaret för merparten av insatserna enligt lagen. En skyldighet att samverka med handikapporganisationerna bör därför åvila dessa. Samarbetet bör kunna organiseras på olika sätt.”

15.7 § (Förklarande text) Genom samverkan med handikapporganisationer kan de erfarenheter som personer med funktionshinder själva besitter tillföras verksamheten. Formerna för samarbetet bör bestämmas av kommunen och organisationerna själva utifrån lokala förutsättningar. Kommunen skall se till att handikapporganisationen får sådan information att organisationen på ett meningsfullt sätt kan delta i samverkansprocessen och därmed kunna tillvarata sin grupps intressen och årligen får skriftliga sammanställningar över insatser för organisationens medlemmar avseende ex. boende, daglig verksamhet, skola, habilitering, ledsagarservice, kontaktperson samt fortlöpande utan dröjsmål får information om sådant som är av vikt för handikapporganisationen företrädare att känna till.

Till kommunens uppgifter hör enligt LSS 15 § också enligt punkt 1 och 2:

1) att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är,

2) att verka för att de personer som tillhör personkretsen får sina behov tillgodosedda.

Det är väsentligt att planerna får en utformning som innebär att de så allsidigt som möjligt belyser de olika aspekter som är avgörande för delaktigheten för personer med funktionshinder. De bör således innefatta såväl frågor om tillgängligheten i vidaste mening inom kommunen som frågor om utformningen av olika individuella stöd- och serviceinsatser. Inte minst bör härvid utvecklingen av individuella insatser enligt lagen om stöd och service (LSS) uppmärksammas. ”Prop 1992/93:159.

I det fall kommunen inte vill samverka bör FUB upplysa om att tidigare beslut i Länsstyrelsen för en av vårt läns kommuner:

”Länsstyrelsen anser att de särskilda uppgifter för kommunen som anges i 15 § punkt 7 LSS vad avser samverkan med organisationer kan ses som grundläggande för att kunna ge personer med funktionshinder möjlighet att leva som andra trots sitt funktionshinder. Samverkan bör som lagen anger bestämmas av kommunerna och organisationerna själva utifrån lokala förutsättningar.

 Samverkan enligt 15 § punkt 7 LSS bygger på att två parter kommit överens om formerna för detta arbete. FUB uppger i sin anmälan att deras medlemmar helt står utan den insyn och intressebevakning som lagen föreskriver. Så länge den ena parten inte känner sig hörd eller delaktig finns enligt länsstyrelsens bedömning inte grunden för samverkan på det sätt som anges i 15 § punkt 7 LSS.”

Knappast särskilt otydligt, som är ett vanligt begrepp som används när man inte vill, eller hur?

Lagstödet för intresseorganisationers samverkan med kommunen om LSS är starkt! Vi får inte nöja oss med att få information för sent för att påverka besluten.

Hur många av er känner nu att ni har samverkan enligt 15.7 § i LSS?

Kommentera!

Social tagging: >

2 Responses to Hur är det med samverkan om LSS?

  1. Eva-Mari skriver:

    Ja det är ju som sagt frågan vad man lägger i ordet ”samverkan”!? Linköpings FUB har tillsammans med intresseorganisationer för psykiatrin, autism & aspergerförbundet, HSO m.fl träffat politiker (både sittande och opposition), samt tjänstemän från Omsorgsnämnden några gånger per termin. Det känns tyvärr mer som ett ”informationsutbyte”, så FUB tänker nu lägga fram ett förslag att vi som intresseorganisation får träffa någon utsedd representant från Omsorgsnämnden separat. För som du skriver verkligen kunna vara med och påverka INNAN beslut tas! Det är mycket svårt för alla dessa olika intresseorganisationer att få med ”sina frågor” under dessa möten, vilket vi också kommer att delge de övriga intresseorganisationerna. Så tack för inlägget Harald, det skall vi dra ut och använda oss av 😉
    FUB har även inlett samarbetsforum för att träffa FK och Sociala förvaltningen, samt samarbetsforum med Överförmyndarenhet och GMF (godmansföreningen). Vi måste som tidigare sagts ut och visa oss och höras på fler arenor 🙂

  2. Helena skriver:

    Tack för detta! Mycket användbart. I Mölndal finns inte samverkan, bara information.

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: