Kommunernas slarviga hantering av insatsen Gruppbostad i LSS

Jag har i ett tidigare inlägg ”Kan kommunerna strunta i LSS lagen?” konstaterat att kommunerna oftast väljer att bygga gruppbostäder som har fler boende än de 3-5 som var det ursprungligt rekommenderade i Socialstyrelsens tolkning av LSS. Det är naturligtvis ingen slump att rekommendationen blev relativt få antal boende. Varje ytterligare boende ökar nämligen risken att boendet blir institutionslikt.

Jag har i ett annat inlägg ”Personlig assistans eller gruppbostad” konsterat att effekten av kommunernas försämring av gruppbostaden inneburit att allt fler vill ha personlig assistans istället. Det är en dyrare insats, men betalas av staten!

Hur var det ursprungligt tänkt?

Utdrag ur ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS” från Socialstyrelsen:

”Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden skall det finnas en erforderlig fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem.

Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Ytorna bör vara så dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter. De enskilda lägenheterna skall vara fullvärdiga.

Antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. Enligt Socialstyrelsens mening bör det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. För vissa personer med omfattande funktionshinder är det särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsat. Gruppens sammansättning har dessutom stor betydelse för att skapa förutsättningar för en betydelsefull gemenskap för de boende.”

LSS är vad någon kollega skrev ”en super-individuell lag”, där naturligtvis en gruppbostad skall anpassas till de personer som skall bo där! Idag byggs bostäderna i all hast utan tanke på detta. Sedan stoppas personerna oftast in efter kötid.

Hur har det blivit så?

Under en lång tid av år har kommunerna brustit i sin planering av nyproduktion av gruppbostäder. När sedan Socialstyrelsen införde sanktioner blev det akut att bygga.

Att man nu bygger för 6 motiverar ansvariga med att det blir billigare per lägenhet i något sorts storskalig produktionstänk. Men med detta synsätt blir ju för 7, för 8, osv. ännu billigare. Att det då helt klart är olagligt stoppar de flesta från att göra så. Men sanktioner saknas så det verkar riskfritt?

Personligen tror jag att orsaken till att man bygger för fler är att man vill bli av med köerna så fort som möjligt! Någon djupare tanke finns inte, tror jag.

Jag tror att de som bygger nya institutioner ”biter sig själva i svansen”. Fastighetskostnaden är förhållandevis liten, då ju de boende betalar normal hyra (och kanske lite till). Den helt dominerande utgiften för kommunen är personalkostnaden som man enligt LSS inte får ta betalt för. Och en dålig och rörig arbetsplats skapar hög personalomsättning, vilket är oerhört dyrt och som nästan alltid är obudgeterad. Då börjar karusellen med budgetöverdrag som leder till besparingskrav, som leder till sjukskrivningar som ger nya besparingskrav osv. Att stoppa detta utan att börja om från början går inte!

Så rådet är ju självskrivet – gör rätt från början! Skapa ett bra boende för alla de olika individerna så blir även personalen nöjd. Det är ju ett axiom att kvalité alltid lönar sig i längden.

Varför vill våra ansvariga politiker inte se detta? Det är ju knappast någon ny sanning.

Kanske för att de inte har kunskapen eller att de egentligen inte är intresserade av LSS? Det är ju knappast en valvinnarfråga. Det berör en mycket liten grupp som inte syns och som därför är utelämnade till politikers och tjänstemäns godtycke!

Det gör mig arg – men vad hjälper det?

Social tagging: >

15 Responses to Kommunernas slarviga hantering av insatsen Gruppbostad i LSS

  1. ulf uddsten skriver:

    Jag uppmanar alla föräldrar och anhöriga till ungdomar som erbjuds gruppbostad med mer än 6 boende att tacka nej till gruppbostaden och istället välja en annan bostad. Så länge som vi föräldar och funktionshindrade tackar ”ja” till denna typ av gruppboenden så kommer ingen förändring att ske. Protesterar vi inte kommer boendet alltmer att fokusera på effektivitet och låga kostnader.

    I Stockholm finns det redan nu ett antal gruppboende som pga bristande kvalitet och dåligt läge inte går att hyra ut. Det skall bli intressant och se om Stockholms stad drar någon lärdom av detta.

  2. Harald skriver:

    Att dra lärdom av historien är som det verkar inte kommunernas bästa gren. I och för sig är det ganska lika ute hos privata företag. Nya chefer vill alltid tro i varje ”generation” att jag vet bäst.

    Något man också tagit efter från privata företag och drivit ”ännu bättre” är kvartalsekonomi. Det är bara pengar just nu som räknas. Långsiktig kvalitet räknas inte. Man kan fråga sig om det är vad kommuner ska syssla med . De är ju ännu så länge inte på börsen.

    Just planering av gruppbostäder borde tillhöra det enklaste att göra. Man har ju full koll från särskolan på vilka som är på gång. Att det blir köer och att man sedan tokbygger utan att ta reda på verkligt behov (anpassning till individuella behov enligt LSS lagen)visar bara på ointresse eller möjligtvis okunskap.

  3. Lennart Tehage skriver:

    Om våra kommuner såg den Individuella planen enligt LSS som ett kommunalt planeringsinstrument för att ha en god framförhållning och ligga i fas med behoven så skulle det inte behöva uppstå några köer, panikbyggande eller budgetöverskridande! Det handlar om en grundläggande kommunal planering!

  4. Lillemor Holgersson skriver:

    Ja visst vore det bra om kommunerna använde Individuell plan som ett planeringsinstrument men jag har alltid sagt att jag fattar inte varför man blir så förvånad över att det helt plötsligt behövs boende och insatser av olika slag. Detta har man ju oftats vetat sedan kommuninnevånaren var 0 år eller hur?

  5. Lillemor Holgersson skriver:

    Jag funderar också över bostad med särskild service? I min stad Lidköping så har detta börjat likna en instution! Det finns 15 till 20 boende knutna till ett boende med särskild service vilket jag anser vara helt fel. Förekommer detta i fler kommuner?

  6. Harald skriver:

    Det förekommer tyvärr i många kommuner. Jag tror att de missat att Socialstyrelsen (även om det saknas konkret antal som i gruppbostad) har skrivit i riktlinjerna:
    ”En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus.
    I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Antalet boende bör dock vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. För att boendet i möjligaste mån skall vara som ”en bostad som andras” och inte ha en institutionell prägel bör även samlokalisering med andra bostäder med särskild service undvikas.”

    Det är väl ganska tydligt även för politiker och tjänstemän i kommuner?

  7. Bo Eriksson skriver:

    Ulf. Jag tycker att du ger ett dunkelt råd;ett nästan ”farligt råd” t fldr att tacka nej till en grpbostad.Av erfarehet vet jag att det kan straffa sig – kommunen kan hävda att man uppfyllt lagen och erbjudit den enskilde det man har rätt till.
    Problemet ligger på ett högre plan.SoS måste förmås att vara tydligare med sina föreskrifter.
    Domstolarna måste få bättre kunskaper etc..

  8. Harald skriver:

    Bo – Jag säger som till Lillemor – riktlinjerna är ganska tydliga, men kommunerna verkar ha svårt att läsa? Ulfs tanke är att vi inte skall ställa upp på olagligheter och om resultatet blir som du säger är det riktigt allvarligt!

    Nedan är utdraget om gruppbostad i Socialstyrelsens riktlinjer ”Bostad med särskild serviceför vuxna enligt LSS”:

    Gruppbostad
    Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden skall det finnas en erforderlig fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem.
    Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Ytorna bör vara så dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter. De enskilda lägenheterna skall vara fullvärdiga.
    Antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. Enligt Socialstyrelsens mening bör det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. För vissa personer med omfattande funktionshinder är det särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsat. Gruppens sammansättning har dessutom stor betydelse för att skapa förutsättningar för en betydelsefull gemenskap för de boende.”

  9. ulf uddsten skriver:

    Hej Bo! Du menar att jag skall tacka ja till en bostad som inte uppfyller mina krav på bra boende och god omvårdnad. Resonerar vi alla på detta sätt kommer vi aldrig att få till en förändring.
    Min egen erfarenhet från LSS fastighetsmarknaden är att man är mycket känslig för outhyrda lägenheter.

    Självklart måste vi se till att efterlevnaden av LSS bli mycket bättre men i det korta perspektivet gäller det att handfast visa för resp kommun att vi menar allvar.

  10. Bo Eriksson skriver:

    Jag håller helt med ”föregående talare” i ert sätt
    att se problemet,rent principiellt.
    Kanske har Ni ett Stockholmsperspektiv?
    Tänk på hur det kan vara i en liten kommun med 2,3
    gruppboenden och ingen i planeringen.
    Det var i detta perspektiv,jag hissade ”varningsflaggen”.
    Vad gör du som enskild?Vad gör du som företrädare?
    Efter 35 års socialt arbete i kommun,anser jag att man inte kan ge sådana goda råd(generella) som ni gör,utan att först veta hur den enskildes situation ser ut och hur ett ”nej tack” påverkar livet.

  11. Harald skriver:

    Bo, du kan aldrig få mig att tycka att vi skall acceptera att kommuner, stor eller liten, inte följer lagen!

    LSS utjämningssystemet hanterar så att det inte blir dyrare för en liten kommun eller för kommuner som har många med LSS beslut!

    Det är inte ett ”Stockhomlmsperspektiv” utan en genuin ilska att kommunerna inte följer LSS lagen!

  12. Bo Eriksson skriver:

    Som jag sagt tidigare det kvarstår!!!
    Jag har ingen tanke att omvända vare sig Harald,Ulf eller ngn annan.
    Min ilska är eran ilska!!
    Sthlm:s perspektiv eller ej.Tycker Ni att en enskild som blivit biståndsbedömd och har rätt till ”insatsen boende” enl.LSS ska ”tacka nej”, pga att en kommun byggt boende för säg 6,7..boende;
    trots att den enskilde,företrädare och FUBrådgivare
    anser att det inte gagnar/snarare skadar den enskilde???Det blir min ”slutfråga”.Annars är vi helt på samma linje.
    Hälsningar.

  13. Harald skriver:

    Principiellt ja!

    Det var så 6 boende kom till att det var en kompisgäng som tyckte den 6:e skulle få plats.

    Om man således någonstans i Sverige godkänner detta med öppna ögon blir det snart samma prejudikat för 7 osv. Sedan kan man lämnas utan möjlighet att säga nej som du nämner, men man bör påpeka att det är fel (t.ex. från FUB).

    Vill man själv ha större grupp skall man söka insatsen Servicebostad. Det kan i vissa fall vara bättre då insatser som ledsagning och kontaktperson då inte nekas generellt, dvs. du kan ev. få en bättre fritid.

    Allt boende med fler än 6 skall definieras som servicebostad. Jag vet att det finns sammanblandningar bl.a. i min kommun, där allt tidigare kallades för gruppbostad pga. politikers och tjänstemäns okunnighet om skillnaden.

  14. ulf uddsten skriver:

    Hej Bo

    Självklart skall man inte tacka nej till en bostad om man tycker den är ok. I Stockholm är kanske valfriheten större än på andra ställen i landet och då kan vi ställa högre krav. Går inte detta så får man som Du säger antingen gilla läget eller kämpa vidare.

  15. lennart skriver:

    Ja, jag vet vad lagen säger, men det verkar som om människor med sär intresse inte förstår att det finns andra som också måste dela på penningpåsen. Är ni som skrivit inlägg medvetna om landets bostadsbrist för människor som inte har LSS? Det kan ses som ett hån när man tänker på barnfamiljer och andra som kan få vänta upp till tre- fyra år på att få en bostad. Jag tänker även på 95 åriga som inte annat vill än att komma till något boende, vilket som helst, bara det finns någon tillsyn. Det är många som börjat tröttna på alla dyra krav som ställs i och med att man har LSS. Ju mer ni kräver ju mindre blir det kvar till andra grupper som behöver skattemedel, t.ex. skola, äldrevård, missbruksvård, sjukvård, ja listan kan göras lång. LSS har redan inskrivet att det ska vara goda levnadsvillkor, andra ska ha skäliga, däribland barn som far illa, gamla människor som inte kan ta hand om sig själva. Jag anser att ni gnäller för snart allt och reaktionen bland skattebetalare kan bli att de inte vill ställa upp på detta.

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: