Har personer som omfattas av LSS rätt till fritidsaktiviteter?

En provocerande rubrik kanske ni tycker – svaret är väl självklart ”Ja”!

I teorin, liksom i vår spontana tanke, är det naturligtvis så att även personer som pga. sina funktionshinder omfattas av LSS lagen har rätt till en meningsfull och aktiv fritid.

Enligt 5 § i LSS skall ”verksamheten enligt denna lag främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som avses. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra”.

Enligt 6 § i LSS ”skall för verksamheten enligt denna lag det finnas den personal som behövs för att ge ett gott stöd, en god service och en god omvårdnad”.

Det stora flertalet av personkretsen enligt LSS har Daglig Verksamhet mellan 35 till 45 timmar per vecka inkluderande normal restid. Resten av den vakna tiden dvs. drygt 70 timmar per vecka skall fyllas med diverse fritidsaktiviteter.

Läser jag vad som oftast står i kommunernas ”riktlinjer för LSS” så står det ofta att, för personer i gruppboende så ingår ”en egen fritidsaktivitet i veckan” samt (om du har turen att bo ihop med kamrater med liknande behov) ”en gemensam aktivitet per vecka”.

Tyvärr tror jag dessutom att ofta ställs ”den egna aktiviteten” in när personalbrist uppstår.

Det finns ”på pappret” speciella insatser i 9 § LSS, som ledsagare och kontaktperson, vars huvudsyfte är ”att den enskilde skall få hjälp att komma ut bland andra människor för att bryta den isolering som ofta blir följden av funktionshindret”. Det står dessutom ”om personalen i en gruppbostad inte kan tillgodose en boendes skäliga behov av individuella insatser för fritids- och kulturaktiviteter har den boende rätt till ledsagare”.

Jag läser trots detta ofta i kommunens ”riktlinjer för LSS” under senaste åren texten ”om personen bor i gruppbostad skall insatsen ledsagare eller kontaktperson inte beviljas”. Lagligheten av detta har prövats i domstol med varierat utfall!

Nu har ni nog förstått min provocerande rubrik, då resultaten av ovanstående blir att det blir rätt klart att boende i gruppbostad knappast har samma möjlighet till fritidsaktiviteter utanför bostaden som vi andra, vilket då enligt min mening strider mot LSS lagen.

Det finns dessutom fler allmänna problem för personer med funktionshinder:

• Utbudet av anpassade aktiviteter minskar snarare än ökar i kommunernas besparingariver.
• Ekonomin för personer med aktivitets-/sjukersättning är högst begränsande som någon utryckte väldigt väl: ”Det verkar som politiker aldrig har tänkt tanken att sjuk-/aktivitetsersättningen skall räcka till semester eller fritidsaktiviteter”.

/Harald