LSS och ledarartiklar

Runt om i landets tidningar händer det att man skriver om LSS i ledarartiklarna. Vissa av dessa artiklar speglar anti-LSS retoriken som jag skrivit om tidigare. Anti-LSS retoriken går ut på att använda överdrivna eller felaktiga siffror om LSS och dess kostnader. De landar alltid i slutsatsen att staten behöver ta över LSS för att lagen är för dyr och kommunerna har ingen möjlighet att prioritera bort denna verksamhet.

Anti-LSS retoriken är politisk. Den är emot rättighetslagstiftningen och anser att denna är ett hot mot det kommunala självstyret. Denna retorik föddes ur det motstånd som LSS mötte hos kommunförbundet när lagen infördes. Men de som förespråkar ett statligt övertagande av LSS har svårt att hitta argument som håller. Därför blir det så tydligt att det är retorik.

I förlängningen blir denna retorik även ett avståndstagande gentemot de kommunmedborgare som har rätt till stöd enligt LSS. Det är kommunerna som ger stöd och omsorg till sina invånare. Kommunerna finansierar och driver detta.  Det finns ingen anledning att exkludera personer med funktionsnedsättning från denna ordning.

Snarare tvärtom. När nu media rapporterar om rädsla, okunskap och fördomar gentemot personer med funktionsnedsättning finns det all anledning för kommunerna att värna om sina medborgare. Släpp tanken på ett statligt ansvar och ta eget ansvar!

Runt om i landets tidningar så finns dock en motvikt till anti-LSS retoriken. På ledarsidorna försvarars även LSS, där står man upp för de värden som genomsyrar lagstiftningen.

Här är några exempel:

Nerikes Allehanda uppmanar Länstrafiken och Örebro kommun att göra om och rätt efter att man nekat taxiresa samt ledsagning för en person som ville hälsa på sin bror.

Bohuslänningen tar strid för Habersättningen.

Eskilstuna kuriren om kostnader för ledsagning och det felaktiga med att ge minsta möjliga stöd.