Kommunerna missbrukar LOV?

Vi har på denna blogg skrivit både positiva och negativa inlägg om LOV.

I inlägget ”Får jag LOV” skrev jag bland annat om valfrihet för särskilt boende, där det nästan alltid blir ”första bästa lediga”, så där känns det utmanande att säga att man har LOV.

Vi har skrivit om privat respektive kommunal regi i två inlägg ”Riskkapitalet inom omsorgen” och ”Privata LSS-boenden är bättre än kommunala” dvs. att kvalitét inte direkt beror på om det är en privat eller en kommunal aktör, men att vi samtidigt ifrågasatte om riskkapitalet hör hemma i omsorgsbranschen.

Det är väl uppenbart för de som förstår vad en gruppbostad är att LOV inte passar för denna insats. Jag skrev redan för 3 år sedan en kommentar till vad jag kallade ”LOV vs. LSS” några punkter som definitivt visat sig gälla:

• På vilket sätt uppnås  mångfald och konkurrens med kvalitetshöjning som mål i en ”marknad” där det redan råder brist på bostäder och där ”fritt val” är att vänta på sin tur i en kö där möjligheten att tacka nej till första lediga plats i princip inte finns?
• Det är oroande att kommunen inte har skyldighet att tillhandahålla en egenregiverksamhet. Vad innebär detta för en person med stora och individuelle behov som inte kan tillfredställas med lösningar som erbjuds av avtalsleverantörerna?
• Jag hoppas att kommunen tar fasta på den ”brasklapp” som LOV beskriver: ”Total konkurrensneutralitet mellan externa leverantörer och egenregiverksamheten kan dock vara svår att uppnå eftersom den upphandlande myndigheten alltid måste ta det yttersta ansvaret för att biståndsbehövande får den hjälp de har rätt till”? Detta kan ju i högsta grad bli aktuellt för personer med svåra funktionshinder, där erfarenheter visar att de inte är attraktiva för privata aktörer.
• Hur skapas den trygghet och långsiktighet som LSS skall ge de personer som omfattas av lagen?
• Hur säkerställs den insyn och inflytande som LSS föreskriver för personen och hans företrädare/gode man i en icke kommunal organisation?
• Hur skall LSS handläggaren (eller annan) kunna sätta en riktig individuell ”peng” på en person med svåra funktionshinder?
• Pengen får inte vara lägre än att den garanterar att de som har en LSS insats får rätt till goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhället som lagen föreskriver. Hur skall detta följas upp kontinuerligt?
• Erfarenheter av pengasystem inom andra områden visar att de redan starka vinner medan de svaga är förlorarna. LSS är en lag som tillkom för de svaga!

Vi ser nu att kommunerna använder LOV eller annan konkurrensutsättning även för befintliga gruppbostäder, dvs. ”säljer ut mitt hem”. Det händer även hos vanliga kommunala bostäder med högljudliga protester som följd. Det som dock gör det än värre på gruppbostäder är att de boende i praktiken inte kan flytta om de inte gillar den nya ägaren.

Vi ser också att kommunerna använder LOV som en prispress (sänker ersättningen rejält) för väl fungerande dagliga verksamheter och boenden, så att de till slut väljer att hoppa av. Vilka som är de stora förlorarna är väl enkelt att lista ut?

Jag tycker att både att sälja ut befintliga gruppbostäder och att använda LOV som prispressarverktyg är att missbruka LOV. Vad tycker du Maria Larsson som vill lagstadga om LOV?