Lite mer om hyressättningen i LSS-bostäder

Som skrevs i förra inlägget har SKL, Sveriges kommuner och landsting, uppmärksammat den höga hyresnivån i särskilda boenden. De tar upp att bostadstillägget endast uppgår till en hyra motsvarande 5000 kronor i månaden. Det särskilda bostadstillägget, som kan beviljas till personer med inkomster under skälig levnadsnivå är upp till en bostadskostnad på 6200 kronor.
Sammantaget så innebär det att bostadstillägget inte täcker hyrorna för många personer. SKL frågade 67 kommuner hur man hanterar hyrorna, 57 kommuner svarade som nedan:
hyror.png
Källa SKLs rapport: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/funktionshinder/sarskilt-boende

Man löser denna situation på lite varierade sätt. Som vi ser hänvisar 10 kommuner till ekonomiskt bistånd, så kallat socialbidrag. SKL:s slutsats är att bostadstillägget behöver höjas för komma undan denna problematik.

Det är lätt att hålla med SKL att bostadstillägget måste höjas. Dessa maxbelopp har varit oförändrade sedan 2007. De speglar således inte de faktiska hyresnivåerna. Ett höjt bostadstillägg skulle hjälpa. Detta borde dock kombineras med att slopa kraven på att det lilla sparkapital man har måste konsumeras innan man får bostadstillägg. Bostadstillägget ska endast vara inkomstprövat. Det skulle innebära en klar förbättring för personer med bostad med särskild service. Nu så är det i princip omöjligt för personer med omfattande funktionsnedsättningar att ha en ekonomisk buffert. Det är inte rimligt.

Sedan har vi under senare år fått problem med höga hyror pga. gemensamhetsutrymen. De är utrymmen som ska räknas som en del av det avgiftsfria stödet. Tre förändringar som skulle vara positiva:

–          Att kommunerna slutar att ta betalt för gemensamhets utrymmen

–          Höj bostadstillägget

–          Inkomstpröva endast bostadstillägget

 

 

Social tagging: > >

8 Responses to Lite mer om hyressättningen i LSS-bostäder

  1. Harald skriver:

    Socialstyrelsen skriver: Rättspraxis visar entydigt att de gemensamma utrymmena i en bostad med särskild service för vuxna inte får fördelas på hyresgästerna för att räknas som om det vore bostadsyta vid beräkningen av hyran. Tillgång till gemensamma utrymmen skall dock beaktas och värdesättas enligt bruksvärdesreglerna, dvs. de skall påverka hyran utifrån deras värde för den boende. Hur denna värdesättning skall ske är dock oklart (Anm. OBS, ännu 2013!)

    Några kommuner har i sin besparingsiver dock redan utnyttjat möjligheten att ta betalt för gemensamma utrymmen i gruppbostäder. Ingen vill dock skylta med detta! Det är i princip omöjligt att ta reda på detta genom ”offentliga handlingar” på nätet eller än mindre genom medbogarinformation på kommunernas hemsidor.

    Min kommun är en av de kommuner som tar betalt för gemensamhetsutrymmen i LSS boende. Det har man dolt gjort sedan 2006! Detta uppdagades nu vid en ny hyreshöjning av en slump. Och man vägrar att tala om hur man räknat fram hyrestillägget för dessa ytor, trots direkta frågor från FUB samt god man till ansvariga både i Förvaltningen och i Nämnden! Har man upptäckt felräkning? Skäms man för att kringkommunerna inte tar betalt? Mest skall man dock skämmas för att man inte svarar på hur man räknar hyran! Det är ju absurt att hyresgästen inte får veta.

  2. Eva-Mari skriver:

    Vi har inte gruppboende så jag är inte så insatt i dessa frågor, men en tanke slår mig! Man kan väl räkna ut hur mycket man får betala per kvadratmeter för sin lägenhet i gruppboendet. Sen skall väl det jämföras med likvärdig hyreslägenhet i samma område??

    Hörde om en chef på ett gruppboende i Motala som sa till en som sökte en lägenhet där; ”Här har vi bestämt att alla boende går in till sina rum kl 19.30” Undrar om hon trodde att gemensamhetsutrymmet var till för henne och personalen!! Hoppas de inte får betala för de gemensamma utrymmen där!
    Finns nog en hel del att ta itu med, både synsätt och det ekonomiska.

  3. Harald skriver:

    I min kommun har vi ganska många gruppboenden. Personalen har inga egna utrymmen för att kommunen byggt snålt. Det innebär att de lagar sin mat, lagrar sina prylar och sitter och äter och fikar i gemensamhetsutrymmet som eg. är till för de boende! Och inredningen bestäms av behovet personalen har av möten etc. Ändå skall kommunen ha betalt av de boende! Det strider mot både LSS och de hyresdomar som finns. Men tror du att de bryr sig?

  4. Ingrid Dalén skriver:

    Jag har idag diskuterat frågan om hyra för gemensamhetsutrymmen med Annika Åkerberg, jurist med stor sakkunskap på området lagstiftning för personer med funktionsnedsättning, inklusive FN-konventionen. Hon är välkänd inom funktionshindersrörelsen och även internationellt. Hennes mycket bestämda uppfattning är att det inte är så att hyreslagen som en del av jordabalken skulle ha företräde framför LSS. Rättighetslagar, t.ex. LSS, har företräde framför annan lagstiftning var hennes mycket bestämda besked. FUB borde uppmana socialstyrelsen att förtydliga sina föreskrifter så att det tydligt framgår att så är fallet.
    Därför föreslår jag att FUBs förbundsjurist omgående tar kontakt i frågan med socialstyrelsen.
    Naturligtvis löser inte ett positivt besked problematiken med de höga hyrorna för många inom vår målgrupp men det skulle ändå vara ett bidrag.

  5. Pentti Lamberg skriver:

    I vår kommun fungerar det bra. Ingen betalar mer än 5 000.- per månad i hyra i ett gruppboende eller ett boende med särskild service. Det är heller ingen som betalar för gemensamhetsutrymmen.

  6. Eva-Mari skriver:

    En mycket föredömlig kommun som Pentti Lamberg bor i 🙂

  7. Jesper Symreng skriver:

    Hej!

    Ett sätt att få prövat hur stor del av hyran som är betalning för de gemensamma utrymmena är att gå till hyresnämnden och göra en skälighetsprövning av hyran. Då blir kommunen sannolikt tvungen att redovisa hur de hyressätter de gemensamma utrymmena. När det gäller huruvida LSS har företräde framför jordabalkens regler om hyra har jag förstås samma uppfattning som Ingrid Dahlén och Annika Åkerberg, nämligen att en rättighetslag som LSS ska ha företräde framför hyreslagen och att den enskilde inte ska behöva betala för tillgången till det gemensamma utrymmet. Frågan har prövats av Regeringsrätten (RÅ 2005 ref. 28) som tyvärr kommit till motsatt slutsats. Socialstyrelsen kan tyvärr inte i sina föreskrifter bestämma annorlunda utan det krävs ett förtydligande i lagtexten att den enskilde inte ska betala för de gemensamma utrymmena. Det är också ett krav som FUB har framfört till Regeringen flera gånger efter det att domen från Regeringsrätten kom, hittills utan framgång.

    Mvh Jesper Symreng, förbundsjurist, FUB

  8. Karina Liefvergren skriver:

    Hej!

    Det är dags att ”vara på” igen ang detta att betala för gemensamhetsutrymmen. Min dotter bor i Södertälje, betalar 7.200 kr/mån, skall bli hyreshöjning nu igen Det var nybyggt år 2014, men vilken hyra. Antar att hon betalar för gemensamhetsurtymmen, kanske även för personalens utrymme? Har försökt att få svar från Attendo, får inget veta vem som äger fastigheten. Försöker fortsätta att spåra detta genom Länsstyrelsen, ägare, kvm, dela den med antal hyresgäster och summa. Kan ju inte vara rätt att så mycket skall gå till bara hyran.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: