Tvingas flytta. Inlägg från Karl Grunewald

I nio år har NN bott på ett läkepedagogiskt institut, men nu har hemkommunen beslutat att hon ska flytta till en gruppbostad i kommunen trots att hon vill stanna. Läkare intygar att en flyttning utgör en allvarlig risk för hennes hälsotillstånd och två domstolar anser att hon bör få stanna. Men Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att det finns inga hinder för förflyttningen.

NN är 28 år och har en medelsvår utvecklingsstörning och. Hon har sedan 2003 av Ljusnarsbergs kommun beviljats bostad enligt Lagen om stöd och service, LSS, på Sanna gård i en annan kommun. Sanna gård är ett socialpedagogiskt institut där de boende lever tillsammans med personal och deras familjer.

Två domstolar gick emot kommunen

2010 beslöt hennes hemkommun att placeringen ska sägas upp. Hon ska flytta till ett gruppboende i kommunen. Orsaken är att det finns en ledig plats där.

Hon överklagade och både förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg att hon inte kan tillförsäkras goda levnadsvillkor på annat sätt än genom fortsatt boende på Sanna gård. Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen.

Socialstyrelsen yttrar sig

Socialstyrelsen skrev att det är ställt utom all tvivel att det vore ett stort ingrepp i hennes liv och integritet att mot hennes vilja låta henne flytta till ett vanligt gruppboende. Man refererar ett samfällt intyg från två läkare att en flyttning med stor sannolikhet skulle försvåra en fortsatt gynnsam utveckling och även innebära en allvarlig risk för försämring psykiskt och av hennes epilepsi.

Vidare att det står i Lagen om stöd och service, LSS, att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. ”Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.” Man refererar även propositionen där det står att den enskilde ska ha ett direkt inflytande på utformningen av insatsen och genomförandet av den.

Socialstyrelsens slutsats är att kommunen inte haft rätt att ändra beslutet om insats i form av bostad med särskild service på så sätt att NN tvingas flytta till ett gruppboende i hemkommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen dömer

Men Högsta förvaltningsdomstolen gjorde en annan bedömning (den 28 september 2012, mål nr 5994-11) och skriver att förhållandena kan vara sådana att en kommun inte har möjlighet att erbjuda den enskilde en gruppbostad i den egna kommunen. I avvaktan på det och som en övergångslösning måste beslutet kunna verkställas i en annan kommun. Det förhållandet att NN har bott i sitt nuvarande boende under förhållandevis lång tid och fått starka band till såväl personal som till övriga boende hindrar i och för sig inte att hon kan anses tillförsäkras goda levnadsvillkor genom den gruppbostad som kommunen erbjuder.

Och vidare: Att tvingas flytta innebär alltid en påfrestning och den kommer att vara påtaglig i NN fall. Det är dock möjligt att minska de negativa konsekvenserna genom god framförhållning och planering, anser man. De hindrar inte att hon kan anses tillförsäkras goda levnadsvillkor genom kommunens beslut.

Domstolen upphäver de två tidigare domarna.

________________________

Susanne Billum, Olle Stenman, Erik Nymansson, Henrik Jermsten, Anita Saldén Enérus och Katarina Petkovska, föredragande.

______________________________________

 

En ofullständig och slarvigt utformad dom

Högsta förvaltningsdomstolen begränsar sin prövning till om NN kan tillförsäkras goda levnadsvillkor i en gruppbostad i kommunen.

Den väger inte in respekten för självbestämmande och inflytande över de insatser som planeras. Inte heller att lagen föreskriver att en beslutad insats ska vara varaktig, den enskilde ska kunna lita på ett beslut.

För de med intellektuella funktionshinder, för den som har svårt att förstå och göra sig förstådd, är själva kärnan, hjärtat, i LSS, vad som stadgas om respekten för den enskildes självbestämmande och integritet. Det är de som avgör innehållet i alla andra paragrafer och det är denna respekt som har styrt omvälvningen i synen på de med utvecklingsstörning från subhumana varelser, för ett halvt sekel sedan, till medborgare med rätt att få leva som andra.

Detta med självbestämmandet förstod politikerna som antog LSS, men de sex regeringsråden lever kvar i uppfattningen att livsvillkoren avgörs av den materiella utformningen. Den kan man manipulera och den kan man kvitta från den ena orten till den andra, anser de, även om det kan vara påfrestande att tvingas flytta.

En placering i en annan kommun är berättigad som en övergångslösning, skriver man. Men i LSS står det att en insats ska vara varaktig och att den enskilde ska kunna lita på att insatsen ges så länge behov föreligger. En övergångslösning på nio år kan ingen acceptera.  Detta borde domstolen rättat sig efter, men man berör det inte ens.

Domen är ofullständig och slarvigt utformad. Den andas en obehaglig nonchalans och ett förlegat synsätt på den som har det som svårast att göra sig gällande i vårt samhälle.

Det märkliga – för att inte säga löjliga – i detta juridiska spel är att ingen säger vad det i är fråga om: Kommunen vill tjäna pengar på att fylla upp en gruppbostad där en plats blivit ledig.

Karl Grunewald

f.d. medicinalråd

Social tagging: > >

14 Responses to Tvingas flytta. Inlägg från Karl Grunewald

  1. eva-mari skriver:

    Du har rätt, som alltid. Vad världen vore ”vackrare” om fler resonerade och tog beslut efter dina tankar.
    Jag tycker vi föreslår att
    Susanne Billum, Olle Stenman, Erik Nymansson, Henrik Jermsten, Anita Saldén Enérus och Katarina Petkovska, föredragande
    genast skall packa sina saker, så kanske VI skulle ta och bestämma att de ska ta och flytta till någon ”avfolkat område” i deras grannkommun. Det står säkert lediga lägenheter, som behöver fyllas!!

    ______________________________

  2. Harald skriver:

    HFDs beslut speglar väl precis det jag skrev i mitt tidigare inlägg om attityder.

    Möjligtvis speglar det väl också mina attityder när jag påstår att de som på min studietid ”gick på juridicum” sällan kom från socialgrupp 2 eller 3? Och de har sedan med sin examen fortsatt att tillhöra de välbeställda.

    De vet nog inte vad ”icke goda livsvillkor” är. De kan dock räkna pengar. Diskussioner om kostnader för kommunen har vi sett i ett antal domar i HFD, inte bara denna.

    Var finns humanism, solidaritet och empati (=inlevelseförmåga)?

    Har man varit skyddad från det liv i fattigdom som beskrivs för personer med LSS i den nu begravda rapporten ”Brist på brådska” SOU 2008:102 kapitel 4, så har man svårt att förstå.

    Urvalet av personer till HFD borde kanske se annorlunda ut?

  3. Emanuel skriver:

    Det kommer domar som går emot den politiska intentionen och syftet med lagstiftningen utan att regeringen agerar. Är det en tyst acceptans från regeringen och en inriktning på LSS som de vill se? Om inte måste de agera för att återta LSS. Just tystnaden och bristen på handling är ett politiskt problem för LSS.

    En rimlig fråga är vilka ambitioner som regeringen respektive oppositionen har med lagen? Något vi borde avkräva svar om inför valet om två år.

  4. Mai Eriksson skriver:

    Vet någon vad vår riksförbund har gjort i frågan? Hur ser utbildningen ut för de jurister som har att hantera våra frågor? Kommer vi att erbjuda utbildningar för dessa yrkesgrupper?
    Varför inte en inbjudan till samtal med Beatrice Ask? Domstolarna hör väl till hennes fögderi?!Det kanske LänsFUB kan göra. Advokatsamfundet?

  5. Harald skriver:

    (Apropå min avslutning i min förra kommentar.)
    Jag har tittat på bakgrunden för de justitieråd som ansvarade för domen i fråga:
    Namn – Karriär – Expert på
    Olle Stenman – Mestadels advokat – Skatt
    Erik Nymansson – Finansdep. 1996-2010 –
    Henrik Jermsten – Finansdep. 1996-2006 – e-förvaltn.
    Anita SaldenEnerus- Finansdep. 1995-2009 – Skatter
    Sussane Billum * – Socialdep. 1992-98
    (*Ej justitieråd längre (pensionär). Medlem i lagrådet)

    Övriga justitieråd i HFD:
    4 personer med bakgrund i Finansdepartementet och experter på skatt.
    2 personer med chefsbakgrund i skatteverket
    3 professorer; 2 i finansrätt (skatt) och 1 i Medicinsk rätt

    Min kommentar: Kanske inte så konstigt att LSS domar blir diskussion om pengar (=offentliga skatter) och att man lutar sig mot externa experter från SKL och kommunernas jurister samt socialdepartementet. Knappast objektiva experter.

  6. Mai Eriksson skriver:

    Då måste vi kräva kompetens inom funktionsnedsättningsområdet (LSS)

  7. Mai Eriksson skriver:

    Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet, eller i dagligt tal justitieministern, ingår i Sveriges regering och utses till sitt ämbete av statsministern. Justitieministern ansvarar för frågor som rör; bekämpning av terrorism, brottmålsärenden, internationellt rättsligt samarbete, lagstiftning, rättsväsendet, rättsliga och inrikes frågor i EU, öppenhet i EU.

    Sedan 2006 är det moderaten Beatrice Ask som är justitieminister i Sverige.

    Vi måste ta upp frågan med henne. Ett öppet brev till justitieministern skulle kunna vara en modll, underskriven av många organisationer inom LSS.

  8. Harald skriver:

    Beatrice Ask har andra stora problem med polisen och vanliga domstolar!

    Det är nog de som är ansvariga för LSS i regeringen och riksdagen som skall agera och inte begrava.

    Dvs. Socialdepartementet och Socialutskottet.

  9. Mai Eriksson skriver:

    Det är just därför det är henne vi ska nå.
    Nej nej det är faktiskt hon som är ansvarig för domstolarna och deras arbete. Socdep är ansvarig för lagen inte dommarna.

  10. Harald skriver:

    De domar som HFD redan gjort och som blivit vägledande (prejudikat)kan inte BA påverka.

    Det behövs förtydligande av LSS varav några redan begravts från tidigare utredningar av ansvarig minister på Soc.dep. Dessutom är det alltid så att ansvariga för lagen måste korrigera om utfallet inte stämmer med den avsikt de hade med lagen.Så är det ju rätt uppenbart för alla, men inget görs från dessa som jag anser ansvariga.

    Det andra problemet som BA har med felaktig rekrytering(?), felaktig attityd (?), dålig kompetens om LSS (?),slarviga underlag(?), att de använder jäviga parter som sina experter (?)etc. är en svårigare och långsiktigare uppgift. Hur representativ för det normala samhället är en jurist? Vi kan knappast påverka intagningen på juridikum.

    De vi kan göra är det vi föröker göra på bloggen nämligen upplysa, protestera, vädja mm. dvs. föra intressepolitik.

  11. László Garamvölgyi skriver:

    Högsta förvaltningsdomstolen väljer bort goda levnadsvillkor för en kvinna. Rätten anbefaller istället ett mänskligt lidande som är jämförbart med att med tvång separera en människa från sin väl fungerande familj – något som de flesta födda i detta land förskonats från. Ett extremt inhumant ställningstagande, en skam för högsta förvaltningsdomstolen, ett missbruk av LSS som inte är acceptabelt.
    László

  12. Mai Eriksson skriver:

    Det är det vi gör genom att ställa krav på justitieministern om just kunniga dommar. Det ena utesluter faktiskt inte det andra.

  13. Christer Pettersson skriver:

    Socialstyrelsen utbildar för dagen kommunernas LSS folk och så vitt jag förstår har man tillsatt medel för just LSS återställa dessa frågor som under en längre tid urvattnats betänkligt. Läser man den har domen blir man mörrädd.
    En kontinuerlig debatt från R-Fub:s jurister måste till och inte minst på DN debatt
    Christer P Gävle

  14. Maj-Britt Lind skriver:

    Mai har rätt angående Justitieministerns ansvar, tyvärr började detta oskick även under den förra regeringn så det finns en tradition där. Vi ser ju att gå till Socialdepartementen och Maria Larsson är meningslöst när det gäller vår grupp? Det finns en stor okunnighet bland juristeran och domstolarana om LSS.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: