Förvaltningsrätten i Malmö, ett positivt exempel

Vi har gjort en rapport där vi studerat mål om Kontaktperson och Ledsagarservice i förvaltningsrätterna år 2011. Läs vår rapport genom att klicka på länken här: Vem får rätt i mål om LSS?

Utifrån denna rapport kan vi konstatera att det är svårt att få rätt. Vi kan också konstatera att det råder skillnader mellan olika förvaltningsrätter. I Stockholm fick den enskilde rätt i 8% av målen, i Malmö fick den enskilde rätt i 47% av målen.

Vi drog slutsatsen att detta berodde på rätternas skilda tolkningar av LSS. I Malmös förvaltningsrätt så tenderade man att tolka LSS så som intentionen. I många förvaltningsrätter kunde man se att det var svårt att få kontaktperson, framförallt om man hade andra insatser så som DV och särskilt boende. Rätten ansåg då att man inte var socialt isolerad. Just begreppet socialt isolerad är något som vuxit fram i förvaltningsrätterna när det gäller kontaktperson. I många fall framstod det som att man var tvungen att vara helt ensam utan något arbete/DV eller övriga aktiviteter för att få Kontaktperson.

Men i Malmö tolkade man inte lagen lika snävt. Exempelvis så var det en person som saknade en vän, någon att tala med och få råd ifrån. Denna person hade både Daglig verksamhet och särskilt boende och var knappast socialt isolerad i den snäva bemärkelse som vuxit fram i rätterna. Men Malmö förvaltningsrätt bedömde att personen hade behov av kontaperson, eftersom personen saknade en vän. Det måste sägas vara positivt att man i Malmö faktiskt läst förarbetena och tagit LSS på allvar.

Det som är negativt är att det endast verkar vara just Förvaltningsrätten i Malmö. I Karlstad förvaltningsrätt fick den enskilde rätt i 34% av målen, vilket är ganska hög siffra sett i sammanhanget, men i övriga landet ser det svårt ut att få rätt mot kommunen. Men Malmö är ändå ett positivt exempel.

Social tagging: >

4 Responses to Förvaltningsrätten i Malmö, ett positivt exempel

  1. Harald skriver:

    Allt är relativt – även åldern, sa Strindberg!

    Jag tycker kanske att den enskilde vinner knappt varannat mål i Malmö inte är särskillt bra – men jämfört med övriga förvaltningsrätter blir det ju utmärkt.
    I Stockholm vinner den enskilde 1 av 13 mål.
    I Göteborg 1 av 9.
    I Uppsala 1 av 4.
    I Linköping O (inga)!

  2. Harald skriver:

    Det som gör mig betänksam är att LSS är en rättighetslag, som tillkom ”för dem som behöver lite extra för att få lika”, dvs. för att uppnå jämlika livsvillkor. I det perspektivet är utfallet i förvaltningsdomstolarna långt ifrån acceptabelt!

    Dessutom rör det sig i de insatser vi undersökt för kommunerna om småpengar, men för den enskilde om viktigt stöd för att kunna delta på egna villkor i samhällslivet.

    Utöver LSS finns sedan 2008 som vägledning för beslut även ”FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning” som Sverige lovat följa och att det finns lagar som stödjer detta! Där finns minst två artiklar som stödjer behovet av kontaktperson/ledsagning. Dels artikel 19b och dels artikel 20a-20b.

  3. Redaktör skriver:

    Jag vidhåller att Malmö ger något slags ljus i ett totalt mörker.
    Det är svårt att säga vad som är en acceptabel siffra på utfallet. I Malmö såg vi dock att de tolkat LSS utifrån dess intention. Därför godkänt. Men de extremt låga siffrorna i övriga rätter tyder på att de tolkar LSS snävt. Det såg vi också exempel på i domarna.

    Att kommunerna är drar in insatser i kombination med att det är svårt att vinna mot dem har försatt LSS i en ond cirkel. Läs denna beskrivning i DN: http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/de-gor-det-omojligt-for-mig-att-leva-ett-vardigt-liv

  4. Lennart Tehage skriver:

    Uttrycket isolerad är ett minst sagt märkligt och föråldrat uttryck inom den svenska omsorgs-verksamheten år 2012. Isolerad innebär att man är mer eller mindre totalt avskiljd från omvärlden av olika orsaker. Jag vågar påstå att ingen som idag omfattas av rättighetslagen LSS kan betraktas som isolerad. Oftast har man många kontakter och åtminstone någon form av kontakt i boendet, på den dagliga verksamheten, med sina vänner, föräldrar, syskon, grannar osv. Våra handläggare och besluts-fattar är självfallet medvetna om detta liksom våra Förvaltningsdomstolar. Trots detta används ovan kontakter och relationer som skäl för att avslå en ansökan om kontaktperson.

    I prop. 1992/93:159, s. 75, framkommer att ”kontaktpersonen bör vara en person som ställer sig till förfogande som medmänniska.
    – Insatsen bör ses som ett icke-professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. – Kontaktpersonens insats ska ses som ett komplement till det professionella arbetet.” Det är därför skrämmande att allt fler kommuner hävdar och menar att insatsen mycket väl kan tillförsäkras genom befintlig personal – tvärtemot vad som står i propositionen!

    Reclaim LSS.

Trackbacks/Pingbacks

  1. LSS- lagen som sällan fungerar | autismasperger

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: