Efter 20 år med LSS kan vissa funktionshindrade hanteras som objekt!

Utdrag ur debattartikel i Dagens Juridik idag av Barbro Lewin med flera:

”HFD:s dom innebär att makthavarna får hantera vissa medborgare som saker”

LSS-reformen håller på att urholkas. Det är inte bara den personliga assistensen som stramas åt. Det har blivit allt svårare att få insatser som ledsagarservice och kontaktperson och detta sker utan några ändringar i själva lagtexten.

Förarbetena är tydliga med att det inte ska spela någon roll var man bor. En person som har rätt till LSS-stöd ska kunna flytta till en annan kommun och vara säker på att få fortsatt stöd. Denna rättighet har stärkts genom en lagändring (2011:329) härom året. Det är bra men inte heltäckande.

………..

Problematiken har aktualiserats i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). I domen ges en kommun rätt att tvinga en kvinna med omfattande funktionshinder att flytta tillbaka till kommunen efter att under många år haft sitt hem på annan ort, rotat sig där och förklarat sig ha just de goda levnadsvillkor hon behöver och önskar sig.

Den socialterapeutiska miljön och omvårdnaden är en viktig bidragande orsak till hennes välbefinnande. Bakgrunden är att kommunen, då beslutet om stöd togs, inte kunde tillhandahålla något LSS-boende. Nu finns en sådan möjlighet och enligt domslutet kan kommunen ändra genomförandet av sitt tidigare beslut även om detta sker genom en tvångsflytt.

Man kan fråga sig om HFD tillräckligt beaktar den starka rättighetskaraktären hos LSS. HFD verkar inte heller lägga någon vikt vid Socialstyrelsens utlåtanden, den centrala myndighet som förtydligar och stödjer förverkligandet av välfärdsreformer som LSS. Slutligen verkar inte HFD betrakta FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ett dokument värt att beakta i rättsprocessen.

Den humanistiska människosynen beskrevs i LSS-propositionen på följande sätt: Människan är alltid att betrakta som en individ med ett värde i sig. Den människa som har ett svårt funktionshinder får aldrig betraktas som föremål för åtgärder, utan skall ses som en individ med rättigheter.

Genom ratificeringen av FN-konventionen har Sverige också ställt sig bakom konventionens tanke om det inneboende värdet och värdigheten hos alla dem som tillhör människosläktet och deras lika och obestridliga rättigheter. Men en sådan respekt för människovärdet saknas i domen. Kvinnan ses just som ett föremål, en sak som ska flyttas i linje med kommunens intressen, inte för att tillgodose hennes rättigheter.

……….

Socialstyrelsen hänvisar också till lagtextens ord om goda levnadsvillkor när man motsätter sig tvångsflytten. Varaktigheten i stödet lyfts särskilt fram. I de öppna jämförelser som nu börjar bli vanliga för äldre- och funktionshinderomsorg är SKL och Socialstyrelsen noga med att skilja på förutsättningar för kvalitet och upplevd kvalitet. Vad kommunen kan garantera är vissa förutsättningar för goda levnadsvillkor. Men det är personen själv som avgör vad som är goda levnadsvillkor för just henne.

………………

Sammanfattningsvis verkar HFD bortse från flera LSS-värden. Lagens avsikt är att ge den enskilde medborgaren med funktionshinder ett tydligt företräde framför den ansvariga kommunens intressen. LSS starka rättighetskaraktär var avsiktlig från riksdagspolitikernas sida. Det kommunala självstyret skulle begränsas.

HFD ger nu kommunen makt över sina funktionshindrade medborgare, en makt som man inte har över sina övriga kommunmedborgare. Kvinnan tycks vara till för kommunen och inte tvärt om. För medborgare med omfattande funktionshinder och deras närstående kan domstolens beslut uppfattas som att högsta rätt innebär högsta orätt.

Det är inte av ekonomiska skäl som kommunen vill ta hem kvinnan utan av planeringsskäl. Den springande punkten i domstolens beslut är således att kommuner nu fått rätt att behandla vissa av sina medborgare som saker, som kan flyttas och placeras som det passar de makthavande.

Gäller inte längre det ursprungliga politiska målet att stärka funktionshindrades rättigheter till förmån för kommunens intresse? Har HFD påtagit sig den politiska rollen att verka i kommunens intresse och utan argument köra över Socialstyrelsens utlåtande? Denna dom är inte unik. Det finns en trend i flera domar från HFD på senare tid att sätta LSS värdegrund åt sidan. Regering och riksdag måste återta initiativet så att den humanistiska människosynen tydligare skrivs in i LSS och med en hänvisning till FN-konventionen.

……………

Läs hela artikeln på Dagens Juridik här