FN-konventioner

Nedan följer sammanfattningar av viktiga FN-konventioner. Inlägget innehåller dessa: FN konventionen om mänskliga rättigheter.   FN konventionen om barns rättigheter.   FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

 

 FN konventionen om mänskliga rättigheter 1948

(Urval av Artiklar)

Artikel 1

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuftoch samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

 Artikel 2

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring

utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk

eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella

status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller

område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastatnågon annan begränsning av sin suveränitet.

Artikel 6

Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

Artikel 7

Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskrimineringav något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering somstrider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

 Artikel 8

Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingarsom kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

 Artikel 10

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en

oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter

 Artikel 22

Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till

att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller

hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligasgenom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisationoch resurser.

 

Artikel 25

Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa

och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster

samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes

död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans ellerhennes kontroll.

Läs mer på Regeringens hemsida

FN:s konvention om barnets rättigheter

(Urval av Artiklar)

Artikel 2

1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion

de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets

eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller

annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, bördeller ställning i övrigt.

2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet

skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars,

vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller

tro.

Artikel 3

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala

välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skallbarnets bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad

som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som

tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för

barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa

åtgärder.

3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som

ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda

normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig

tillsyn.

Artikel 12

1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skalltillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller

genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den

nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfarandensom rör barnet. 

Artikel 23

1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp böråtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet,främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och

skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigadebarnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt medhänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andrasom tar hand om barnet.

3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som

lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av

föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand

om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv

tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering,

förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till

barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattandedess kulturella och andliga utveckling.

4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av

lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk

och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång

till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra detmöjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sinerfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernasbehov.

Artikel 27

1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs

för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

Läs mer på Regeringens hemsida

 

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

 

Konventionen består av ett förord och 50 artiklar. Cirka hälften av artiklarna innehåller rättigheter. En stor del av artiklarna är så kallade procedurregler. De beskriver praktiska frågor, som hur och när konventionen träder i kraft, hur övervakningen av efterlevnaden av konventionen ska gå till osv.

Konventionen består av:

– artiklarna 1–4 som beskriver grundläggande principer

– artiklarna 5–30 som är rättighetsartiklar

– artiklarna 31–50 som är procedurregler

Artikel 1 Konventionens syfte och begreppet människor med funktionsnedsättning

I förordet och i artikel 1 slås fast att syftet med konventionen är att se till att människor med funktionsnedsättning får full och lika tillgång till sina mänskliga rättigheter. Konventionen ger således inte några nya rättigheter. Den tydliggör vad redan befintliga rättigheter innebär i förhållande till människor med funktionsnedsättning. I artikeln 1 punkt 2 beskrivs också vilka konventionen omfattar: ”Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktions-nedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på samma villkor som andra.” Om man följer svensk lagstiftning och rättspraxis så innebär det att alla grupper som ingår i den svenska handikapprörelsen omfattas av konventionen.

Artikel 2 Definitioner

I artikeln definieras grundläggande ord och begrepp: – att kommunikation, innefattar bland annat språk, textning, punktskrift, tillgängliga multimedier, lättläst, tillgänglig informations- och kommunikationsteknik (IT) och så vidare, – att språk, innefattar bland annat talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk, – att diskriminering på grund av funktionsnedsättning, syftar på varje form av negativ särbehandling som hindrar människor med funktionsnedsättning från att ta del av sina mänskliga rättigheter, – att skälig anpassning betyder sådana nödvändiga anpassningar som kan behövas för att människor med funktionsnedsättning ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter, – att universellt utformade betyder att produkter, miljöer, program och tjänster ska utformas på ett sådant sätt att de så långt möjligt ska kunna användas av alla utan anpassning eller specialutformning.

Artikel 3 Allmänna principer

Artikel 3 slår fast principerna för hur människor med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället. För att detta ska bli verklighet, måste hänsyn tas till att människor är olika. I artikeln beskrivs åtta grundläggande principer som måste beaktas om alla människor – oavsett funktionsförmåga – ska ha lika möjligheter att bli delaktiga i samhället. Några av principerna förtydligas i en rättighetsartikel.

Principerna är:

• Respekt för människors lika värde och självständighet, deras oberoende och frihet att göra egna val.

• Icke-diskriminering (förtydligas i artikel 5).

• Full delaktighet i samhället.

• Respekten för olikheter och accepterandet av att människor med funktionsnedsättning är en del av mänsklighetens mångfald och natur.

• Lika möjligheter.

• Tillgänglighet (förtydligas i artikel 9).

• Jämställdhet mellan män och kvinnor (förtydligas i artikel 6).

• Respekt för utvecklingen av förmågorna hos barn med funktions- nedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet (förtydligas i artikel 7).

Principerna ska tolkas in i varje rättighetsartikel. 

I artikel 19 b) står det till exempel att: ”personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl. a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället.” Rätten till samhällsservice måste bland annat ges utifrån principen ”Lika möjligheter”. Om till exempel en kommun skulle ge alla rullstolsburna samma insats utan att ta hänsyn till olikheter i levnadssituationer, så blir det fel i förhållande till principen ”Lika möjligheter” i artikel 3. Olika personer har olika levnadssituationer och behov. Samma insatser till alla ger därmed inte ”Lika möjligheter”.

Artikel 4 Allmänna åtaganden

Att respektera, skydda och främja rättigheterna Den här artikeln handlar om en stats viktiga och övergripande åtaganden.

Bl.a. står det:

Staterna ska vidta åtgärder i syfte att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen

Det står dessutom:

”I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem.”

Rättighetsartiklarna

Rättighetsartiklarna 5-30 går metodiskt igenom olika områden, bland annat hälsa, utbildning, familjeliv, habilitering och rehabilitering, arbete, rättsligt skydd, sport och fritid.

Några exempel:

Artikel 5

Jämlikhet och icke-diskriminering Alla människor är lika inför lagen och har rätt till lika skydd och förmåner. Staterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Positiv särbehandling som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska uppnå jämlikhet, är inte diskriminering.

Artikel 8

Ökad medvetenhet Varje stat ska vidta åtgärder för att höja medvetenheten om frågor som har med funktionsnedsättning att göra. Det kan till exempel handla om att bekämpa negativa attityder och fördomar

Artikel 12

Likhet inför lagen Människor med funktionsnedsättning har rätt att i alla sammanhang bli erkända som personer i lagens mening. De ska åtnjuta rättskapacitet på samma villkor som andra och vid behov erbjudas det stöd som kan behövas för att kunna utöva sin rättskapacitet.

Artikel 19

Att leva självständigt och att delta i samhället Människor med funktionsnedsättning har samma rätt som andra att leva i samhället med lika valmöjligheter. Staterna ska göra det möjligt att leva i full inkludering och delaktighet

Artikel24

Utbildning Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. Människor med funktionsnedsättning får inte utestängas från det allmänna utbildningssystemet. Alla, särskilt barn, med synskada, hörselskada, dövhet eller dövblindhet ska få undervisning på det sätt som är bäst för dem. Det förutsätter exempelvis lärare som kan teckenspråk eller punktskrift.

Artikel 26

Habilitering och rehabilitering Staterna ska vidta åtgärder för att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att uppnå och behålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga. Det gäller också den fulla delaktigheten och deltagandet i alla situationer i livet.

Läs mer på Regeringens hemsida.

Social tagging: >

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: