Människovärdes- och Solidaritetsprincipen

Människovärdesprincipen

 (I grundlagen)

Regeringsformen från år 1976 låter i sin portalparagraf människovärdet utgöra grundvalen för människans fri- och rättigheter.

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och rättighet”

Av lagens förarbeten framgår att lagstiftaren eftersträvat överensstämmelse

med de internationella konventioner som Sverige biträtt, däribland FN deklarationen om de mänskliga rättigheterna från år 1948.

Kopplingen mellan lika värde och rättigheter är i regeringsformen förtydligad i paragrafen mot diskriminering: ”Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn tillras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet”.

FN-deklarationens artikel 2 ger ytterligare exempel på åtskillnader som ej är acceptabla i ett demokratiskt samhälle: ”Ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning av nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”.

I fråga om hälso- och sjukvård skrivs i FN-deklarationens artikel 25:”Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt tilltrygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter över vilka han icke kunnat råda.”

Grundsynen i texterna är således att det lika människovärdet och där med de lika rättigheterna gäller utan undantag.

 (I HSL, Hälso- och sjukvårdslag)

Det ligger nära till hands att anknyta diskussionen om rättvis fördelning av vård resurser till idéer om människovärde och framför allt till att alla har lika värde som människor. Denna människosyn är förankrad i kristna värderingar och västerländsk humanism.

 Ett förslag till precisering av principen om allas lika människovärde har Ingemar Hedenius formulerat på följande sätt:

”Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är för mer än någon annan.”

 Det relevanta vid prioriteringar är att människovärdet inte är knutet tillmänniskors personliga egenskaper eller funktioner i samhället, så som begåvning, social ställning, inkomst, hälsotillstånd, ålder etc. utan till själva existensen.

Liknande formuleringar av människovärdesprincipen återfinns i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i svensk lagstiftning.

Solidaritetsprincipen

”Resurserna bör satsas på de områden och individer där behoven är störst”.
(Källa: SOU 1995:5, s. 115)

Människovärdesprincipen som säger att alla har samma rätt och lika värde räcker inte som grund för prioriteringar i vården. Det behövs något ytterligare för att kunna avgöra vilka som ska få vård i första hand.

Behovs- och solidaritetsprincipen föreskriver att vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån sjukdomens svårighetsgrad och varaktighet, samt vilken potentiell hälsoförbättring en vård insats kan medföra.

Enligt principen ska behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt beaktas. Till dessa grupper hör t ex barn, åldersdementa, medvetslösa, förvirrade och gravt psykiskt störda. Att beakta dessa gruppers behov innebär också ett ansvar för att utreda var de otillfredsställda behoven finns.

Social tagging: >

2 Responses to Människovärdes- och Solidaritetsprincipen

  1. Mai Eriksson skriver:

    På mitt 70-tal då jag som ung arbetade med fackliga rättigheter så var frågan om synen på detta att vara människa vilktig.
    Att verkligen se och handla utifrån principen om allas lika värde var och är för mig själva drivkraften i allt mitt engagemang.
    Idag känns det som om människovärdet ersatts med två ord pengar och arbetsförmåga. Det bekymrar mig.

  2. J skriver:

    Nästan alla i Sverige kan citera
    ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”
    som ett rinnande vatten.

    Men hur många kan citera:

    ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och rättighet”

    Det är ju andra versen. Det är ju den som gör att man inte har dödsstraff i Sverige (OK, var borta innan, men här blev det deffinitivt), att man är misstänksamma mot extrema politiska partier och så. En massa så kallad ”politisk korrekthet” beror just på det.

    Ute på stan tycker jag man kan få skrika vad man vill, men så ingen i Sveriges riksdag skall kunna tas på allvar då de uttalar sig emot respekt för alla människors lika värde, så länge 1974 års svenska konstitution gäller.

    Det sjuka är att Sveriges nationaldag firar 1809 års konstitution, den som under 1930- och 40-talen tillät massa tvångssteriliseringar (6 juni).

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: