En aktiv lokalförening är viktigast!

En aktiv och bra FUB lokalförening är nyckeln till goda levnadsvillkor för personer med LSS insatser!

I en stor vetenskaplig studie 2010 konstater­ades att stödet till funktionshindrade i kommunerna varierar stort. Något som även Socialstyrelsen i sina uppföljningar av LSS upptäckt. Vissa kommuner gav mer än tio gånger så mycket i handikappstöd som andra!

Forskningsprojektet konstaterade och det inte berodde på kommunens ekonomi. Det som istället gjorde den stora skill­naden var om det fanns eldsjälar och ambitioner hos politiker, tjänstemän och/eller hos handikapporgan­isationerna. Utjämningssystemet gynnar dessutom de aktiva kommunerna.

Vi som representerar intresseorganisationerna har således en viktig roll i den kommunala politiken och behövs lokalt för våra medlemmar! Idag fattas de flesta viktiga beslut som berör den enskilde på lokal nivå. Intresseorganisationerna har genom LSS möjlighet att vara med att påverka de beslut som di­rekt berör våra medlemmars liv. Men för att få del­ta i den lagstadgade samverkan som LSS anger i paragraf 15:7, måste de som samverkar bo i kom­munen.

Målet för mig och som ordförande för FUB i länet måste vara en lo­kalförening i varje kommun i Stockholms län! Bara då kan vi kräva vår rätt att samverka med kom­munen. Genom att ha en lokalförening i varje kommun kan vi påverka lokala politiker och beslutsfattare, en möjlighet som går förlorad om vi inte har en förening!

Lokalföreningen är den viktigaste delen av FUB! Det är på lokal nivå livet för våra funktionshindrade bestäms, då kommunerna har huvudansvaret för LSS och därmed till att våra medlemmar skall få goda levnadsvillkor. Det är således avgörande att intresseorganisationerna är med lokalt och sprider kunskap om funktionshindrades villkor och samtidigt är med och påverkar hur lagstiftningen til­lämpas i kommunen.

Detta är därför ett upprop till alla medlemmar i de kommuner som inte har lokalförening ännu att bil­da en snarast! Och till alla medlemmar i kommuner där det finns lokalföreningar men där det är svårt att engagera er medlemmar i arbetet.

Vi har under senaste veckan läst en rapport från Handisam och kommenterer till denna som bekräftar ett ”nattsvart läge”. På område efter område är levnadsförhållandena sämre för människor med funktionsnedsättning. I rapporten vittnar personer om den frustration de känner och hur de skulle vilja kunna leva som alla andra.

  • Var fjärde person har svår ängslan, oro eller ångest.
  • Ohälsa är nästan tio gånger så vanlig jämfört med övriga
  • Personer med funktionsnedsättning reser mindre än övriga på grund av brister i samhällets stöd.
  • Deltagandet i sociala aktiviteter är bara hälften så högt i åldrarna 16 till 64 år jämfört med övrig befolkning.
  • Nästan hälften har aldrig varit på något kulturevenemang
  • Var femte har ingen nära vän.
  • Näst intill var femte person med funktionsnedsättning i åldrarna 16 till 29 år motionerar aldrig.
  • Var femte har varit i ekonomisk kris.

För den mindre gruppen av funktionshindrade personer som tillhör LSS är dessutom dessa siffror ännu dystrare.

Att vi intresseorganisationer behövs och är aktiva är nödvändigare än tidigare, då de goda lagar vi har inte följs enligt intentionerna av kommunerna, försäkringskassan eller av förvaltningsdomstolarna. ”Ensam är inte stark” utan vi behöver vara många för att återta LSS enligt ursprungliga intentioner; goda levnadsvillkor och ett liv som alla andras!

För er som inte är medlemmar i FUB eller någon annan motsvarande intresseorganisation och tycker att ”ni inte har tid” kan jag säga att ni istället sparar er värdefulla tid då ni utnyttjar gemensam kompetens. Och erfarenhet säger att ni liksom alla medlemmar dessutom får ett bättre resultat i ert arbete mot ett bättre liv för den individ ni är eller företräder. En givande social gemenskap är en bonus!

Det är väldigt tydligt att en aktiv lokalförening gör stor skillnad för våra medlemmar!

Ställ upp och ta kommandot över LSS i din kommun!

Social tagging: >

15 Responses to En aktiv lokalförening är viktigast!

  1. Willy Engebrethsen skriver:

    Får man lov att använda sig av texten i olika sammanhang? Jag håller på med en beskrivning av läget i Falkenberg och ska då även beskriva läget i stort i landet. Ni har beskrivet den allvarliga situationen på ett bra sätt och just detta att det handlar om den människosyn aktuella politiker har och inte alltid partifärg.

  2. Harald skriver:

    Självkart får alla som kämpar för våra medlemmar och för att återta LSS använda all text med egna vinklingar i denna kamp!

    Reclaim LSS!

  3. Lena Landin skriver:

    Jättebra skrivet!!!
    Jag sprider så mycket jag kan!

  4. Willy Engebrethsen skriver:

    Vad heter den vetenskapliga studien 2010 och skriven av vem?

  5. Lennart Tehage skriver:

    En bra och tydlig uppmaning till alla aktiva inom FUB att driva våra frågor på kommunal nivå, hur viktigt det är med en kommunal samverkan enligt LSS 15:7 och att vi hävdar denna kommunala skyldighet när vissa kommuner hänvisar till kommunala handikappråd, länshandikappråd etc. som inte regleras av någon lagtext.

  6. Harald skriver:

    Om ni vill läsa vad 15 § säger om kommuns ansvar så har vi just lagt upp den här på bloggens FAQ

    http://www.fubbloggen.se/2013/05/16/vilka-sarskilda-uppgifter-har-kommun-enlig-lss-15-%c2%a7/

  7. Mai Eriksson skriver:

    Och ändå ”klättrar vi upp på det höga berg, tutar i lur och ropar så högt vi förmår, kom älva, kom skälva, kom jättar, kom vättar, kom benrangelskrammel,kom fram alla troll för här står vi och sjunger röda sånger när solen går opp i öst” fritt från Helga Henschen. Just nu tycker vi att det går käpprätt åt fel håll trots att vi är aktiva, trots att ökar i medlemsantal, trots att är pålästa. Men kanske måste vi vara många, många fler och kanske ska vi lära oss att driva frågor tillsammans.

  8. Lotta skriver:

    jag tror att det inte handlar om ”inte har tid” det är snarare att det inte finns ork att driva en förening när man samtidigt krigar mot skolor, LSS, Korttids, hab, läkare och så vidare…. Man är ganska utmattad!

  9. Mai Eriksson skriver:

    Så här står det i proppen 1992/93:159 sid 43
    ”Som jag nyss påpekade har människor med allvarliga funktionshinder sämre livsvillkor än de flesta andra. Deras livsvillkor måste alltid jämföras med villkoren för dem som inte är handikappade. Det är också motivet för att nu genomföra en lag om individinriktade rättigheter.
    Familjerna skall inte behöva kämpa för det som borde vara en självklarhet. De ska inte vara prisgivna åt vad det uppfattar som myndigheternas godtycke.”

    Lite längre ner på samma sida står det ”Familjer och människor med funktionshinder skall inte behöva känna sig utlämnade åt beslut från myndigheter och handläggare.”

    Det är detta vi måste lyfta fram i alla kommuner.
    Dags för ett öppet brev till kommunernas omsorgschefer och nämndordföranden?

  10. Harald skriver:

    Men för att kunna lyfta det måste det finnas en lokalförening! Det är det hela mitt inlägg och upprop handlar om.

  11. mai.eriksson skriver:

    Ledsen att jag var otydlig. Mitt svar handlade om just det där med utmattningen som grund för att inte orka. Vilket jag förstår mer än väl men så borde det inte vara.

    För att kunna driva frågor tillsammans behöver vi föreningar överallt, t.ex. för att formulera gemensamma krav för samtliga kommuner. Vi skulle då kunna dela på en del jobb så att det inte blir så mycket arbete för var och en. Idag gör vi nog mycket dubbelarbete.

    Länet skulle kunna bidra med utbildning för föreningsledare, kommunövergripande kommittéer.
    och inspirationsträffar samt gemensamma aktioner.

  12. Ulla Iggsjö Löfgren skriver:

    Så sant!
    Ja TÄNK om vi kan vara många som hjälps åt.
    Många som informerar om den verklighet som råder för människor med någon form av funktionsnedsättning och som med kraft kräver svar på vad som menas med individinriktade insatser.
    Som kräver att få svar på vad det är som gäller.
    Vilka förväntningar kan vi ha?
    Vad har vi att rätta oss efter?
    Vilka är rättigheterna?
    Som det är nu är det ohållbart för många.

    Jag håller med Lotta som skriver – att det inte bara handlar om att ”inte ha tid” utan snarare att det inte finns ork när man samtidigt krigar mot skolor, LSS, Korttids, hab, läkare och så vidare…. Och jag håller med Mai, läget är katastofalt. Vi i vår förening, föreningen ILG är och har under åren varit mycket aktiva och är pålästa. Trots allt arbete känns det som du säger ”att det går käpprätt åt fel håll”.
    Ja! Jag är helt övertygad om att vi alla måste lära oss att driva frågor tillsammans och inte delas in i vi och dom. Det är tid att samlas. Vi behöver vara många, många fler.
    Tack Harald för ditt engagemang och det mycket, mycket viktiga arbete du gör.
    Ulla Iggsjö Löfgren
    ordförande i föreningen ILG
    Individuellt Liv i Gemenskap

  13. Harald skriver:

    Visst är det tyvärr så att våra ”folkvalda” politiker kör över oss även när vi är organiserade. Det sker i Botkyrka, i Sollentuna m.fl. kommuner.

    Men om vi accepterar detta utan att protestera har vi gett upp! Vi har lämnat ”walk over”. Det finns inte på min agenda och jag hoppas inte heller på er andras. Jag skall kämpa ner dem ”på plan”!

    Ju fler av oss som hörs protestera gör det svårare för våra ”folkvalda” och deras tjänstemän att trotsa lagens intentioner. Det är ju snart nytt valår.

    Reclaim LSS!

  14. Lotta skriver:

    reclaim LSS, det var bra!! den ska jag köra på…. när jag får en dräglig skolsiutation till min son!!!
    -Lotta

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: